Ryskt fartyg skuggas av Sverige

2024 12 14

Ett ryskt fartyg skuggas av den svenska marinen.

Det rör sig om ett fartyg som seglar under rysk flagg och bär namnet ”Sparta”.

Sparta avgick från den ryska exklaven Kaliningrad i onsdags. De senaste dagarna har fartyget befunnit sig utanför Sverige och nu har det styrt mot danskt vatten.

Det ryska fartygets framfart har väckt både danska och svenska myndigheters intresse.

– Två av svenska marinens patrullfartyg har följt Sparta längs vägen, rapporterar Jylland-Posten.

Enligt Kenneth Øhlenschlæger Buhl, örlogskapten och lektor vid universitetet i Odense, har fartyget väckt ”extraordinärt” mycket uppmärksamhet.

– Det finns helt enkelt för många fartyg som seglar genom danska sund – även ryska – för att den svenska marinen ska kunna spåra dem alla. Det måste finnas någon form av information som innebär att fartyget är av särskilt intresse, säger han till tidningen.

”En av de möjliga förklaringarna”

Det 21 år gamla och 127 meter långa lastfartygets slutdestination är Egypten, rapporterar TV2 med hänvisning till sajten Vesselfinder som spårar fartygsrutter.

Kenneth Øhlenschlæger Buhl misstänker att ryssarna planerar att använda fartyget som en del av evakueringen från flottbasen Tartus i Syrien.

– Det är ännu inte känt om Sparta är en del av det uppdraget. Men det är en av de möjliga förklaringarna till att fartyget följdes av danska örlogsfartyg genom Kattegatt, säger experten.

Tvingas dra sig tillbaka

Marinbasen i Tartus har varit en av Rysslands viktigaste militärbaser i Syrien.

Efter diktatorn Bashar al-Assads fall kan dock ryssarna vara på väg att lämna landet.

Nya satellitbilder, som Financial Times tagit del av, visar ökad aktivitet vid Rysslands militärbaser. Flygplan lastas för fullt och är beredda att lyfta.

Enligt tidningen tyder bilderna på att Ryssland håller på att lämna Syrien.

Om så är fallet är det ett gigantiskt militärt misslyckande. Ryssland förlorar samtliga baser i Medelhavet och kommer få svårt att upprätthålla sitt inflytande i afrikanska länder och Mellanöstern.

Foto: Vesselfinder

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen