Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

18okt2025

JUST NU: Nederländerna mobiliserar trupper

2025 11 21

Nederländerna skickar soldater och försvar till Natoland.

Nederländerna har påbörjat utsändningen av soldater och avancerade luftvärnssystem till Polen.

Detta för att stärka Natos östra flank och skydda en viktig logistikbas, rapporterar ukrainska Pravda.

Stärker försvaret

Enligt Nederländernas försvarsminister Ruben Brekelmans skickas trupper på 300 soldater och två Patriot-luftvärnssystem för att skydda en logistikhub som hanterar militärt bistånd till Ukraina.

Polens statliga nyhetsbyrå PAP rapporterar att personal redan förbereder platsen för en tillfällig bas, och att systemoperatörer snart kommer att anlända för att ta över övervakningen av det polska luftrummet runt anläggningen.

Utsändningen började tidigare i veckan och enheten förväntas vara fullt operativ den 1 december.

Uppdraget planeras pågå fram till den 1 juni 2026.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Avancerad teknik 

De Patriot-system som skickas är utrustade med senaste radar- och mjukvarukonfigurationen, inklusive PAC-3-interceptorer som kan slå ut ballistiska missiler, kryssningsrobotar och drönare.

Varje missil uppskattas kosta omkring fyra miljoner euro.

Nederländerna skickar även NASAMS-lanseringssystem för att hantera lågt flygande hot, samt en särskild enhet som ska skydda basen mot drönare.

Operativt och symboliskt

– De senaste ryska attackerna i västra Ukraina utlöste larm i Polen, vilket tvingade polska stridsflygplan upp i luften och temporärt stängde flygplatser, säger kolonel Olav Spanjer, som leder den nederländska enheten.

– Spänningarna i regionen har därmed ökat den senaste tiden.

Nederländska tjänstemän betonar att uppdraget är både operativt och symboliskt, och visar Nederländernas engagemang för Natos östra flank.

I September skickade Storbritannien ut trupper och utrustning till Belgien för att hjälpa landet stärka sitt försvar efter drönarintrång i luftrummet, som misstänks ha utförts av Ryssland.

Detta som en del av ett brett Nato-stöd för att möta ökade säkerhetshot.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: T. Haaja

Text: Redaktionen

21nov2025

Stort larm om Whatsapp – 3,5 miljarder konton berörs

2025 11 21

Appen Whatsapp är populär över hela världen.

I Sverige används appen av en stor del av befolkningen.

Sedan 2014 ägs tjänsten av techjätten Meta, som också driver exempelvis Facebook, Instagram och Messenger.

Appen används för kommunikation människor emellan.

– Enkla och pålitliga privata meddelanden och samtal gratis över hela världen, framhåller Whatsupp i sin marknadsföring.

Forskar har upptäckt

Nu kommer ett larm från forskare i Österrike.

Datavetare från Wiens universitet och SBA Research har upptäckt en betydande integritetssårbarhet i appen.

– Genom att utnyttja denna svaghet kunde de genomföra en aldrig tidigare skådad global uppräkning av alla Whatsappkonton och identifiera 3,5 miljarder konton världen över, framhåller SBA Research i ett uttalande.

Enkel mekanism

Genom enkla sökningar kunde forskarna komma åt uppgifter om mängder av användare.

På en timme kunde de söka upp över 100 miljoner användares telefonnummer och scanna av konton i 245 olika länder.

– Under normala omständigheter borde ett så stort antal förfrågningar från en enda källa eller server inte behandlas. Det var sårbarheten, att vi kunde skicka praktiskt taget obegränsade förfrågningar till servern och därmed genomföra en global uppräkning, säger forskaren Gabriel Gegenhuber.

Läs också: SBAB: 97 procent gör samma sak med räntan

Ska vara löst nu

Efter att larmet kom agerade Whatsapp snabbt.

Nu ska problemet vara löst efter att universitetets forskare hjälpt till.

– I samarbete med forskarna har Whatsapp åtgärdat problemet, framhåller SBA Research.

Studie lyfter fram

Den upptäckta svagheten hos den populära appen, som gjorde att forskarna kunde kommer åt 3,5 miljarder konton, var en del av en studie om säkerhet på liknande plattformar.

– Studien lyfter fram vikten av kontinuerlig, oberoende säkerhetsforskning om allmänt använda kommunikationsplattformar och pekar på riskerna med centralisering av snabbmeddelandetjänster, framhåller forskningscentrumet.

Läs mer: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Dimitri Karastelev

Text: Redaktionen