Under ett besök i Kazakstan ägnade diktatorn en stor del av sitt tal åt att prisa ”Rysslands nya supervapen” – den hypersoniska roboten Oresjnik.

Diktatorn lovordade roboten och påstod att en koordinerad attack med Oresjnik kan liknas vid en kärnvapenattack.

– En attack med flera Oresjnik-robotar kan jämföras med en kärnvapenexplosion, sade Putin.

Sätter skräck i den egna befolkningen

Putins uttalande var riktat mot väst och Ukraina.

I vanlig ordning försökte diktatorn sprida skräck hos sina motståndare.  

Men den här gången har Putin i stället lyckats skrämma upp den ryska befolkningen.

Det konstaterar Rysslandsexperten Alexander Shulga, chef vid Institutet för konfliktologi och analys av Ryssland.

– Majoriteten av ryssarna är passiva till kriget och fokuserar på sin egen överlevnad. En eventuell kärnvapenkonflikt skulle däremot påverka dem personligen och det skrämmer dem, skriver han i en analys i oberoende Moscow Times.  

Shulga hänvisar till en undersökning som visar att en klar majoritet av ryssarna vänder sig emot en kärnvapenupptrappning.

Hela 88 procent svarar att de inte skulle stödja användning av kärnvapen mot Ukraina. Många fruktar att en sådan eskalering skulle slå tillbaka mot dem själva. 

– När allt kommer omkring kommer kärnstridsspetsar inte att göra skillnad på vem som ska skonas och vem som inte skonas. Alla från vd:ar till gatusopare kommer att bli deltagare i ett sådant krig, framhåller experten.  

Hotar att bomba regeringen

Vladimir Putin har hotat att använda Oresjnik i attacker mot regeringsbyggnader i Kyiv.

– Naturligtvis kommer vi att svara på de pågående attackerna på ryskt territorium med långdistansrobotar från väst. Bland annat genom att eventuellt fortsätta att testa Oresjnik under stridsförhållanden, sade diktatorn i november.

– För närvarande väljer försvarsministeriet och generalstaben ut mål på ukrainskt territorium. Det kan vara militära anläggningar, försvars- och industriföretag eller Kyivs beslutcentrum, fortsatte Putin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen