Ryssarna livrädda – efter uttalande från Putin

2024 12 13

Rysslands diktator Vladimir Putin har skrämt upp den egna befolkningen med ett hätskt utspel.

Under ett besök i Kazakstan ägnade diktatorn en stor del av sitt tal åt att prisa ”Rysslands nya supervapen” – den hypersoniska roboten Oresjnik.

Diktatorn lovordade roboten och påstod att en koordinerad attack med Oresjnik kan liknas vid en kärnvapenattack.

– En attack med flera Oresjnik-robotar kan jämföras med en kärnvapenexplosion, sade Putin.

Sätter skräck i den egna befolkningen

Putins uttalande var riktat mot väst och Ukraina.

I vanlig ordning försökte diktatorn sprida skräck hos sina motståndare.

Men den här gången har Putin i stället lyckats skrämma upp den ryska befolkningen.

Det konstaterar Rysslandsexperten Alexander Shulga, chef vid Institutet för konfliktologi och analys av Ryssland.

– Majoriteten av ryssarna är passiva till kriget och fokuserar på sin egen överlevnad. En eventuell kärnvapenkonflikt skulle däremot påverka dem personligen och det skrämmer dem, skriver han i en analys i oberoende Moscow Times.

Shulga hänvisar till en undersökning som visar att en klar majoritet av ryssarna vänder sig emot en kärnvapenupptrappning.

Hela 88 procent svarar att de inte skulle stödja användning av kärnvapen mot Ukraina. Många fruktar att en sådan eskalering skulle slå tillbaka mot dem själva.

– När allt kommer omkring kommer kärnstridsspetsar inte att göra skillnad på vem som ska skonas och vem som inte skonas. Alla från vd:ar till gatusopare kommer att bli deltagare i ett sådant krig, framhåller experten.

Hotar att bomba regeringen

Vladimir Putin har hotat att använda Oresjnik i attacker mot regeringsbyggnader i Kyiv.

– Naturligtvis kommer vi att svara på de pågående attackerna på ryskt territorium med långdistansrobotar från väst. Bland annat genom att eventuellt fortsätta att testa Oresjnik under stridsförhållanden, sade diktatorn i november.

– För närvarande väljer försvarsministeriet och generalstaben ut mål på ukrainskt territorium. Det kan vara militära anläggningar, försvars- och industriföretag eller Kyivs beslutcentrum, fortsatte Putin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen