JUST NU: Ryssland använder laservapen

2022 05 19

Ryssland hävdar att de använder laservapen i Ukraina.

Den 1 mars 2018 avtäckte Rysslands diktator Vladimir Putin en interkontinental ballistisk robot, undervatten-drönare utrustade med kärnvapen, ett överljudsvapen och ett laservapen.

Laservapnet uppges nu användas i Ukraina, rapporterar Sky News.

Vladimir Putin har själv namngett Rysslands nya skrytvapen. Han kallar det för Peresvet efter en medeltida ortodox krigarmunk som dödades i strid.

Bekräftar uppgifterna

Rysslands vice premiärminister Yury Borisov bekräftade uppgifterna på en presskonferens. Enligt Borisov serietillverkar Ryssland laservapensystemet. 

Ministern hävdar att laservapnet kan ”förblinda” satelliter som befinner sig 1 500 kilometer över jorden, rapporterar Sky News med hänvisning till nyhetsbyrån Interfax.

Borisov pratade även skrytsamt om att ett test på tisdagen visat att den nya generationens laservapen kan bränna upp drönare – som befinner sig flera kilometer bort – på endast fem sekunder.

Nya generationen

Borisov hävdar att Ryssland redan har använt laservapen i Ukraina. Men de vapnen som är utplacerade i grannlandet tillhör den gamla prototypen ”Zadira”.

– Den nya generationen av laservapen leder till en fysisk förstörelse av målet. Vid en träff brinner målet upp, säger ministern, enligt Sky News.

Zelensky kommenterar

I sitt nattliga tal kommenterade Ukrainas president Volodymyr Zelensky Rysslands nya "supervapen".

Han jämför uppgifterna från Ryssland med Nazitysklands ”wunderwaffe”.

– Ju tydligare det blev att de inte hade någon chans i kriget, så ökade propagandan om vapnen som var underverk, som skulle vara så kraftiga att de kunde vända kriget. Och här ser vi i det fullskaliga krigets tredje månad att Ryssland försöka hitta sitt ”wunderwaffe”, säger Zelensky.

Fakta Peresvet

  • Ett av de sex nya ryska strategiska vapnen som avtäcktes av Vladimir Putin den 1 mars 2018.
  • Kan användas för att bekämpa drönare.
  • Laserstrålen kan störas av dåligt väder, så som dimma, regn och snö. I klart väder bedöms lasern fungera perfekt.
  • I framtiden bedöms laservapnet kunna skydda militärbaser och stora territorier från drönarattacker.

Källa: Hi-Tech Mail RU

Video på Rysslands nya laservapen här

Foto: D.L Pelusi

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen