NATOCHEFEN: ”Ryssland bär ansvaret”

2022 11 16

Jens Stoltenberg anser att det är Ryssland som bär ansvaret för tisdagens robotnedslag i Polen som dödade två personer.

Men det finns i nuläget ingenting som tyder på att nedslaget var en medveten rysk attack. I stället pekar de senaste uppgifterna på att roboten som slog ner i byn Przewodów avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot.

– Vår preliminära analys tyder på att incidenten sannolikt orsakades av en ukrainsk luftvärnsmissil som avfyrades för att försvara ukrainskt territorium mot ryska kryssningsrobotattacker, säger Natochefen på en pressträff efter ett möte med medlemstaternas ambassadörer i Bryssel.

Men Ryssland bär ansvaret för tragedin.

Det betonar Jens Stoltenberg.

– Låt mig vara tydlig, detta är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det yttersta ansvaret när de fortsätter sitt illegala krig mot Ukraina.

”Står enade”

Vidare understryker Natochefen att allierade i försvarsalliansen har framfört sina "djupaste kondoleanser för den tragiska förlusten av människoliv" och "uttryckt sin starka solidaritet" med Polen.

– Nato står enade och vi kommer alltid att göra vad som är nödvändigt för att skydda och försvara alla allierade, tillägger Stoltenberg.

Generalsekreteraren bedömer inte att försvarsalliansen kommer att stärka sitt luftförsvar i Europa i kölvattnet av robotnedslaget och Rysslands intensiva beskjutning av ukrainska städer.

Jens Stoltenberg betonar att Nato redan har ökat sin beredskap och militära närvaro i östra Europa.

– Det har ökat luftförsvarsförmågan, säger han på pressträffen.

På frågan om tisdagens incident i Polen var det "mest intensiva" ögonblick som Nato upplevt hittills i Ukrainakriget, svarar Stoltenberg:

– Jag är alltid noga med att rangordna olika incidenter.

Sverige har deltagit

Sverige har deltagit på det extrainsatta Natomötet i Bryssel.

– Vi vet ännu för lite, det kan vara en mycket allvarlig situation. Jag vill inte dra några förhastade slutsatser. Polen vill naturligtvis veta vad som hänt, det vill alla andra Natoländer också och Sverige kommer delta i de samtalen fullt ut, sa statsminister Ulf Kristersson (M) till SVT Nyheter inför dagens möte. 

Foto: Nato 

Text: Redaktionen


23 sep 2026

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post. 

Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman. 

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ulf Kristersson: Något osannolikt lär ske i Sverige

2026 09 23

Tidigare idag uppgav Magdalena Andersson (S) att hon är optimistisk om att få ihop en ny regering.

Det var första gången som S-ledaren uttalade sig om regeringsbildningen sedan hon fick sonderingsuppdraget av talmannen i fredags. Kort senare kom motstridiga uppgifter.

– Det händer inget alls, säger en källa från ett av de rödgröna partierna, till TV4.

Nu ger statsminister Ulf Kristersson (M) sin syn på hur förhandlingarna lär gå de närmaste månaderna.

Han konstaterar att det kommer bli svårt. Alla utfall är osannolika, menar Kristersson.

Att V viker sig är osannolikt, att C viker sig är osannolikt, att det finns en förändring på min sida är osannolikt. Att vi skulle ha ett extraval är osannolikt, säger han till Di.

Någon gång sker det osannolika

Ulf Kristersson framhäver att röda linjer måste flyttas. Någonting måste hända, frågan gäller bara vad. 

Ett scenario som bollats upp i medierna den senaste tiden är om allt kommer att sluta i ett extraval på grund av att det inte går att få ihop en regering med nuvarande valresultat.

– Extraval är osannolikt för att vi aldrig har haft det i Sverige. Men någon gång kommer vi ha det, säger statsministern.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Leder övergångsregering

Förra veckan meddelade Ulf Kristersson att han avgår som statsminister. Han, liksom övriga statsråd, kommer dock att behålla sina poster till dess att en ny regering är på plats.

Valresultatet kan ha givit komplicerade förutsättningar för nästa regeringsbildning eftersom partiernas olika besked inför valdagen skulle kunna utgöra hinder mot alla tänkbara regeringsbildare och koalitioner, skrev han samtidigt i ett uttalande.

Expert: så kan högersidan vinna valet

Samtidigt uppges det inte vara omöjligt för Tidöpartierna att behålla makten. Det misstänkte valfusket i Borlänge kan leda till ett omval i Region Dalarna, vilket innebär att över 220 000 röstberättigade personer i regionen behöver rösta igen i riksdagsvalet. 

Enligt matematikern och nationalekonomin Gustav Karreskog Rehbinder skulle det ge högersidan en realistisk chans.

– Det är inte det mest sannolika, men det är inte omöjligt, säger han till Aftonbladet.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen