NATOCHEFEN: ”Ryssland bär ansvaret”

2022 11 16

Jens Stoltenberg anser att det är Ryssland som bär ansvaret för tisdagens robotnedslag i Polen som dödade två personer.

Men det finns i nuläget ingenting som tyder på att nedslaget var en medveten rysk attack. I stället pekar de senaste uppgifterna på att roboten som slog ner i byn Przewodów avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot.

– Vår preliminära analys tyder på att incidenten sannolikt orsakades av en ukrainsk luftvärnsmissil som avfyrades för att försvara ukrainskt territorium mot ryska kryssningsrobotattacker, säger Natochefen på en pressträff efter ett möte med medlemstaternas ambassadörer i Bryssel.

Men Ryssland bär ansvaret för tragedin.

Det betonar Jens Stoltenberg.

– Låt mig vara tydlig, detta är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det yttersta ansvaret när de fortsätter sitt illegala krig mot Ukraina.

”Står enade”

Vidare understryker Natochefen att allierade i försvarsalliansen har framfört sina "djupaste kondoleanser för den tragiska förlusten av människoliv" och "uttryckt sin starka solidaritet" med Polen.

– Nato står enade och vi kommer alltid att göra vad som är nödvändigt för att skydda och försvara alla allierade, tillägger Stoltenberg.

Generalsekreteraren bedömer inte att försvarsalliansen kommer att stärka sitt luftförsvar i Europa i kölvattnet av robotnedslaget och Rysslands intensiva beskjutning av ukrainska städer.

Jens Stoltenberg betonar att Nato redan har ökat sin beredskap och militära närvaro i östra Europa.

– Det har ökat luftförsvarsförmågan, säger han på pressträffen.

På frågan om tisdagens incident i Polen var det "mest intensiva" ögonblick som Nato upplevt hittills i Ukrainakriget, svarar Stoltenberg:

– Jag är alltid noga med att rangordna olika incidenter.

Sverige har deltagit

Sverige har deltagit på det extrainsatta Natomötet i Bryssel.

– Vi vet ännu för lite, det kan vara en mycket allvarlig situation. Jag vill inte dra några förhastade slutsatser. Polen vill naturligtvis veta vad som hänt, det vill alla andra Natoländer också och Sverige kommer delta i de samtalen fullt ut, sa statsminister Ulf Kristersson (M) till SVT Nyheter inför dagens möte.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JÄTTEHÖJNING: Så högt blir bensinpriset i Sverige nästa vecka

2026 04 04

Bensinpriset förväntas skjuta i höjden.

Bensinpriset väntas stiga kraftigt inom de närmaste dagarna.

Redan nästa vecka kan pris vid pump passera 20 kronor litern, rapporterar TV4.

Dramatisk ökning

Oroligheterna i Mellanöstern, och framför allt kriget i Iran, har fått oljepriset att rusa till nivåer som inte setts sedan 2008.

Råoljan har klättrat över 140 dollar per fat – en dramatisk ökning jämfört med drygt 70 dollar innan konflikten bröt ut.

Bakom uppgången ligger bland annat störningar i transporterna genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste oljepassager.

Samtidigt räcker inte ökad produktion från andra länder för att väga upp bortfallet.

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Snabb effekt vid pump

Prisökningarna väntas nå konsumenterna mycket snabbt – inom bara några dagar.

Och enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer är en kraftig höjning i Sverige mycket nära.

Kopfer räknar med en kraftig prisuppgång redan under nästa vecka och bedömer att bensinpriset kan passera 20 kronor per liter.

– Det är jag helt säker på. Det är bara dagar bort, säger han till TV4.

Kontinuerlig höjning

Sedan konflikten bröt ut för en månad sedan har dieselpriset stigit med omkring sju kronor per liter, medan bensinen har blivit cirka 3,60 kronor dyrare per liter.

Såväl dieseln som bensinen höjdes på nytt för endast fem dagar sedan.

Då kom beskedet att höjningen gick över 24 kronor litern för diesel och 19 kronor för bensinen.

– Det är bland annat Circle-K som uppger att listpriserna för företagskunder höjs med 30 öre per liter diesel till 24,14 kronor per liter, rapporterar Dagens industri.

Bensinen höjdes då med 35 öre till 19,14 kronor per liter.

Enligt Kopfer krävs det inte ens en ytterligare upptrappning av konflikten för att priserna ska fortsätta uppåt.

Han menar att det räcker med att läget är oförändrat i Mellanöstern för att priserna ska fortsätta att stiga.

LÄS MER: Anstormning idag torsdag: Ica Maxi tror på rekord

Foto: E Akyurt

Text: Redaktionen

Sveriges bästa choklad utsedd – godare än Marabou

2026 04 03

Den bästa chokladen har utsetts – och det är inte Marabou.

Trots att kakaopriset på de internationella marknaderna har fallit så är chokladen i butik fortsatt dyr.

Den som vill ha den bästa chokladen på marknaden kan dra nytta av att Bäst i Test nu har undersökt saken.

Det är inte Marabou som tar priset – istället är det Fazer som utses till den bästa chokladen.

Bästa chokladen

Karl Fazer Milk Chocolate – den klassiska blåa chokladkakan – är bäst.

Det konstaterar Bäst i Test i undersökningen.

– Själva chokladkakan utgörs av fyra gånger sex bitar som lätt bryts av och som har en trevlig konsistens, med precis lagom mycket tugg. Chokladen smälter i munnen precis som man önskar att den ska, menas det.

Kommer efter Fazer

Efter Fazers klassiker kommer bland annat Marabou mjölkchoklad och Tony´s Chocolonely.

– Den som föredrar mörk choklad är kanske inget fan av att chokladsmaken är relativt mild. Älskar man mjölkchoklad så är det däremot enbart njutning att bryta av en bit Marabou och låta den upplösas i munnen.

Läs mer: Coop stoppar bröd – fler matjättar kan följa

Råvaran billigare – men fortsatt dyrt

Efter att ha rusat tidigare har kakaopriset nu kommit ner igen.

Men den som väntar sig billigare chokladpriser får tänka om.

Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur säger att det kommer att ta tid innan prisfallet syns i butikerna.

– Det är svårt att få ner priserna, även om råvaran blivit billigare, säger han till DN.

“Vi har vant oss”

Choklad har under de senaste åren varit dyrare än någonsin.

Sedan år 2020 rör det sig om en ökning på 114 procent.

Kakaon är billigare än på tre år.

Men, säger Ulf Mazur.

– Det är lätt att tro att prissänkningar bara glider igenom, men det är fortfarande kedjan som sätter priset. Det finns en risk att vi har vant oss vid en väldigt hög prisnivå på godiset.

Läs mer: Svenskar skyndar till banken – alla vill ha samma lån

Foto: Tetiana Bykovets

Text: Redaktionen