NATOCHEFEN: ”Ryssland bär ansvaret”

2022 11 16

Jens Stoltenberg anser att det är Ryssland som bär ansvaret för tisdagens robotnedslag i Polen som dödade två personer.

Men det finns i nuläget ingenting som tyder på att nedslaget var en medveten rysk attack. I stället pekar de senaste uppgifterna på att roboten som slog ner i byn Przewodów avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot.

– Vår preliminära analys tyder på att incidenten sannolikt orsakades av en ukrainsk luftvärnsmissil som avfyrades för att försvara ukrainskt territorium mot ryska kryssningsrobotattacker, säger Natochefen på en pressträff efter ett möte med medlemstaternas ambassadörer i Bryssel.

Men Ryssland bär ansvaret för tragedin.

Det betonar Jens Stoltenberg.

– Låt mig vara tydlig, detta är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det yttersta ansvaret när de fortsätter sitt illegala krig mot Ukraina.

”Står enade”

Vidare understryker Natochefen att allierade i försvarsalliansen har framfört sina "djupaste kondoleanser för den tragiska förlusten av människoliv" och "uttryckt sin starka solidaritet" med Polen.

– Nato står enade och vi kommer alltid att göra vad som är nödvändigt för att skydda och försvara alla allierade, tillägger Stoltenberg.

Generalsekreteraren bedömer inte att försvarsalliansen kommer att stärka sitt luftförsvar i Europa i kölvattnet av robotnedslaget och Rysslands intensiva beskjutning av ukrainska städer.

Jens Stoltenberg betonar att Nato redan har ökat sin beredskap och militära närvaro i östra Europa.

– Det har ökat luftförsvarsförmågan, säger han på pressträffen.

På frågan om tisdagens incident i Polen var det "mest intensiva" ögonblick som Nato upplevt hittills i Ukrainakriget, svarar Stoltenberg:

– Jag är alltid noga med att rangordna olika incidenter.

Sverige har deltagit

Sverige har deltagit på det extrainsatta Natomötet i Bryssel.

– Vi vet ännu för lite, det kan vara en mycket allvarlig situation. Jag vill inte dra några förhastade slutsatser. Polen vill naturligtvis veta vad som hänt, det vill alla andra Natoländer också och Sverige kommer delta i de samtalen fullt ut, sa statsminister Ulf Kristersson (M) till SVT Nyheter inför dagens möte. 

Foto: Nato 

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Tvärvändning i USA – försöker övertala Europa

2026 11 02

USA ökar pressen på Europa.

Återställ ryska gasleveranser till de europeiska länderna via ledningar genom Ukraina.

Så lyder det förslag som de amerikanska specialsändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner lagt på bordet för att få Vladimir Putin att gå med på en vapenvila inom energiområdet innan vintern, uppger The Wall Street Journal.

– Det skulle innebära att rysk gas säljs via en amerikansk mellanhand för att kringgå europeiska sanktioner, erfar den amerikanska tidningen.

En tvärvändning

Att släppa in rysk gas i Europa skulle innebära “lukrativa möjligheter för amerikanska investerare”, uppger WSJ. 

Inom EU jublas det dock inte över idén. Sedan tidigare har Sverige och resten av EU beslutat att fasa ut rysk gas senast 2027 och flera länder och ledare uppges aktivt motsätta sig förslaget. 

– Tjänstemän i Vita huset har försökt sälja in idén till europeiska ledare som ett sätt att sänka energipriserna före vintern, skriver Iltalehti som också rapporterar om uppgifterna.

Påtryckningarna representerar också en “fullständig omvändning" från Donald Trumps sida i frågan, konstaterar den finländska tidningen. Under den amerikanska presidentens första mandatperiod riktade republikanen återkommande kritik mot Tyskland för att ha byggt gasledningen Nord Stream 2 som enligt Trump skulle göra landet till “en rysk fånge”.

Andra läser: Jackpot för Ukraina

Brådskande plan

För knappt två veckor sedan rapporterade The Economist om liknande uppgifter. Enligt tidningen förbereder Trumpadministrationen ett massivt erbjudande med målet att få Ryssland att avsluta kriget i Ukraina. I erbjudandet skulle det utöver ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa även finnas utökade handelsförbindelser med amerikanska företag, lättnader i sanktioner och en normalisering av de politiska relationerna mellan USA och Ryssland.

Angelägenheten att få planen godtagen har nu ökat, bland annat efter Ukrainas senaste attacker mot ryska oljeraffinaderier, erfar WSJ.

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian resp President of Russia Office resp Magnus Liljegren/Regeringkansliet

Text: Redaktionen