28 december 2025

Ryssland ber Natojätte om hjälp

2024 12 09

Ryssland ber en Natojätte om hjälp med utmaningar i Syrien.

Diktatorn Bashar al-Assad styr inte längre Syrien.

Anti-Assad styrkor har på kort tid tagit över flera städer i landet och ett maktskifte pågår.

Samtidigt har al-Assad själv flytt till Ryssland där han har beviljats asyl.

Ryssland har dock fortsatta problem i Syrien.

Ber om hjälp

Många ryska soldater befinner sig fortfarande i landet.

Ryska trupper har nu begärt Turkiets stöd för att på ett säkert sätt lämna Syrien efter offensiven som resulterade i ett regimskifte.

De ryska soldaterna kommer enligt uppgift att skickas till Turkietkontrollerade delar av Syrien och sedan evakueras till Ryssland med flyg.

Det rapporterar The Moscow Times.

“Är viktigt”

Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade på måndagen att Moskva ser säkerheten för ryska baser i Syrien som ”mycket viktig”.

– Vi gör allt som är möjligt och nödvändigt för att komma i kontakt med dem som kan tillhandahålla säkerhet. Och vår militär vidtar också försiktighetsåtgärder, menar han.

“Är förnedrande”

Ryssland har i många år stöttat Bashar al-Assad och maktskiftet i Syrien ses som en strategisk och politisk förlust för Vladimir Putin.

Storbritanniens utrikesminister David Lammy säger att störtandet av president al-Assad i Syrien var en ”förödmjukelse”, inte bara för Assad själv, utan även för de ryska och iranska regimer som stödde honom.

Lammy säger att Assad var ett ”monster” med ”otaliga oskyldigas blod på sina händer”, uppger BBC.

– Vi har länge hoppats att han skulle försvinna och välkomnar den möjlighet som detta innebär för Syriens folk, säger utrikesministern.

Tog bara 12 dagar

Den kraftfulla offensiven mot Assad har överraskat många - inte minst på grund av hur fort det gick.

På bara 12 dagar lyckades syriska rebellgrupper störta landets 50-åriga Assad-regim och erövra landets huvudstad Damaskus.

På måndagen kommer uppgifter om att många som har fängslats av Assad nu befrias.

– Rebellerna stormade in i det ökända Saydnaya-fängelset i Damaskus och säger sig ha befriat mer än 3 500 fångar, uppger BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen