Ryssland bryter sin egen vapenvila

2023 01 06

Moskva uppges bryta det eldupphör som Vladimir Putin utfärdade under gårdagen och som startade klockan 10 i dag svensk tid.

Enligt AFP har skottlossning brutit ut i frontlinjen vid staden Bachmut i östra Ukraina.

– AFP:s journalister hörde artillerield från båda sidor, skriver nyhetsbyrån på Twitter.

Flyglarm över huvudstaden

Samtidigt rapporteras det om flyglarm över stora delar av Ukraina.

Ukrainas huvudstad Kyiv är bland de drabbade områdena, rapporterar brittiska Sky News.

De omfattande flyglarmen utfärdas endast några timmar efter att Ryssland utlyst vapenvila.

Euan MacDonald, redaktör för engelskspråkiga New Voice of Ukraine, hävdar att flyglarmen startade efter att ett ryskt stridsflygplan lyft från ett flygfält i Belarus.

Varnar befolkningen

Den ukrainska parlamentsledamoten Kira Rudik varnar den egna befolkningen i ett inlägg på Twitter.

– Var uppmärksamma! Rysslands ”eldupphör” är bara ord – just nu hörs flygsirener över hela Ukraina, skriver politikern.

Vill framstå som en god person

Vladimir Putin har utlyst ett eldupphör i två dagar från och med klockan 10 i dag svensk tid.

Diktatorn tog beslutet under gårdagen.

Enligt Joakim Paasikivi, överstelöjtnant i militärstrategi vid Försvarshögskolan, vill Putin måla upp sig själv som en rättfärdig person.

– Putin vill framstå som en värnare av sanna, kulturella värden som Ryssland säger sig vara i konflikt med resten av världen om. Det är ett tillfälle att utmåla sig som förespråkare för rättvisa och godhet och därigenom övertyga folk att de gör rätt i anfallskriget mot Ukraina, säger Paasikivi till SvD.

Ukraina har avfärdat vapenvilan.

Ett fullständigt korrekt beslut, enligt Joakim Paasikivi.

– Ukraina blev utsatt för fullskalig invasion 2022 efter åtta års krig. Det är fullständigt bisarrt att den som har attackerat, ockuperat och annekterat landet, skulle kunna säga att vi gör ett uppehåll i några timmar för att det är en högtid när man tidigare inte har respekterat några högtider, säger militärexperten till SvD.

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen