Ryssland går till angrepp mot svensk minister

2025 05 03

Ryssland reagerar med ilska på ett uttalande av den svenska migrationsministern Johan Forssell (M).

På fredagen reagerade migrationsminister Johan Forssell (M) starkt på uppgifter om en rysk bilkaravan som går genom Stockholm varje år.

Karavanen sägs syfta till att fira Sovjetunionens seger över Nazityskland, men kan kopplas till en organisation med band till Kreml, uppger Expressen.

Uppgifterna fick migrationsminister Johan Forssell att reagera – men nu svarar Ryssland.

”Gör mig förbannad”

Johan Forssell kommenterade igår rapporten om den ryska bilkaravanen på X.

– Det här gör mig förbannad. Samröre med extremistiska rörelser är exempel på en omständighet som kan täckas in under det nya vandelskravet för uppehållstillstånd, skrev migrationsministern i ett inlägg där han också länkade till en artikel om bilkaravanen.

– Vi har ingen som helst skyldighet att visa gästfrihet till personer som hotar vår allmänna ordning eller säkerhet, tillade Forssell.

Nu svarar Ryssland på den svenska migrationsministerns ord.

I ett inlägg på Telegram kritiserar Ryska ambassaden i Sverige Johan Forssells ord.

– Hade statsrådet tittat lite närmare på dessa publikationer, skulle han dock lätt ha förstått att de inte handlar om några nykomna ”eventuella extremister” som på ett brottsligt sätt försöker bosätta sig i det nordliga landet, utan om högutbildade personer med bakgrunden i Ryssland och fd Sovjetunionens delrepubliker, skriver ambassaden, enligt tidningen.

Upplevs som obehaglig

Bilkaravanen i Stockholm har kopplingar till organisationen ”Det odödliga regementet”, som är Kremlkopplad, uppger tidningen.

Tidigare år har det rapporterats om att många förbipasserande har blivit förvånade, och i vissa fall känt sig illa till mods, när de sett den ryska bilkaravanen kört in mot Stockholm.

Den 9 maj 2024 syntes ett stort antal bilar med både sovjetiska och ryska flaggor för att fira segerdagen, alltså segern över Nazityskland 1945.

Ett vittne upplevde karavanen som ”väldigt obehaglig”, rapporterade Aftonbladet.

– Förmodligen gör de det här för att det är segerdagen, men en rysk flagga står för något annat i dag sedan de invaderade Ukraina, sade vittnet till tidningen.

Polisen meddelade dock att inget brott hade begåtts.

– Man får åka omkring med flaggor, sade Daniel Wikdahl, polisens presstalesperson i Stockholm.

Även i år uppges det finnas planer på att organisera en rysk bilkaravan i Stockholm.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев resp Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen