Ryssland går ut med nya hätska hot mot Sverige

2022 03 12

Det kommer att bli vedergällning mot Sverige om vi inte lyder Rysslands krav.

Den ryska diktaturen går nu på lördagen ut med nya hätska utfall mot Sverige.

Skrämma Sverige

En talesperson för Putinregimen går ut med en varning till både Sverige och Finland som syftar till att skrämma bort länderna från att närma sig försvarsalliansen Nato.

Militära hot

Den ryska nyhetsbyrån Interfax meddelar att om Sverige och Finland ansluter sig till Nato så kommer det att få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”.

Nyhetsbyrån framhåller även att Ryssland i ett sådant läge kommer att vidta ”vedergällningsåtgärder”.

Allvarliga konsekvenser

– Det är uppenbart att [om] Finland och Sverige går med i Nato, vilket är en militär organisation till att börja med, så får det allvarliga militära och politiska konsekvenser, säger Rysslands utrikesdepartements Europaavdelningschef Sergei Belyayev till Interfax.

Vedergällning

Han går vidare med att hota med hämndaktioner på de två nordiska länderna vid en Natoanslutning.

– [Det] skulle kräva förändring av hela paletten av relationer med dessa länder och kräva vedergällningsåtgärder, säger den ryska Europaavdelningschefen till nyhetsbyrån.

Vill inte precisera

Den ryska talespersonen framhäver i intervjun att det i nuläget är för tidigt att precisera exakt vilken typ av åtgärder som Ryssland  ett sådant läge kommer att vidta.

Andra gången

Detta är andra gången på kort tid som Ryssland går ut med hotfulla uttalanden mot Sverige.

Så sent som i början av förra veckan gick en annan talesperson från Rysslands regering ut med en varning till Sverige och Finland om länderna ansöker om Natomedlemskap.

Ryska hot

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde taleskvinnan Maria Zakharova.

ANALYS

Ryssland försöker nu med alla medel att skrämma och hota Sverige och Finland från att gå med i Nato. Envåldshärskaren och tyrannen i Moskva vill tvinga och pressa två självständiga och demokratiska länder i Europa att lyda hans krav.

Och för att sätta extra tyngd bakom kraven kommer Putin även med militära hot - precis som man kan förvänta sig av en diktator. Landets ytterst våldsamma anfallskrig mot demokratin Ukraina sätter dessutom ett helt nytt ljus på hotbilden.

Har effekt

Och mycket pekar att på att hoten – i alla fall utåt sett – även kan uppfattas ha effekt.

Sveriges statsminister gick i veckan nämligen ut och sa att en svensk Natoanslutning riskerar att destabilisera läget i norra Europa, vilket är precis det budskap som Vladimir Putin vill få fram.

Bakom kulisserna

Samtidigt är det inte uteslutet att Sverige och Finland säger en sak utåt men gör en annan sak bakom kulisserna.

S-regeringens besked för bara någon dag sedan om att man ökar satsningarna på försvaret till 2 procent av BNP ligger precis i linje med Natos krav på sina medlemsländer – exakt 2 procent av medlemsländernas BNP ska satsas på försvaret enligt Natos riktlinjer.

Det är bara som medlem i Nato man har en garanti om att Nato kommer till omedelbar undsättning om ett land blir attackerat av Ryssland. Ukraina hade precis som Sverige ett partnerskapsavtal med Nato och landets ledning ville gärna bli fullvärdig medlem.

Emellertid hade inte Ukraina hunnit bli medlem i Nato och därför har USA, Storbritannien och de övriga Natoländerna meddelat att man inte kommer att gå in med Natotrupper och skydda landet undan Putinregimens soldater.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet President of Russia Office

Text. Redaktionen


”Kan stänga ner Norge”

2026 04 24

Miljöpartiet i Norge vill att Europa ska utveckla sina egna molnlagringstjänster, meddelandetjänster och sociala medier.

Detta för att minska beroendet av USA, som i dag har ett enormt inflytande över Europa genom sina techjättar.

Såväl europeiska företag som myndigheter är helt beroende av tjänster från Amazon, Google och Microsoft.

Miljöpartiets ledare Arild Hermstad fruktar att Trumpadministrationen kan utnyttja situationen.

– De kan stänga ner det norska samhället. Det är en ohållbar situation, säger han till Dagbladet.

Hermstad hänvisar till den amerikanska regeringens hårda retorik och ställningstaganden mot Europa. Han tar upp hotet om att annektera Grönland som ett exempel.

–  Det är en dyster ny verklighet. Vi ser i Donald Trumps utrikespolitik, inklusive när han försökte "ta" Grönland, att den amerikanska regimen är villig att använda råstyrka mot oss för att få vad de vill ha. Ett av de största maktmedlen USA har i dag är vårt digitala beroende, varnar politikern.

”Väldigt lång tid”

Att göra sig oberoende av amerikanska techtjänster kommer att ta lång tid. Men omställningen är nödvändig, menar Arild Hermstad.

– Det kommer att ta väldigt lång tid. Det här är inte något man kan göra på några timmar eller några år. Men jag tror att vi måste börja med att inse problemet: amerikanerna har övertaget över båda ändarna av de digitala systemen i vårt land.

LÄS MER: Trump har fel – enligt USA:s underrättelsetjänst 

Danmark har varnat

Danska cyberexperter har tidigare gått ut med liknande varningar.

Jacob Herbst, ordförande i danska cybersäkerhetsrådet och CTO på företaget Dubex, är en av flera som slagit larm.

Han framhåller att danska företag och offentlig sektor är ”enormt beroende” av amerikanska molntjänster från till exempel Microsoft och Apple.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, säger Herbst till TV2.

LÄS OCKSÅ: Ungern och Slovakien viker sig – EU drämmer till mot Ryssland |

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen 


24 april 26

Smäll inför helgen – för alla som tankar bilen

2026 04 24

Drivmedelspriserna fortsätter att ticka uppåt.

Efter flera höjningar i rad är priserna vid pump de högsta på över en vecka, rapporterar sajten Carup.

I Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump, noteras flera höjningar.

Bensinpriset stiger med 25 öre till 19,19 kronor litern.

Samtidigt höjs dieseln med 30 öre till 22.14 kronor litern.

Skatten sänks

Snart kan dock drivmedelspriserna sjunka. Fredagen den 1 maj sänks skatten tillfälligt på bensin och diesel.

Det handlar om en temporär skattesänkning till den 30 september 2026.

Skaten på bensin sänks med 1 krona litern inklusive moms. Motsvarande sänkning för dieseln landar på 40 öre per liter inklusive moms.

– Den som behöver bilen ska kunna köra barnen till skolan och ta sig till jobbet, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på Facebook.

30 kronor litern

Samtidigt varnar experter för att energikrisen i Mellanöstern kan leda till ännu högre drivmedelspriser.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker vid investmentbanken Arctic Securities, varnar för att priset på bensin vid pump kan nå 30 kronor per liter i början av sommaren. Han bedömer att det kan bli aktuellt med ransonering av olja, men framhåller samtidigt att situationen också kan lösa sig av sig själv.

– Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten, säger Kopfer till Dagens Arena.

LÄS MER: Miss i pensionssparandet kan kosta hundratusentals kronor

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 19,19 kr/l (+0,25)

- Miles 98: 20,49 kr/l (+0,25)

- Miles+ 98: 20,79 kr/l (+0,25)

- Miles Diesel 22,14 kr/l (+0,30)

- Miles+ Diesel 22,73 kr/l (+0,30)

- HVO100 30,09 kr/l (+0,30)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 15,94 kr/l (+0,40)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

LÄS OCKSÅ: Viktig Bank ID-varning går ut till hushållen 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen