Ryssland går ut med nya hätska hot mot Sverige

2022 03 12

Det kommer att bli vedergällning mot Sverige om vi inte lyder Rysslands krav.

Den ryska diktaturen går nu på lördagen ut med nya hätska utfall mot Sverige.

Skrämma Sverige

En talesperson för Putinregimen går ut med en varning till både Sverige och Finland som syftar till att skrämma bort länderna från att närma sig försvarsalliansen Nato.

Militära hot

Den ryska nyhetsbyrån Interfax meddelar att om Sverige och Finland ansluter sig till Nato så kommer det att få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”.

Nyhetsbyrån framhåller även att Ryssland i ett sådant läge kommer att vidta ”vedergällningsåtgärder”.

Allvarliga konsekvenser

– Det är uppenbart att [om] Finland och Sverige går med i Nato, vilket är en militär organisation till att börja med, så får det allvarliga militära och politiska konsekvenser, säger Rysslands utrikesdepartements Europaavdelningschef Sergei Belyayev till Interfax.

Vedergällning

Han går vidare med att hota med hämndaktioner på de två nordiska länderna vid en Natoanslutning.

– [Det] skulle kräva förändring av hela paletten av relationer med dessa länder och kräva vedergällningsåtgärder, säger den ryska Europaavdelningschefen till nyhetsbyrån.

Vill inte precisera

Den ryska talespersonen framhäver i intervjun att det i nuläget är för tidigt att precisera exakt vilken typ av åtgärder som Ryssland  ett sådant läge kommer att vidta.

Andra gången

Detta är andra gången på kort tid som Ryssland går ut med hotfulla uttalanden mot Sverige.

Så sent som i början av förra veckan gick en annan talesperson från Rysslands regering ut med en varning till Sverige och Finland om länderna ansöker om Natomedlemskap.

Ryska hot

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde taleskvinnan Maria Zakharova.

ANALYS

Ryssland försöker nu med alla medel att skrämma och hota Sverige och Finland från att gå med i Nato. Envåldshärskaren och tyrannen i Moskva vill tvinga och pressa två självständiga och demokratiska länder i Europa att lyda hans krav.

Och för att sätta extra tyngd bakom kraven kommer Putin även med militära hot - precis som man kan förvänta sig av en diktator. Landets ytterst våldsamma anfallskrig mot demokratin Ukraina sätter dessutom ett helt nytt ljus på hotbilden.

Har effekt

Och mycket pekar att på att hoten – i alla fall utåt sett – även kan uppfattas ha effekt.

Sveriges statsminister gick i veckan nämligen ut och sa att en svensk Natoanslutning riskerar att destabilisera läget i norra Europa, vilket är precis det budskap som Vladimir Putin vill få fram.

Bakom kulisserna

Samtidigt är det inte uteslutet att Sverige och Finland säger en sak utåt men gör en annan sak bakom kulisserna.

S-regeringens besked för bara någon dag sedan om att man ökar satsningarna på försvaret till 2 procent av BNP ligger precis i linje med Natos krav på sina medlemsländer – exakt 2 procent av medlemsländernas BNP ska satsas på försvaret enligt Natos riktlinjer.

Det är bara som medlem i Nato man har en garanti om att Nato kommer till omedelbar undsättning om ett land blir attackerat av Ryssland. Ukraina hade precis som Sverige ett partnerskapsavtal med Nato och landets ledning ville gärna bli fullvärdig medlem.

Emellertid hade inte Ukraina hunnit bli medlem i Nato och därför har USA, Storbritannien och de övriga Natoländerna meddelat att man inte kommer att gå in med Natotrupper och skydda landet undan Putinregimens soldater.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet President of Russia Office

Text. Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen