Ryssland går ut med nya hätska hot mot Sverige

2022 03 12

Det kommer att bli vedergällning mot Sverige om vi inte lyder Rysslands krav.

Den ryska diktaturen går nu på lördagen ut med nya hätska utfall mot Sverige.

Skrämma Sverige

En talesperson för Putinregimen går ut med en varning till både Sverige och Finland som syftar till att skrämma bort länderna från att närma sig försvarsalliansen Nato.

Militära hot

Den ryska nyhetsbyrån Interfax meddelar att om Sverige och Finland ansluter sig till Nato så kommer det att få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”.

Nyhetsbyrån framhåller även att Ryssland i ett sådant läge kommer att vidta ”vedergällningsåtgärder”.

Allvarliga konsekvenser

– Det är uppenbart att [om] Finland och Sverige går med i Nato, vilket är en militär organisation till att börja med, så får det allvarliga militära och politiska konsekvenser, säger Rysslands utrikesdepartements Europaavdelningschef Sergei Belyayev till Interfax.

Vedergällning

Han går vidare med att hota med hämndaktioner på de två nordiska länderna vid en Natoanslutning.

– [Det] skulle kräva förändring av hela paletten av relationer med dessa länder och kräva vedergällningsåtgärder, säger den ryska Europaavdelningschefen till nyhetsbyrån.

Vill inte precisera

Den ryska talespersonen framhäver i intervjun att det i nuläget är för tidigt att precisera exakt vilken typ av åtgärder som Ryssland  ett sådant läge kommer att vidta.

Andra gången

Detta är andra gången på kort tid som Ryssland går ut med hotfulla uttalanden mot Sverige.

Så sent som i början av förra veckan gick en annan talesperson från Rysslands regering ut med en varning till Sverige och Finland om länderna ansöker om Natomedlemskap.

Ryska hot

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde taleskvinnan Maria Zakharova.

ANALYS

Ryssland försöker nu med alla medel att skrämma och hota Sverige och Finland från att gå med i Nato. Envåldshärskaren och tyrannen i Moskva vill tvinga och pressa två självständiga och demokratiska länder i Europa att lyda hans krav.

Och för att sätta extra tyngd bakom kraven kommer Putin även med militära hot - precis som man kan förvänta sig av en diktator. Landets ytterst våldsamma anfallskrig mot demokratin Ukraina sätter dessutom ett helt nytt ljus på hotbilden.

Har effekt

Och mycket pekar att på att hoten – i alla fall utåt sett – även kan uppfattas ha effekt.

Sveriges statsminister gick i veckan nämligen ut och sa att en svensk Natoanslutning riskerar att destabilisera läget i norra Europa, vilket är precis det budskap som Vladimir Putin vill få fram.

Bakom kulisserna

Samtidigt är det inte uteslutet att Sverige och Finland säger en sak utåt men gör en annan sak bakom kulisserna.

S-regeringens besked för bara någon dag sedan om att man ökar satsningarna på försvaret till 2 procent av BNP ligger precis i linje med Natos krav på sina medlemsländer – exakt 2 procent av medlemsländernas BNP ska satsas på försvaret enligt Natos riktlinjer.

Det är bara som medlem i Nato man har en garanti om att Nato kommer till omedelbar undsättning om ett land blir attackerat av Ryssland. Ukraina hade precis som Sverige ett partnerskapsavtal med Nato och landets ledning ville gärna bli fullvärdig medlem.

Emellertid hade inte Ukraina hunnit bli medlem i Nato och därför har USA, Storbritannien och de övriga Natoländerna meddelat att man inte kommer att gå in med Natotrupper och skydda landet undan Putinregimens soldater.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet President of Russia Office

Text. Redaktionen


JUST NU: Alexander Bard dundrar – ”Reagerar i panik”

2025 11 24

Alexander Bard riktar hård kritik mot en skola.

Artisten, författaren och samhällsdebattören Alexander Bard riktar hård kritik mot Handelshögskolan i Stockholm.

Även höga företrädare för SD och KD kritiserar skolan.

Bard kritisk mot Handelshögskolan

Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att dra tillbaka krav på högskoleprov, rapporterar SVT.

Krav på högskoleprov hade införts för att kringgå problem med glädjebetyg – men avskaffas nu med motiveringen att det lett till att färre kvinnor kom in på utbildningarna.

Andelen kvinnor minskade från 39 till 29 procent.

– Det fick negativa effekter på mångfalden. Vi tar nu bort kravet på högskoleprov inför hösten 2026, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, till kanalen.

Beslutet får artisten och debattören Alexander Bard, som själv har studerat på Handelshögskolan, att rasa.

– Fascinerande hur Handelshögskolan reagerar i panik när grabbarna tar för sig efter att de förbannade kvoteringarna har skrotats, dundrar Alexander Bard i ett inlägg på X.

– Men varför inte bara bekämpa betygsinflationen direkt? Vad fan hände med de nationella proven? Skit i orättvisa könskvoter! tillägger Bard i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Kritiseras även av SD

Handelshögskolans besked har väckt reaktioner från flera håll.

Bland dem som har reagerat finns Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

– Mångfald före excellens låter Handelshögskolan i Stockholm hälsa, skriver Andersson på X, i ett inlägg där han delar en artikel om skolans beslut.

Partikollegan Jessica Stegrud (SD) instämmer.

– Kvinnor ska komma in på egna och likvärdiga meriter. Allt annat är både förnedrande, fördummande och orättvist, skriver Stegrud på X.

Teodorescu Måwe instämmer

Även Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe är kritisk till Handelshögskolans besked.

– Borde inte det centrala vara faktiska meriter och inte kön? Om man nu ansåg att man fick in studenter vars betyg inte motsvarade deras faktiska kunskaper finns det väl ingen anledning att vilja ha in dessa studenter bara för att de är kvinnor? Märklig syn på meritokrati, skriver Teodorescu Måwe på X.

Handelshögskolan uppger emellertid att man ser över sin antagningsmodell. Inför höstterminen 2026 har man enbart betygskrav, därefter kommer man dock att även titta på andra antagningsmodeller som används internationellt, rapporterar kanalen.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan - jättebolag satsar 475 miljarder

Foto: Stockholm Pride, Wikimedia 

Text: Redaktionen


24nov25

JUST NU: Moskva attackerat – akut evakueringsorder

2025 11 24

Ukraina har avfyrat flera drönare mot Moskvaregionen.

Enligt det ryska försvarsdepartementet har 14 ukrainska drönare skjutits ner ovanför regionen. Över hälften av dem uppges ha varit på väg direkt mot huvudstaden.

Det finns inga rapporter om personskador eller skador på infrastruktur, uppger departementet.

Samtidigt rapporterar pro-ukrainska konton om turbulens i industriområdet Zelenograd, som är beläget nordväst om Moskva. 

– I industriområdet Zelenograd i ryska Moskvaregionen har en akut evakueringsorder utfärdats, sannolikt på grund av en robotattack. Studenter och personal vid institutet för elektronik har hänvisats till skyddsrum, rapporterar det brittiskbaserade X-kontot WarTranslated som följer kriget i Ukraina.

Enligt kontot är institutet specialiserat på utveckling av mikro- och nanoteknik – det vill säga utveckling av halvledarkomponenter och mikrochip.

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i dagens krigföring. Ryssland använder komponenterna i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget 

Uppdaterat avtal

Samtidigt fortsätter det att svänga i fredsförhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Enligt uppgifter till Financial Times har Ukraina och USA enats om en ny, nedbantad fredsplan.

Den nya fredsplanen innehåller 19 punkter, jämfört med det tidigare avtalet på 28 punkter som presenterats av USA och Ryssland.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte berörts i det uppdaterade avtalet. Dessa frågor ska i stället diskuteras direkt mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Det är dock oklart när presidenterna ska träffas. Enligt det ukrainska presidentkansliet finns det i nuläget ingen konkret plan för ett sådant möte.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen