Ryssland går ut med nya hätska hot mot Sverige

2022 03 12

Det kommer att bli vedergällning mot Sverige om vi inte lyder Rysslands krav.

Den ryska diktaturen går nu på lördagen ut med nya hätska utfall mot Sverige.

Skrämma Sverige

En talesperson för Putinregimen går ut med en varning till både Sverige och Finland som syftar till att skrämma bort länderna från att närma sig försvarsalliansen Nato.

Militära hot

Den ryska nyhetsbyrån Interfax meddelar att om Sverige och Finland ansluter sig till Nato så kommer det att få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”.

Nyhetsbyrån framhåller även att Ryssland i ett sådant läge kommer att vidta ”vedergällningsåtgärder”.

Allvarliga konsekvenser

– Det är uppenbart att [om] Finland och Sverige går med i Nato, vilket är en militär organisation till att börja med, så får det allvarliga militära och politiska konsekvenser, säger Rysslands utrikesdepartements Europaavdelningschef Sergei Belyayev till Interfax.

Vedergällning

Han går vidare med att hota med hämndaktioner på de två nordiska länderna vid en Natoanslutning.

– [Det] skulle kräva förändring av hela paletten av relationer med dessa länder och kräva vedergällningsåtgärder, säger den ryska Europaavdelningschefen till nyhetsbyrån.

Vill inte precisera

Den ryska talespersonen framhäver i intervjun att det i nuläget är för tidigt att precisera exakt vilken typ av åtgärder som Ryssland  ett sådant läge kommer att vidta.

Andra gången

Detta är andra gången på kort tid som Ryssland går ut med hotfulla uttalanden mot Sverige.

Så sent som i början av förra veckan gick en annan talesperson från Rysslands regering ut med en varning till Sverige och Finland om länderna ansöker om Natomedlemskap.

Ryska hot

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde taleskvinnan Maria Zakharova.

ANALYS

Ryssland försöker nu med alla medel att skrämma och hota Sverige och Finland från att gå med i Nato. Envåldshärskaren och tyrannen i Moskva vill tvinga och pressa två självständiga och demokratiska länder i Europa att lyda hans krav.

Och för att sätta extra tyngd bakom kraven kommer Putin även med militära hot - precis som man kan förvänta sig av en diktator. Landets ytterst våldsamma anfallskrig mot demokratin Ukraina sätter dessutom ett helt nytt ljus på hotbilden.

Har effekt

Och mycket pekar att på att hoten – i alla fall utåt sett – även kan uppfattas ha effekt.

Sveriges statsminister gick i veckan nämligen ut och sa att en svensk Natoanslutning riskerar att destabilisera läget i norra Europa, vilket är precis det budskap som Vladimir Putin vill få fram.

Bakom kulisserna

Samtidigt är det inte uteslutet att Sverige och Finland säger en sak utåt men gör en annan sak bakom kulisserna.

S-regeringens besked för bara någon dag sedan om att man ökar satsningarna på försvaret till 2 procent av BNP ligger precis i linje med Natos krav på sina medlemsländer – exakt 2 procent av medlemsländernas BNP ska satsas på försvaret enligt Natos riktlinjer.

Det är bara som medlem i Nato man har en garanti om att Nato kommer till omedelbar undsättning om ett land blir attackerat av Ryssland. Ukraina hade precis som Sverige ett partnerskapsavtal med Nato och landets ledning ville gärna bli fullvärdig medlem.

Emellertid hade inte Ukraina hunnit bli medlem i Nato och därför har USA, Storbritannien och de övriga Natoländerna meddelat att man inte kommer att gå in med Natotrupper och skydda landet undan Putinregimens soldater.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet President of Russia Office

Text. Redaktionen


14 mars 2026

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 15

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen