Ryssland går ut med nya hätska hot mot Sverige

2022 03 12

Det kommer att bli vedergällning mot Sverige om vi inte lyder Rysslands krav.

Den ryska diktaturen går nu på lördagen ut med nya hätska utfall mot Sverige.

Skrämma Sverige

En talesperson för Putinregimen går ut med en varning till både Sverige och Finland som syftar till att skrämma bort länderna från att närma sig försvarsalliansen Nato.

Militära hot

Den ryska nyhetsbyrån Interfax meddelar att om Sverige och Finland ansluter sig till Nato så kommer det att få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”.

Nyhetsbyrån framhåller även att Ryssland i ett sådant läge kommer att vidta ”vedergällningsåtgärder”.

Allvarliga konsekvenser

– Det är uppenbart att [om] Finland och Sverige går med i Nato, vilket är en militär organisation till att börja med, så får det allvarliga militära och politiska konsekvenser, säger Rysslands utrikesdepartements Europaavdelningschef Sergei Belyayev till Interfax.

Vedergällning

Han går vidare med att hota med hämndaktioner på de två nordiska länderna vid en Natoanslutning.

– [Det] skulle kräva förändring av hela paletten av relationer med dessa länder och kräva vedergällningsåtgärder, säger den ryska Europaavdelningschefen till nyhetsbyrån.

Vill inte precisera

Den ryska talespersonen framhäver i intervjun att det i nuläget är för tidigt att precisera exakt vilken typ av åtgärder som Ryssland  ett sådant läge kommer att vidta.

Andra gången

Detta är andra gången på kort tid som Ryssland går ut med hotfulla uttalanden mot Sverige.

Så sent som i början av förra veckan gick en annan talesperson från Rysslands regering ut med en varning till Sverige och Finland om länderna ansöker om Natomedlemskap.

Ryska hot

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde taleskvinnan Maria Zakharova.

ANALYS

Ryssland försöker nu med alla medel att skrämma och hota Sverige och Finland från att gå med i Nato. Envåldshärskaren och tyrannen i Moskva vill tvinga och pressa två självständiga och demokratiska länder i Europa att lyda hans krav.

Och för att sätta extra tyngd bakom kraven kommer Putin även med militära hot - precis som man kan förvänta sig av en diktator. Landets ytterst våldsamma anfallskrig mot demokratin Ukraina sätter dessutom ett helt nytt ljus på hotbilden.

Har effekt

Och mycket pekar att på att hoten – i alla fall utåt sett – även kan uppfattas ha effekt.

Sveriges statsminister gick i veckan nämligen ut och sa att en svensk Natoanslutning riskerar att destabilisera läget i norra Europa, vilket är precis det budskap som Vladimir Putin vill få fram.

Bakom kulisserna

Samtidigt är det inte uteslutet att Sverige och Finland säger en sak utåt men gör en annan sak bakom kulisserna.

S-regeringens besked för bara någon dag sedan om att man ökar satsningarna på försvaret till 2 procent av BNP ligger precis i linje med Natos krav på sina medlemsländer – exakt 2 procent av medlemsländernas BNP ska satsas på försvaret enligt Natos riktlinjer.

Det är bara som medlem i Nato man har en garanti om att Nato kommer till omedelbar undsättning om ett land blir attackerat av Ryssland. Ukraina hade precis som Sverige ett partnerskapsavtal med Nato och landets ledning ville gärna bli fullvärdig medlem.

Emellertid hade inte Ukraina hunnit bli medlem i Nato och därför har USA, Storbritannien och de övriga Natoländerna meddelat att man inte kommer att gå in med Natotrupper och skydda landet undan Putinregimens soldater.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet President of Russia Office

Text. Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen