Ryssland ger besked – då går de med på vapenvila

2025 05 10

Ryssland ger besked om vad som krävs för att de ska gå med på en vapenvila.

Ukraina och en rad av dess allierade har idag gått ut med ett gemensamt förslag om 30 dagars vapenvila.

Men för att förslaget ska bli verklighet krävs också att Ryssland går med på det.

Nu uttalar sig Kreml om vad Ryssland kräver för att gå med på en vapenvila.

Ställer krav

I en intervju med ABC News lyfter Kremls pressekreterare Dmitrij Peskov fram ett specifikt krav från rysk sida.

Om Putinregimen ska gå med på en vapenvila så måste Ukrainas allierade sluta leverera vapen till kriget.

– Annars kommer det att vara en fördel för Ukraina. Ukraina kommer att fortsätta sin totala mobilisering och föra in nya trupper i frontlinjen. Ukraina kommer att använda den här perioden för att utbilda ny militär personal och ge sina befintliga vila, säger Peskov till kanalen.

– Så varför skulle vi ge Ukraina en sådan fördel? frågar sig Kremls pressekreterare.

”Putin gör allt”

I intervjun hävdar Peskov också att Ukraina ”inte är redo för omedelbara förhandlingar”.

Han förnekar också att det är Vladimir Putin som får förhandlingarna att dra ut på tiden, enligt kanalen.

– President Putin gör allt som är möjligt för att lösa problemet, för att uppnå en lösning med fredliga och diplomatiska medel. Men utan fredliga och demokratiska medel till hands måste vi fortsätta den militära operationen, säger Peskov.

En lång rad länder, däribland Frankrike, Tyskland och Storbritannien, har tillsammans med Ukraina krävt en 30 dagar lång vapenvila på fredagen.

Trump sätter press

Även USA:s president Donald Trump pressar på för en vapenvila.

– USA kräver helst en 30-dagars ovillkorlig vapenvila. Förhoppningsvis kommer en acceptabel vapenvila att iakttas, och båda länderna kommer att hållas ansvariga för att respektera helgdigheterna i dessa direkta förhandlingar, skrev Trump på Truth Social på torsdagen.

Trumpadministrationen har delvis skärpt tonen mot Ryssland den senaste tiden, men Peskov säger att Putin fortfarande gillar Trump.

– Han anser att han är en vis man, en modig man, säger Peskov till kanalen.

– Det betyder inte att vi kommer att vara överens om allt. Vi kommer att fortsätta att vara oense om många saker. Det är oundvikligt, menar Kremls pressekreterare.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen