Ryssland ger besked – då går de med på vapenvila

2025 05 10

Ryssland ger besked om vad som krävs för att de ska gå med på en vapenvila.

Ukraina och en rad av dess allierade har idag gått ut med ett gemensamt förslag om 30 dagars vapenvila.

Men för att förslaget ska bli verklighet krävs också att Ryssland går med på det.

Nu uttalar sig Kreml om vad Ryssland kräver för att gå med på en vapenvila.

Ställer krav

I en intervju med ABC News lyfter Kremls pressekreterare Dmitrij Peskov fram ett specifikt krav från rysk sida.

Om Putinregimen ska gå med på en vapenvila så måste Ukrainas allierade sluta leverera vapen till kriget.

– Annars kommer det att vara en fördel för Ukraina. Ukraina kommer att fortsätta sin totala mobilisering och föra in nya trupper i frontlinjen. Ukraina kommer att använda den här perioden för att utbilda ny militär personal och ge sina befintliga vila, säger Peskov till kanalen.

– Så varför skulle vi ge Ukraina en sådan fördel? frågar sig Kremls pressekreterare.

”Putin gör allt”

I intervjun hävdar Peskov också att Ukraina ”inte är redo för omedelbara förhandlingar”.

Han förnekar också att det är Vladimir Putin som får förhandlingarna att dra ut på tiden, enligt kanalen.

– President Putin gör allt som är möjligt för att lösa problemet, för att uppnå en lösning med fredliga och diplomatiska medel. Men utan fredliga och demokratiska medel till hands måste vi fortsätta den militära operationen, säger Peskov.

En lång rad länder, däribland Frankrike, Tyskland och Storbritannien, har tillsammans med Ukraina krävt en 30 dagar lång vapenvila på fredagen.

Trump sätter press

Även USA:s president Donald Trump pressar på för en vapenvila.

– USA kräver helst en 30-dagars ovillkorlig vapenvila. Förhoppningsvis kommer en acceptabel vapenvila att iakttas, och båda länderna kommer att hållas ansvariga för att respektera helgdigheterna i dessa direkta förhandlingar, skrev Trump på Truth Social på torsdagen.

Trumpadministrationen har delvis skärpt tonen mot Ryssland den senaste tiden, men Peskov säger att Putin fortfarande gillar Trump.

– Han anser att han är en vis man, en modig man, säger Peskov till kanalen.

– Det betyder inte att vi kommer att vara överens om allt. Vi kommer att fortsätta att vara oense om många saker. Det är oundvikligt, menar Kremls pressekreterare.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen