30 april 26

Ryssland hävdar attack mot Moskva

2023 02 28

En drönare uppges ha kraschat i närheten av Rysslands huvudstad Moskva.

Det hävdar den regionala guvernören Andrei Vorobyov enligt AFP.

– Målet var förmodligen civil infrastruktur. Det finns inga uppgifter om några skadade, säger guvernören enligt nyhetsbyrån.

Den ryska säkerhetstjänsten FSB utreder händelsen.

Omständigheterna är oklara.

Hävdar nedskjutning

Andrei Vorobyov uppger att det ryska luftförsvaret skjutit ner drönaren som närmade sig Moskva.

Enligt guvernören störtade drönaren ovanför en bensinstation i Kolomna, sydost om den ryska huvudstaden.

Kolomna tillhör Moskva oblast. Avståndet mellan staden och Moskva beräknas till drygt 12 mil.

Kreml: Flera ukrainska attacker

Tidigare på tisdagen uppgav det ryska försvarsdepartementet att två ukrainska drönare störtat i södra Ryssland.

Enligt departementet avfyrades de ukrainska drönarna mot ”civil infrastruktur” i de södra regionerna Krasnodar och Adygeja.

– Båda drönarna tappade kontrollen och avvek från sin flygbana, hävdar försvarsdepartementet i ett inlägg på Telegram.

Ukrainas ledning har inte kommenterat de ryska påståendena.

Ukraina har under krigets gång inte attackerat civil infrastruktur i Ryssland. Däremot uppges landet ha utfört attacker mot militära mål inne i Ryssland och i ryskockuperade områden i Ukraina.

Stor brand

Moskvas guvernör Andrei Vorobyov har under tisdagen även rapporterat om en stor brand i en oljedepå i Krasnodar.

Regionen ligger cirka 24 mil från Krymhalvön.

Branden uppstod efter rapporter om att drönare siktats i luftrummet över södra Ryssland.

Terrorbombningar fortsätter

Samtidigt som Kreml rapporterar om ukrainska drönare fortsätter Rysslands terrorbombningar i Ukraina.

Staden Cherson i södra Ukraina, som landets väpnade styrkor befriade i höstas, utsätts dagligen för kraftig rysk beskjutning.

En person uppges ha dödats under tisdagen, enligt den ukrainske politikern Andrij Jermark.

Han uppger även att ett bostadshus totalförstörts efter en rysk attack.

Cherson ockuperades av Ryssland i flera månader. I november 2022 befriade Ukraina staden. De ryska trupperna retirerade till den östra sidan av floden Dnepr.

Cherson har utsatts för konstant eldgivning sedan Rysslands tillbakadragande från staden.                          

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen