Ryssland hävdar attack mot Moskva

2023 02 28

Det hävdar den regionala guvernören Andrei Vorobyov enligt AFP.

– Målet var förmodligen civil infrastruktur. Det finns inga uppgifter om några skadade, säger guvernören enligt nyhetsbyrån.

Den ryska säkerhetstjänsten FSB utreder händelsen.

Omständigheterna är oklara.

Hävdar nedskjutning

Andrei Vorobyov uppger att det ryska luftförsvaret skjutit ner drönaren som närmade sig Moskva.

Enligt guvernören störtade drönaren ovanför en bensinstation i Kolomna, sydost om den ryska huvudstaden.

Kolomna tillhör Moskva oblast. Avståndet mellan staden och Moskva beräknas till drygt 12 mil.

Kreml: Flera ukrainska attacker

Tidigare på tisdagen uppgav det ryska försvarsdepartementet att två ukrainska drönare störtat i södra Ryssland.

Enligt departementet avfyrades de ukrainska drönarna mot ”civil infrastruktur” i de södra regionerna Krasnodar och Adygeja.

– Båda drönarna tappade kontrollen och avvek från sin flygbana, hävdar försvarsdepartementet i ett inlägg på Telegram.

Ukrainas ledning har inte kommenterat de ryska påståendena.

Ukraina har under krigets gång inte attackerat civil infrastruktur i Ryssland. Däremot uppges landet ha utfört attacker mot militära mål inne i Ryssland och i ryskockuperade områden i Ukraina.

Stor brand

Moskvas guvernör Andrei Vorobyov har under tisdagen även rapporterat om en stor brand i en oljedepå i Krasnodar.

Regionen ligger cirka 24 mil från Krymhalvön.

Branden uppstod efter rapporter om att drönare siktats i luftrummet över södra Ryssland.

Terrorbombningar fortsätter

Samtidigt som Kreml rapporterar om ukrainska drönare fortsätter Rysslands terrorbombningar i Ukraina.

Staden Cherson i södra Ukraina, som landets väpnade styrkor befriade i höstas, utsätts dagligen för kraftig rysk beskjutning.

En person uppges ha dödats under tisdagen, enligt den ukrainske politikern Andrij Jermark.

Han uppger även att ett bostadshus totalförstörts efter en rysk attack.

Cherson ockuperades av Ryssland i flera månader. I november 2022 befriade Ukraina staden. De ryska trupperna retirerade till den östra sidan av floden Dnepr.

Cherson har utsatts för konstant eldgivning sedan Rysslands tillbakadragande från staden.                          

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen

Turkiet planerar jättebygge – ska gå genom hela Europa

2026 05 15

Om Europa eller Nato hamnar i en väpnad konflikt med Ryssland måste oljeledningar kunna förse trupper med bränsle över hela kontinenten.

En sådan ledning ska gå från Västeuropa till Östeuropa. Idag tar den nuvarande emellertid slut i Tyskland.

Det vill Turkiet ändra på.

Natojätten har därför föreslagit att bygga en ny pipeline värd 1,2 miljarder dollar, rapporterar Bloomberg.

Oljeledningen ska användas av Natoallierade för att kunna transportera bränsle som behövs för militära ändamål, uppger källor med insyn för Bloomberg.

– Det följer påtryckningar från alliansen att expandera sina militära ledningsnätverk, skriver nyhetsbyrån.

Genom två länder

Ambitionen är att ledningen ska gå från väst till öst. 

Ett absolut minimum är dock att man förbereder för att länder i Natos sydöstra del ska kunna ta del av den. Av det skälet har Turkiet gått fram med förslaget att ledningen ska byggas genom Bulgarien till Rumänien.

– Enligt källor skulle en bränsleledning från Turkiet kunna bli fem gånger billigare än alternativ som redan föreslagits, inklusive rutter genom Grekland eller länder väster om Rumänien, skriver den ryska oberoende exiltidningen The Moscow Times, som också rapporterar om bygget.

ANDRA LÄSER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Hög sekretess

Rörledningen skulle inte vara tillgänglig för civilt bruk. Den potentiella kapaciteten är dessutom sekretessberlagd.

Frågan har kommit upp på bordet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och störnignarn i energiförsörjningen efter att Hormuzsundet stängt, erfar Bloomberg.

De baltiska länderna på Natos östra flank har särskilt efterlyst ledningen, enligt den tyska generallöjtnanten  Kai Rohrschneider. 

LÄS MER: 36 länder ska ta Putin till domstol

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen