Ryssland kan förbjuda jultomten

2024 12 10

Jultomten ska bli ett minne blott i Ryssland.

I alla fall om Vitaly Borodin får som han vill.

Borodin, chef för ett federalt projekt för säkerhetsfrågor och bekämpning av korruption, anser att jultomten ska stämplas som ”utländsk agent” i Ryssland.

Myndighetschefen har skickat in en ansökan om ett sådant beslut till Rysslands riksåklagare, rapporterar den oberoende ryska tidningen Meduza.

– Jultomten bör stämplas som utländsk agent på grund av hans popularitet i ovänliga länder. De använder honom för att underminera traditionella julvärden, framhåller Vitaly Borodin i sitt förslag.

Kan förbjudas

Om förslaget blir verklighet kan jultomten förbjudas i Ryssland i enlighet med den ryska lagen om ”utländska agenter”.

Lagen infördes 2012 och ger myndigheterna möjlighet att klassa organisationer, medier och personer som "utländska agenter". Den innebär att myndigheter kan tvinga medier och organisationer som klassas som utländska agenter att upphöra med sin verksamhet.

Således kan exempelvis affärer som skyltar med jultomten stoppas.

Fader Frost

Det är oklart om förslaget får grönt ljus, men Vitaly Borodin är inte den enda som kräver ett slut på jultomtens inflytande i Ryssland.

Mikhail Ivanov, en parlamentsledamot i staden Brjansk i västra Ryssland, har tidigare krävt att jultomten ska plockas bort från butikshyllor och ersättas med den ryska jultomten Fader Frost (på ryska Ded Moroz).

– Jultomten är inte längre än symbol för julen, utan snarare en symbol för handel och massproduktion. Hans närvaro i skyltfönster är en riktad marknadsföringsstrategi som syftar till att förstöra våra värderingar, sade Ivanov i en intervju med ryska Life.

– Vi måste stödja inhemska tillverkare som skapar verkligt högkvalitativa och vackra julattribut. Låt oss rena vårt offentlgia utrymme från utländska symboler tillsammans så att vi kan fira högtiderna på riktigt ryskt sätt. Det är dags att ta tillbaka Fader Frost till våra hem och hjärtan.

– Det är det enda sättet att bevara och föra vidare sanna värderingar och traditioner till våra barn. Värderingar och traditioner som gör vårt folk unikt och starkt.

Foto: DRZ

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen