Ryssland säger nej – ger USA kalla handen

2025 04 22

I söndags utryckte USA:s president Donald Trump en förhoppning om att Ryssland och Ukraina kan komma överens om ett fredsavtal den här veckan.

– Båda parter kommer då att börja göra stora affärer med USA. Deras ekonomier kommer blomstra. De kommer tjäna en förmögenhet, skrev Trump i ett inlägg på Truth Social med hänvisning till det kommande fredsavtalet.

Nu svarar Kreml på Trumps uttalande.

Enligt Putinregimen är det inte aktuellt med en vapenvila den här veckan eller inom snar framtid.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov framhåller att USA och Ryssland fortsätter att föra en dialog, men att en hållbar lösning på ”konflikten i Ukraina” inte kan utarbetas på kort tid.

– Ämnet är så komplext att det uppenbarligen inte är vettigt att sätta snäva tidsramar och försöka klämma in en hållbar lösning i en kort tidsram, säger han enligt den statsägda ryska nyhetsbyrån Tass.

– Det är en otacksam uppgift, men arbetet är pågår för fullt, fortsätter Peskov med hänvisning till samtalen med USA.

LÄS MER HÄR: Putin vänder sig direkt till Zelenskyj – första gången sedan invasionen

Uppgifter: Stora eftergifter till Ryssland

Kremls besked kommer kort efter att källor till Wall Street Journal uppgett att USA arbetat fram ett utkast till fredsavtal som presenterats för Ukraina.

Enligt tidningens uppgifter innehåller avtalet stora eftergifter till Ryssland. Det rör sig bland annat om ett amerikanskt erkännande av Rysslands illegala annektering av den ukrainska Krymhalvön. Dessutom går Vita huset med på att blockera ett ukrainskt Natomedlemskap.

”Mycket värre än München”

Oleksandr Merezhko, ordförande i det ukrainska parlamentets utrikesutskott, riktar hård kritik mot de påstådda eftergifterna. Han kallar erkännandet av Krym som ryskt för en ”stor skandal”.

– Mycket värre än München 1938, säger han till Kyiv Independent.

Merezhko syftar på den så kallade Münchenöverenskommelsen mellan de allierade och Nazityskland 1938. Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien enades om att Tjeckoslovakien skulle avträda det tyskspråkiga Sudetlandet till Tyskland. Ett år senare inledde Adolf Hitler andra världskriget.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)

Socialdemokraterna 28 (28,0)

Miljöpartiet 6 (6,1)

Centerpartiet 7 (7,0)

Liberalerna 4 (5,3)

Moderaterna 22 (19,9)

Kristdemokraterna 6 (6,2)

Sverigedemokraterna 17 (17,5)

S+V+MP+C 49.0 (49,6)

M+KD+SD+L 49,0 (48,8)

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen