Ryssland säger nej – ger USA kalla handen

2025 04 22

I söndags utryckte USA:s president Donald Trump en förhoppning om att Ryssland och Ukraina kan komma överens om ett fredsavtal den här veckan.

– Båda parter kommer då att börja göra stora affärer med USA. Deras ekonomier kommer blomstra. De kommer tjäna en förmögenhet, skrev Trump i ett inlägg på Truth Social med hänvisning till det kommande fredsavtalet.

Nu svarar Kreml på Trumps uttalande.

Enligt Putinregimen är det inte aktuellt med en vapenvila den här veckan eller inom snar framtid.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov framhåller att USA och Ryssland fortsätter att föra en dialog, men att en hållbar lösning på ”konflikten i Ukraina” inte kan utarbetas på kort tid.

– Ämnet är så komplext att det uppenbarligen inte är vettigt att sätta snäva tidsramar och försöka klämma in en hållbar lösning i en kort tidsram, säger han enligt den statsägda ryska nyhetsbyrån Tass.

– Det är en otacksam uppgift, men arbetet är pågår för fullt, fortsätter Peskov med hänvisning till samtalen med USA.

LÄS MER HÄR: Putin vänder sig direkt till Zelenskyj – första gången sedan invasionen

Uppgifter: Stora eftergifter till Ryssland

Kremls besked kommer kort efter att källor till Wall Street Journal uppgett att USA arbetat fram ett utkast till fredsavtal som presenterats för Ukraina.

Enligt tidningens uppgifter innehåller avtalet stora eftergifter till Ryssland. Det rör sig bland annat om ett amerikanskt erkännande av Rysslands illegala annektering av den ukrainska Krymhalvön. Dessutom går Vita huset med på att blockera ett ukrainskt Natomedlemskap.

”Mycket värre än München”

Oleksandr Merezhko, ordförande i det ukrainska parlamentets utrikesutskott, riktar hård kritik mot de påstådda eftergifterna. Han kallar erkännandet av Krym som ryskt för en ”stor skandal”.

– Mycket värre än München 1938, säger han till Kyiv Independent.

Merezhko syftar på den så kallade Münchenöverenskommelsen mellan de allierade och Nazityskland 1938. Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien enades om att Tjeckoslovakien skulle avträda det tyskspråkiga Sudetlandet till Tyskland. Ett år senare inledde Adolf Hitler andra världskriget.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen