27 december 2025

Ryssland sprider sjukt rykte om Sverige och övriga Nato

2025 02 04

Natos medlemsländer planerar en bisarr maktkupp i Ukraina.

Det är det senaste utspelet från Rysslands högkvarter i Moskva.

Bakom ryktet, som lagts fram helt utan bevis, står den ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR som har nära band till diktatorn Vladimir Putin och resten av Kreml.

Enligt SVR planerar Natos medlemsländer, med Sverige som det senaste tillskottet i försvarsalliansen, att avsätta Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Det rapporterar Newsweek.

Påståendet: Zelensky ett hinder

Den ryska underrättelsetjänsten påstår att Nato kommer att svartmåla den ukrainska presidenten och därefter organisera “pseudodemokratiska val” för att byta ledarskap i det krigsdrabbade landet.

Bakgrunden sägs vara en osäkerhet hos Nato om hur det blir med framtida militära bistånd till Ukraina från USA efter att Donald Trump installerats som ny president.

Enligt Ryssland vill Nato “frysa” konflikten och pekar ut Zelensky som det främsta hindret för ett sådant genomförande.

– Nato tänker allt mer på ett maktskifte i Ukraina, hävdar SVR:s presstjänst enligt tidningen och tillägger:

– Bryssel utgår från det faktum att den ukrainska väpnade styrkan mycket snart inte kommer att kunna hålla tillbaka .

USA: Viktigt att ha val

Det finns inga belägg för Rysslands påstående.

Enligt det absurda ryktet skulle Nato bland annat anklaga Zelensky för att ha förskingrat över 1,5 miljarder dollar från medel som skulle gått till inköp av ammunition.

Återigen ska det understrykas att anklagelsen är grundlös och bör betraktas som en del av den ryska krigspropagandan.

Det USA sagt i frågan är att man vill se ett val i Ukraina under det kommande året.

– De flesta demokratiska nationer har val i krigstider. Jag tror det är viktigt att ha det. Det är bra för demokratin, sade Keith Kellogg, Trumps särskilda sändebud för Ukraina och Ryssland, till Reuters i helgen.

Oro för rysk kampanj

Zelenskyj själv har sagt att Ukraina skulle kunna hålla val i år om krigandet upphör och säkerhetsgarantier kommer på plats.

Trump-administrationen har dock ännu inte formellt krävt att Ukraina håller val under 2025, enligt källor i Kyiv.

Från ukrainskt håll har man i tidigare samtal med Biden-administrationen uttryckt oro över risken att ett val skulle riskera att utsättas för ryska inflytelsekampanjer samt att landets ledarskap skulle splittras.

Putin, som enligt oberoende ryska valobservatörer förlängde sin tid vid makten förra året med hjälp av 22 miljoner fejkröster, har å sin sida hävdat att Zelenskyj inte är en legitim president eftersom hans mandat gick ut 2024. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen