Ryssland upprättar marinbas i nytt land

2025 02 14

En överenskommelse har nåtts om Rysslands första marinbas i Sudan.

En plan för Ryssland att etablera sin första marinbas i Afrika kommer att gå vidare, har Sudans utrikesminister bekräftat, efter år av förseningar om den militära hamnen i Röda havet.

Om avtalet genomförs skulle Ryssland ansluta sig till USA och Kina i regionen; de har baser söderut i Djibouti.

Det rapporterar The Guardian.

Lavrov i möte

Tillkännagivandet kom under ett besök av utrikesminister Ali Youssef Ahmed al-Sharif i Moskva där han träffade sin ryske kollega Sergej Lavrov.

Efter mötet sade Sharif att de två länderna var ”helt överens” om att etablera en rysk bas ”och att det inte finns några hinder”.

Röda havet är en av världens mest strategiskt viktiga vattenvägar och förbinder Suezkanalen med Indiska oceanen.

Omkring 12 procent av den globala handeln passerar genom den.

Har försökt länge

Moskva har i flera år försökt etablera en bas i närheten av Port Sudan.

Hamnavtalet, som ska gälla i 25 år, innebar att Ryssland skulle etablera ett nav för marin logistik med örlogsfartyg, inklusive kärnkraftsdrivna fartyg, och upp till 300 personer, uppger BBC.

Röda havet utgör en strategisk rutt som är avgörande för den globala handeln samt en försvarsmässig och geopolitisk hotspot.

Brutalt krig

Sudan befinner sig just nu i ett brutalt inbördeskrig.

Sudan står inför en av de mest utmanande perioderna i sin moderna historia i samband med den pågående konflikten mellan de sudanesiska väpnade styrkorna (SAF) och de paramilitära Rapid Support Forces (RSF) som kastar nationen djupare in i oroligheter.

Kriget, som bröt ut i april 2023, har ödelagt samhällen, fördrivit miljontals människor och förvärrat en redan svår humanitär kris.

Miljontals flyktingar

Enligt FN är Tchad värd för mer än 1,1 miljoner flyktingar, många flyr från våld i Sudan, där rivaliserande militärer har kämpat sedan april 2023.

– Samtidigt har kriget också utlöst ett kolossalt lidande inom Sudans gränser, uppger FN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen