6 feb 2025

Ryssland varnar allierad – ”Begår enormt misstag”

2023 09 26

Aggressiv retorik hörs återigen från den ryska regimen i Moskva.

Den här gången riktar sig Kremls ilska mot grannlandet Armenien.

Den armeniska regeringen har kritiserat ryska fredsbevarande trupper som befann sig i utbrytarregionen Nagorno-Karabach när Azerbajdzjan gick till attack.

Armenien anklagade under förra veckan de ryska styrkorna för att ha misslyckats med att stoppa Azerbajdzjans militära offensiv mot armeniska separatister i regionen.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan har sagt att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten som slutade med att separatisterna gick med på att lägga ner sina vapen.

Kort innan striderna utbröt inledde den armeniska armén även gemensamma militärövningar med Rysslands ärkefiende USA.

Rysslandskritiken och närmandet till väst får Kreml att se rött.

”Enormt misstag”

Nu varnar det ryska utrikesdepartementet Armenien.

I ett uttalande hävdar man att landet ”begår ett enormt misstag”.

– Den armeniska regeringen begår ett enormt misstag genom att medvetet förstöra Armeniens mångfacetterade och månghundraåriga band till Ryssland, och genom att hålla landet som gisslan i västvärldens geopolitiska spel, framhåller ryska UD.

Vidare skriver departementet att premiärminister Pasjinjans uttalande innehåller ”oacceptabla attacker mot Ryssland”.

– Ryssland har alltid respekterat den armeniska staten, men nu föredrar Armenien att ”flörta med väst” i stället för att samarbeta med Ryssland och Azerbajdzjan.

Utvecklar relation

Ryssland har historiskt sett varit en allierad till Armenien och stått på landets sida.

Under Vladimir Putins styre har relationen dock försämrats. Kreml har tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har Putin i stället närmat sig den azerbajdzjanska diktatorkollegan Ilhan Alijev

– Det är inte överraskande att Putin och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, framhöll Vahan Bournazian, professor i mänskliga rättigheter, till Yle i januari.

Enligt Bournazian har den demokratiska utvecklingen i Armenien gjort att både Putin och Alijev känner sig hotade.

Moskva ogillar när befolkningar i närliggande länder gör motstånd mot totalitära regimer.

Putinregimen fruktar att protesterna ska sprida sig till Ryssland och har därför för vana att understödja likasinnade regimer i närliggande områden.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Utbetalning stoppas för många svenskar

2026 05 31

Flera utbetalningar i form av bidrag och ersättningar kommer stoppas.

En grupp svenskar kan få ersättningar indragna.

Det bekräftar regeringen.

Miljarder utbetalas fel

Svenska välfärdssystem betalar varje år ut stora summor i bidrag och ersättningar som inte alltid når rätt mottagare.

Mellan 15 och 20 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt.

En betydande grupp där utbetalningar sker felaktigt är personer som lämnar Sverige ändå kan fortsätta få ersättningar som är kopplade till bosättning i landet.

– Bosättning utomlands utgör en särskild risk för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Det kan till exempel handla om att personer lämnar Sverige under en längre tid utan att anmäla detta och felaktigt får bosättningsbaserade förmåner, såsom barnbidrag, meddelar regeringen.

LÄS MER: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Skärpta kontroller

För att minska felaktiga utbetalningar ska kontrollerna nu skärpas.

Flygplatskontroller som hjälper till att stoppa felaktiga utbetalningar får nu ett utökat uppdrag.

– Den här regeringen accepterar inte att miljarder av skattebetalarnas pengar försvinner varje år. Vi behöver ytterligare verktyg för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).

Samtidigt betonas att kontrollerna ska bli mer träffsäkra så att personer som har rätt till ersättning inte drabbas av felaktiga stopp.

Återkommande debatt

Frågan om bidrag till personer som inte längre bor i Sverige har väckt återkommande debatt.

Kritiker menar att bristande kontroll gör att skattepengar riskerar att betalas ut till personer som inte längre omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet.

I vissa fall handlar det om personer som är folkbokförda i Sverige trots att de har flyttat utomlands, vilket gör att utbetalningar fortsätter som vanligt.

Samtidigt handlar problemet inte enbart om medvetet fusk, utan också om att myndigheter ibland saknar aktuella uppgifter om var personer faktiskt bor.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: M Lis

Text: Redaktionen