6 feb 2025

Ryssland varnar allierad – ”Begår enormt misstag”

2023 09 26

Aggressiv retorik hörs återigen från den ryska regimen i Moskva.

Den här gången riktar sig Kremls ilska mot grannlandet Armenien.

Den armeniska regeringen har kritiserat ryska fredsbevarande trupper som befann sig i utbrytarregionen Nagorno-Karabach när Azerbajdzjan gick till attack.

Armenien anklagade under förra veckan de ryska styrkorna för att ha misslyckats med att stoppa Azerbajdzjans militära offensiv mot armeniska separatister i regionen.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan har sagt att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten som slutade med att separatisterna gick med på att lägga ner sina vapen.

Kort innan striderna utbröt inledde den armeniska armén även gemensamma militärövningar med Rysslands ärkefiende USA.

Rysslandskritiken och närmandet till väst får Kreml att se rött.

”Enormt misstag”

Nu varnar det ryska utrikesdepartementet Armenien.

I ett uttalande hävdar man att landet ”begår ett enormt misstag”.

– Den armeniska regeringen begår ett enormt misstag genom att medvetet förstöra Armeniens mångfacetterade och månghundraåriga band till Ryssland, och genom att hålla landet som gisslan i västvärldens geopolitiska spel, framhåller ryska UD.

Vidare skriver departementet att premiärminister Pasjinjans uttalande innehåller ”oacceptabla attacker mot Ryssland”.

– Ryssland har alltid respekterat den armeniska staten, men nu föredrar Armenien att ”flörta med väst” i stället för att samarbeta med Ryssland och Azerbajdzjan.

Utvecklar relation

Ryssland har historiskt sett varit en allierad till Armenien och stått på landets sida.

Under Vladimir Putins styre har relationen dock försämrats. Kreml har tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har Putin i stället närmat sig den azerbajdzjanska diktatorkollegan Ilhan Alijev

– Det är inte överraskande att Putin och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, framhöll Vahan Bournazian, professor i mänskliga rättigheter, till Yle i januari.

Enligt Bournazian har den demokratiska utvecklingen i Armenien gjort att både Putin och Alijev känner sig hotade.

Moskva ogillar när befolkningar i närliggande länder gör motstånd mot totalitära regimer.

Putinregimen fruktar att protesterna ska sprida sig till Ryssland och har därför för vana att understödja likasinnade regimer i närliggande områden.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 sep 2026

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


4 sep 2026

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern. 

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di. 

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen