7 november 2025

Ryssland varnar allierad – ”Begår enormt misstag”

2023 09 26

Aggressiv retorik hörs återigen från den ryska regimen i Moskva.

Den här gången riktar sig Kremls ilska mot grannlandet Armenien.

Den armeniska regeringen har kritiserat ryska fredsbevarande trupper som befann sig i utbrytarregionen Nagorno-Karabach när Azerbajdzjan gick till attack.

Armenien anklagade under förra veckan de ryska styrkorna för att ha misslyckats med att stoppa Azerbajdzjans militära offensiv mot armeniska separatister i regionen.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan har sagt att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten som slutade med att separatisterna gick med på att lägga ner sina vapen.

Kort innan striderna utbröt inledde den armeniska armén även gemensamma militärövningar med Rysslands ärkefiende USA.

Rysslandskritiken och närmandet till väst får Kreml att se rött.

”Enormt misstag”

Nu varnar det ryska utrikesdepartementet Armenien.

I ett uttalande hävdar man att landet ”begår ett enormt misstag”.

– Den armeniska regeringen begår ett enormt misstag genom att medvetet förstöra Armeniens mångfacetterade och månghundraåriga band till Ryssland, och genom att hålla landet som gisslan i västvärldens geopolitiska spel, framhåller ryska UD.

Vidare skriver departementet att premiärminister Pasjinjans uttalande innehåller ”oacceptabla attacker mot Ryssland”.

– Ryssland har alltid respekterat den armeniska staten, men nu föredrar Armenien att ”flörta med väst” i stället för att samarbeta med Ryssland och Azerbajdzjan.

Utvecklar relation

Ryssland har historiskt sett varit en allierad till Armenien och stått på landets sida.

Under Vladimir Putins styre har relationen dock försämrats. Kreml har tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har Putin i stället närmat sig den azerbajdzjanska diktatorkollegan Ilhan Alijev

– Det är inte överraskande att Putin och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, framhöll Vahan Bournazian, professor i mänskliga rättigheter, till Yle i januari.

Enligt Bournazian har den demokratiska utvecklingen i Armenien gjort att både Putin och Alijev känner sig hotade.

Moskva ogillar när befolkningar i närliggande länder gör motstånd mot totalitära regimer.

Putinregimen fruktar att protesterna ska sprida sig till Ryssland och har därför för vana att understödja likasinnade regimer i närliggande områden.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen