6 feb 2025

Ryssland varnar allierad – ”Begår enormt misstag”

2023 09 26

Aggressiv retorik hörs återigen från den ryska regimen i Moskva.

Den här gången riktar sig Kremls ilska mot grannlandet Armenien.

Den armeniska regeringen har kritiserat ryska fredsbevarande trupper som befann sig i utbrytarregionen Nagorno-Karabach när Azerbajdzjan gick till attack.

Armenien anklagade under förra veckan de ryska styrkorna för att ha misslyckats med att stoppa Azerbajdzjans militära offensiv mot armeniska separatister i regionen.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan har sagt att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten som slutade med att separatisterna gick med på att lägga ner sina vapen.

Kort innan striderna utbröt inledde den armeniska armén även gemensamma militärövningar med Rysslands ärkefiende USA.

Rysslandskritiken och närmandet till väst får Kreml att se rött.

”Enormt misstag”

Nu varnar det ryska utrikesdepartementet Armenien.

I ett uttalande hävdar man att landet ”begår ett enormt misstag”.

– Den armeniska regeringen begår ett enormt misstag genom att medvetet förstöra Armeniens mångfacetterade och månghundraåriga band till Ryssland, och genom att hålla landet som gisslan i västvärldens geopolitiska spel, framhåller ryska UD.

Vidare skriver departementet att premiärminister Pasjinjans uttalande innehåller ”oacceptabla attacker mot Ryssland”.

– Ryssland har alltid respekterat den armeniska staten, men nu föredrar Armenien att ”flörta med väst” i stället för att samarbeta med Ryssland och Azerbajdzjan.

Utvecklar relation

Ryssland har historiskt sett varit en allierad till Armenien och stått på landets sida.

Under Vladimir Putins styre har relationen dock försämrats. Kreml har tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har Putin i stället närmat sig den azerbajdzjanska diktatorkollegan Ilhan Alijev

– Det är inte överraskande att Putin och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, framhöll Vahan Bournazian, professor i mänskliga rättigheter, till Yle i januari.

Enligt Bournazian har den demokratiska utvecklingen i Armenien gjort att både Putin och Alijev känner sig hotade.

Moskva ogillar när befolkningar i närliggande länder gör motstånd mot totalitära regimer.

Putinregimen fruktar att protesterna ska sprida sig till Ryssland och har därför för vana att understödja likasinnade regimer i närliggande områden.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


13 okt 26

Nytt regeringsalternativ lanseras

2026 10 13

En första statsministeromröstning efter valet ska hållas på torsdag.

Riksdagen ska rösta om en socialdemokratisk enpartiregering med Magdalena Andersson (S) som statsminister.

Om allt går enligt förväntningarna kommer Andersson inte få tillräckligt med stöd för att bli vald till statsminister.

Efter omröstningen väntas sonderingsuppdraget gå vidare till en annan partiledare.

Nu uppger Ebba Busch (KD) att hon för samtal om en ny regering. KD-ledaren framhåller att hennes målsättning är att bilda en ”mitten-högerregering”, rapporterar Di.

Busch berättar att hon pratar med både Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

– Jag pratar med alla och jag tar gärna så många konstruktiva initiativ som det går, men jag pratar så lite som möjligt om dem i media, säger hon till tidningen.

Kommenterar mötet med C-ledaren

Det nya regeringsalternativet lanseras efter att Ebba Busch och Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist fångats på bild tillsammans förra veckan.

Enligt Busch var mötet med Thand Ringqvist en del av arbetet för att undersöka möjligheterna att bilda en ny regering.  

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, säger Ebba Busch till Di.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Gick till val på mittenregering

Centerpartiet gick till val på att bilda en mittenregering.

Elisabeth Thand Ringvist har tidigare uppgett att mittenregeringen ska bygga på fem prioriteringar:

- Fler jobb och lägre utsläpp

- Ett Sverige där hela landet fungerar

- Bättre psykisk hälsa och framtidstro bland unga

- Ett starkare samhälle som förebygger och bekämpar brott

- Ett tryggare Sverige i en farligare omvärld

En annan central punkt är att Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas inflytande ska begränsas.

–  Det viktigaste är att skapa ett mittenalternativ med de fem projekt som vi har presenterat i dag och inget av de projekten är någonting som är intressant för Vänsterpartiet. Jag måste vara tydlig med vad ett mittenalternativ står för och det är väldigt tydligt att varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet kan stödja det, har Thand Ringqvist sagt till SvD.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet, Agnes Stuber resp Adam Larsson-Auna

Text: Redaktionen


13 okt 26

Sverige blixtagerar: Stor insats för bensin och diesel

2026 10 14

Två miljoner fat bensin och diesel släpps ut på marknaden.

Det meddelar Energimyndigheten på tisdagen.

Lageravtrappningen i Sverige är en del av en internationell insats för att stabilisera och stärka drivmedelsmarknaden.

Beslutet innebär att två miljoner fat bensin och diesel frigörs till marknaden.

–  När osäkerheten ökar på de internationella energimarknaderna är det viktigt att länder samarbetar. Sveriges lageravtappning sker inom ramen för våra internationella åtaganden och är ett bidrag till en gemensam insats för att stärka försörjningstryggheten på marknaderna, säger Caroline Asserup, generaldirektör på Energimyndigheten. 

Nödåtgärd för hushållen

Den svenska lageravtrappningen är en del av ett initiativ från den Internationella energibyrån (IEA).

Totalt ska 400 miljoner fat olja släppas från beredskapslagren. Syftet är bland annat att dämpa kostnadsökningarna som drabbat hushållen till följd av energikrisen i Mellanöstern.

I våras beskrev den tillförordnade klimat- och miljöminister Johan Britz (L) åtgärden som ett stöd till hushållen.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, sade han.

Ingen brist i Sverige

Energimyndigheten understryker att det inte råder någon brist på drivmedel i Sverige. Försörjningsläget är fortsatt stabilt och landet har en betydande inhemsk produktion av både bensin och diesel, konstaterar myndigheten.

– De volymer som omfattas av lageravtappningen utgör en begränsad del av Sveriges totala beredskapslager. Bedömningen är därför att lageravtappningen kan genomföras utan att det negativt påverkar den svenska försörjningstryggheten, säger Ella Kilim, avdelningschef för Energiberedskap på Energimyndigheten. 

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

FAKTA: Lageravtrappning

- Lageravtappningen genomförs inom ramen för IEA:s kollektiva lageravtappning.

- Sveriges bidrag uppgår till cirka två miljoner fat. De drivmedel som omfattas är diesel och bensin.

- En lageravtappning innebär att lagringsskyldigheten tillfälligt sänks så att ytterligare volymer kan bli tillgängliga för marknaden. 

Källa: Energimyndigheten

Andra läser: Prisras på populär vara – 64 procent billigare | Ekonomibladet

Foto: Circle K

Text: Redaktionen