Ryssland varnar för kaos i norra Sverige

2025 01 14

Ryssland varnar Donald Trump att hålla sig borta från Grönland.

Om så inte sker kan det leda till kaotiska konsekvenser i hela den arktiska regionen, där bland annat norra Sverige räknas in.

Det säger Valentina Matviyenko, ordförande i Rysslands federala församlings federationsråd, som förutspår brott mot internationell rätt och politisk instabilitet i området.

– Arktis borde vara ett territorium för fred och harmoni, framhåller hon i ett uttalande till rysk media, enligt Newsweek.

"Kan inte utesluta"

Ryssland har flera gånger varnat andra länder från att agera på eget initiativ i Arktisområdet. 

– Vi kan inte låta bli att bli bekymrade över sådana ännu oklara tillvägagångssätt, säger Valentina Matviyenko, med hänvisning till att USA:s tillträdande president Donald Trump inte utslitit att kontrollera Grönland genom militära eller ekonomiska medel.

– Vi kan inte utesluta möjligheten att bryta mot internationell lag när vi avancerar till Arktis. Vi har redan haft sådana exempel när USA försökte utöka sin räckvidd, det kan inte tillåtas.

– Vi kan inte tillåta att internationell lag bryts till andra länders nackdel.

Ingår i Arktiska rådet

Frågan om Arktis är känslig ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag.

– Arktis är en region där Sverige ingår och utvecklingen i Nordkalotten, Norra ishavet och därtill gränsande landområden påverkar Sverige, framhöll exempelvis SD-profilen Björn Söder i en motion 2021.

Sedan 1996 ingår Sverige i det Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Lavrov hotar med att agera militärt

Arktis är rikt på outnyttjade resurser som gas, olja och mineraler och har en stark strategisk betydelse och de senaste åren har regionen seglat fram som en geopolitisk “hotspot” där såväl Ryssland som Nato ökat sin militära närvaro.

Ryssland har tidigare hotat med att agera militärt i Arktis om inte regionens Natoländer backar från området.

– Vi ser hur Nato intensifierar övningarna i samband med eventuella kriser i Arktis. Vårt land är fullt redo att försvara sina intressen i militära, politiska och militärtekniska termer, sade Lavrov i oktober förra året, enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen