Rysslands armé slår larm

2023 08 22

Ukraina gör framsteg samtidigt som Ryssland har stora problem.

Efter en lite trögare start tycks den ukrainska motoffensiven nu fått upp farten.

De ukrainska styrkorna har börjat göra betydande framsteg i de södra delarna av landet.

Samtidigt råder stora problem bland den ryska armén som står inför stora utmaningar.

Det menar Washingtonbaserade Institute for the Study of War.

Framsteg i Zaporizjzja

Under de senaste dagarna har de ukrainska styrkorna genomfört betydande operationer längs med frontlinjen.

Bland annat rör det sig om taktiska framsteg kring Zaporizjzja.

– Ukrainska styrkor gjorde taktiskt betydande vinster i och öster om Robotyne i västra Zaporizjzja oblast medan de fortsatte motoffensiven vid den administrativa gränsen Donetsk-Zaporizjzja oblast och i östra Ukraina, framhåller ISW i en ny rapport.

Även i Bakhmut

Även kring Bakhmut, där oerhört hårda strider har ägt rum under året, gör Ukraina framsteg.

– Ukrainska styrkor uppges också ha avancerat i Bakhmut och Kreminnas riktningar under den senaste veckan och fortsätter motoffensiven söder och sydost om Velyka Novosilka i västra Donetsk och östra Zaporizjzja oblast.

Larm från armén

Samtidigt kommer uppgifter om att den ryska armén har stora problem med bland annat utrustning och låg moral.

ISW menar att det ryska försvarsministeriet inte vill eller kan hjälpa soldaterna på fronten.

– Ryska styrkor i östra Ukraina saknar lätta transportfordon, vilket hindrar dem från att använda utrustning och arbeta effektivt och minskar deras moral.

ISW framhåller även att ryska soldater känner att de är “i krig” med sina befäl.

Bekräftar utvecklingen

Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Maliar bekräftar de ukrainska framstegen.

I Bakhmut har Ukraina under den senaste tiden återtagit 42 kvadratkilometer samtidigt som ryska styrkor har stora problem med att försöka omringa staden Avdiivka.

Den ukrainska motoffensiven fortsätter nu mot Melitopol och Berdyansk, rapporterar CNN.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen