Rysslands armé slår larm

2023 08 22

Efter en lite trögare start tycks den ukrainska motoffensiven nu fått upp farten.

De ukrainska styrkorna har börjat göra betydande framsteg i de södra delarna av landet.

Samtidigt råder stora problem bland den ryska armén som står inför stora utmaningar.

Det menar Washingtonbaserade Institute for the Study of War.

Framsteg i Zaporizjzja

Under de senaste dagarna har de ukrainska styrkorna genomfört betydande operationer längs med frontlinjen.

Bland annat rör det sig om taktiska framsteg kring Zaporizjzja.

– Ukrainska styrkor gjorde taktiskt betydande vinster i och öster om Robotyne i västra Zaporizjzja oblast medan de fortsatte motoffensiven vid den administrativa gränsen Donetsk-Zaporizjzja oblast och i östra Ukraina, framhåller ISW i en ny rapport.

Även i Bakhmut

Även kring Bakhmut, där oerhört hårda strider har ägt rum under året, gör Ukraina framsteg.

– Ukrainska styrkor uppges också ha avancerat i Bakhmut och Kreminnas riktningar under den senaste veckan och fortsätter motoffensiven söder och sydost om Velyka Novosilka i västra Donetsk och östra Zaporizjzja oblast.

Larm från armén

Samtidigt kommer uppgifter om att den ryska armén har stora problem med bland annat utrustning och låg moral.

ISW menar att det ryska försvarsministeriet inte vill eller kan hjälpa soldaterna på fronten.

– Ryska styrkor i östra Ukraina saknar lätta transportfordon, vilket hindrar dem från att använda utrustning och arbeta effektivt och minskar deras moral.

ISW framhåller även att ryska soldater känner att de är “i krig” med sina befäl.

Bekräftar utvecklingen

Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Maliar bekräftar de ukrainska framstegen.

I Bakhmut har Ukraina under den senaste tiden återtagit 42 kvadratkilometer samtidigt som ryska styrkor har stora problem med att försöka omringa staden Avdiivka.

Den ukrainska motoffensiven fortsätter nu mot Melitopol och Berdyansk, rapporterar CNN.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen