Rysslands armé slår larm

2023 08 22

Efter en lite trögare start tycks den ukrainska motoffensiven nu fått upp farten.

De ukrainska styrkorna har börjat göra betydande framsteg i de södra delarna av landet.

Samtidigt råder stora problem bland den ryska armén som står inför stora utmaningar.

Det menar Washingtonbaserade Institute for the Study of War.

Framsteg i Zaporizjzja

Under de senaste dagarna har de ukrainska styrkorna genomfört betydande operationer längs med frontlinjen.

Bland annat rör det sig om taktiska framsteg kring Zaporizjzja.

– Ukrainska styrkor gjorde taktiskt betydande vinster i och öster om Robotyne i västra Zaporizjzja oblast medan de fortsatte motoffensiven vid den administrativa gränsen Donetsk-Zaporizjzja oblast och i östra Ukraina, framhåller ISW i en ny rapport.

Även i Bakhmut

Även kring Bakhmut, där oerhört hårda strider har ägt rum under året, gör Ukraina framsteg.

– Ukrainska styrkor uppges också ha avancerat i Bakhmut och Kreminnas riktningar under den senaste veckan och fortsätter motoffensiven söder och sydost om Velyka Novosilka i västra Donetsk och östra Zaporizjzja oblast.

Larm från armén

Samtidigt kommer uppgifter om att den ryska armén har stora problem med bland annat utrustning och låg moral.

ISW menar att det ryska försvarsministeriet inte vill eller kan hjälpa soldaterna på fronten.

– Ryska styrkor i östra Ukraina saknar lätta transportfordon, vilket hindrar dem från att använda utrustning och arbeta effektivt och minskar deras moral.

ISW framhåller även att ryska soldater känner att de är “i krig” med sina befäl.

Bekräftar utvecklingen

Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Maliar bekräftar de ukrainska framstegen.

I Bakhmut har Ukraina under den senaste tiden återtagit 42 kvadratkilometer samtidigt som ryska styrkor har stora problem med att försöka omringa staden Avdiivka.

Den ukrainska motoffensiven fortsätter nu mot Melitopol och Berdyansk, rapporterar CNN.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Total förvirring” efter Trumps megahot

2025 07 14

Om inget fredsavtal är undertecknat innan deadline kan USA belägga Ryssland och landets handelspartners med strafftullar på 100 procent.

Det skulle bland annat kunna drabba Kina, Indien och flera europeiska länder.

– Vi kallar det för sekundära tullar och ni vet vad det betyder, sade Trump på en gemensam pressträff med Natos generalsekreterare Mark Rutte.

”Total förvirring”

Det råder dock stora oklarheter kring hur Trumps tullhot mot Ryssland ska utformas.

– Det råder "total förvirring" i USA just nu, säger TV2:s USA-korrespondent Lotte Mejlhede till kanalen.

Hon menar att det är oklart om de 100-procentiga tullarna också kommer att riktas mot Rysslands handelspartners.

 – Om han bara slår till mot Ryssland, men inte mot de länder som handlar med Ryssland, då är det inget hot, säger Lotte Mejlhede.

– Om dessa länder inte drabbas, då är det inte ett hot mot Rysslands krigsekonomi.

LÄS MER: Trump bekräftar massivt avtal för Ukraina – hotar Vladimir Putin

Oväntad reaktion i Ryssland

Den ryska marknaden har reagerat på Trumps utspel.

På måndagskvällen stiger Moskvabörsen med 2,7 procent, trots Trumps hot om nya tullar.

Den ryska rubeln stärks även mot både amerikanska dollarn och kinesiska yuan, den mest omsatta utländska valutan i Ryssland.

– Trump presterade sämre än marknadens förväntningar, säger börsanalytikern Artyom Nikolayev till Reuters.

– Han gav den ryska ledningen 50 dagar att komma på något nytt som kan förlänga förhandlingarna. Dessutom gillar Trump att skjuta upp och förlänga tidsfrister.

LÄS MER:

Trump riktigt förbannad – ”Detta funkar inte längre”

”Dags att mobilisera” – Macron går emot övriga EU-jättar

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen