Rysslands hot ökar sannolikheten för ja till Nato

2022 03 15

De hätska ryska hoten har motsatt effekt och driver Finland och Sverige närmare Nato.

Det är slutsatsen av beskedet från Utrikespolitiska institutet i Finland som nu kommenterar Putinregimens nya hot.

Nya hätska hot

Det var på förmiddagen i dag som den ryska diktaturen gick ut med nya hätska hot mot Sverige och Finland med syfte att skrämma länderna från att gå med i försvarsalliansen Nato.

– Det är uppenbart att [om] Finland och Sverige går med i Nato, vilket är en militär organisation till att börja med, så får det allvarliga militära och politiska konsekvenser, sa en talesperson för ryska UD.

Vedergällning

Han hotade även med hämndaktioner om de två nordiska länderna ansluter sig till Nato.

– [Det] skulle kräva vedergällningsåtgärder, sa han till nyhetsbyrån Interfax.

Sveriges regering slår nu tillbaka mot de ryska hoten.

Sveriges utrikesminister svarar

– Vi betackar oss för den typen av uttalanden. Svensk säkerhetspolitik bestäms av Sverige. Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut, framhåller utrikesminister Ann Linde (S) till DN.

Överstelöjtnant svarar

Överstelöjtnant tillika militärstrateg Joakim Paasikivi kommenterar också hoten.

– Man ska se på det här med stort allvar, säger han till DN.

Lugnar finländarna

Finlands statliga TV-kanal YLE har nu följande rubrik på sin webbsida ”Utrikespolitiska institutets chef lugnar finländarna efter Rysslands hot”.

Utrikespolitiska institutet grundades av Finlands riksdag 2006 och är ett aktat forskningsinstitut avseende internationella relationer.

Inte gå med i Rysslands spel

Institutets chef Mika Aaltola förklarar för TV-kanalen att de ryska hoten har motsatt effekt – hoten ökar sannolikheten för att Finland går med i Nato och inte tvärtom som den ryska diktatorn vill.

Han betonar att Finland inte ska gå med i Rysslands spel.

Ökar sannolikheten

– Genom att hota och sätta upp villkor för Finlands suveränitet gör Ryssland det mer sannolikt att Finland går med i Nato, säger Aaltola till YLE

I Sverige betonar partier från vänster till höger vikten av att samverka med Finland och ett finska ja till Nato skulle kraftigt öka sannolikheten för att även Sverige går med i Nato.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen