JUST NU: Rysslands nya Sverigebesked

2022 04 07

Kremls talesperson Dmitrij Peskov konstaterar att Ryssland måste ta till åtgärder om Sverige och Finland går med i Nato.

– Då måste vi balansera om situation och göra vår västra flank mera sofistikerad för att försäkra vår säkerhet. Det gör att vi måste stärka vår potential, säger han i en intervju med Sky News.

Existentiellt hot

Peskov har tidigare förklarat att Ryssland inte kommer att tveka att använda sin digra kärnvapenarsenal om landet står inför ett ”existentiellt hot”.

På frågan om ett Natomedlemskap för Sverige eller Finland skulle utgöra ett sådant svarade han:

– Nej, jag tror inte det.

Medgav stora förluster

I intervjun med den brittiska tv-kanalen medgav Peskov att Ryssland lidit stora förluster i kriget.

– Vi har haft betydande förluster och det är en stor sorg för oss, säger han.

Nekar till anklagelser

Vidare framhäver Kremls talesman att ”operationen” i Ukraina fortsätter och konstaterar att den belägrade staden Mariupol i östra Ukraina kommer att ”befrias”.

– Världen är större än Europa och USA och många förstår att Ryssland utsatts för mycket under de senaste årtionden. Många säger att de inte tror på oss men många andra lyssnar på oss och det är betydligt mera konstruktivt för oss, säger han till Sky News.

Vidare poängterar Peskov att anfallskriget mot Ukraina handlar om att garantera Rysslands framtid, och konstaterade att Natos besked om ökad truppnärvaro i östra Europa är ”mycket olycklig”.

Kommer inte samarbeta

I likhet med sina medarbetare i Kreml förnekar Peskov bestämt anklagelserna om krigsbrott i Mariupol och i förstaden till Kyiv, Butja.

Han konstaterar att Ryssland inte är villiga att samarbeta med den Internationella brottmålsdomstolen om utredning av kriget.

– Vi anser inte att de är objektiva, förklarar han.

Putin är inte orolig

Röster har höjts för att ställa diktatorn Vladimir Putin inför rätta. Men ett sådant scenario är diktatorn inte orolig för.

– Nej det är han inte, vi ser ingen möjlighet till det, säger Peskov till Sky News.

Foto: President of Russia resp M.Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen