JUST NU: Rysslands nya Sverigebesked

2022 04 07

Kremls talesperson Dmitrij Peskov konstaterar att Ryssland måste ta till åtgärder om Sverige och Finland går med i Nato.

– Då måste vi balansera om situation och göra vår västra flank mera sofistikerad för att försäkra vår säkerhet. Det gör att vi måste stärka vår potential, säger han i en intervju med Sky News.

Existentiellt hot

Peskov har tidigare förklarat att Ryssland inte kommer att tveka att använda sin digra kärnvapenarsenal om landet står inför ett ”existentiellt hot”.

På frågan om ett Natomedlemskap för Sverige eller Finland skulle utgöra ett sådant svarade han:

– Nej, jag tror inte det.

Medgav stora förluster

I intervjun med den brittiska tv-kanalen medgav Peskov att Ryssland lidit stora förluster i kriget.

– Vi har haft betydande förluster och det är en stor sorg för oss, säger han.

Nekar till anklagelser

Vidare framhäver Kremls talesman att ”operationen” i Ukraina fortsätter och konstaterar att den belägrade staden Mariupol i östra Ukraina kommer att ”befrias”.

– Världen är större än Europa och USA och många förstår att Ryssland utsatts för mycket under de senaste årtionden. Många säger att de inte tror på oss men många andra lyssnar på oss och det är betydligt mera konstruktivt för oss, säger han till Sky News.

Vidare poängterar Peskov att anfallskriget mot Ukraina handlar om att garantera Rysslands framtid, och konstaterade att Natos besked om ökad truppnärvaro i östra Europa är ”mycket olycklig”.

Kommer inte samarbeta

I likhet med sina medarbetare i Kreml förnekar Peskov bestämt anklagelserna om krigsbrott i Mariupol och i förstaden till Kyiv, Butja.

Han konstaterar att Ryssland inte är villiga att samarbeta med den Internationella brottmålsdomstolen om utredning av kriget.

– Vi anser inte att de är objektiva, förklarar han.

Putin är inte orolig

Röster har höjts för att ställa diktatorn Vladimir Putin inför rätta. Men ett sådant scenario är diktatorn inte orolig för.

– Nej det är han inte, vi ser ingen möjlighet till det, säger Peskov till Sky News.

Foto: President of Russia resp M.Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen