JUST NU: Rysslands nya version av massmorden

2022 04 05

Hundratals civila dödsfall har uppmärksammat i staden Butja, norr om Kyiv. Ryska trupper uppges ligga bakom dödsfallen och Ukraina har anklagat Ryssland för folkmord.

Men Ryssland har nekat till anklagelserna. Och presenterar nu ytterligare en egen version av händelserna.

Propagandaförsök

Det ryska försvarsdepartementet har i ett uttalande på tisdagsförmiddagen hävdat att Ukrainas underrättelsetjänst har iscensatt döda kroppar i flera städer i Ukraina. Enligt ministeriet är det ett försök att sprida propaganda i västerländska medier.

Ny anklagelse

– Soldater från det 72:a ukrainska huvudgruppen för psykologiska operationer genomförde ytterligare en iscensatt filmning av civila som påstås ha dödats av de ryska väpnade styrkorna, säger departementet i ett uttalande, enligt Reuters.

Enligt nyhetsbyrån hävdar Kreml att ”liknande arrangemang” har organiserats av ukrainska specialtjänster i Sumy, Konotop och andra städer.

Stora summor pengar

Tidigare under dagen hävdade Dmitrij Medvedev, tidigare president i Ryssland och vice ordförande i landets säkerhetsråd, att bilderna som har dykt upp från Butja är ”förfalskningar som mognat i den cyniska fantasin skapad av ukrainsk propaganda”, rapporterar The Guardian.

Tidningen rapporterar om en liknande retorik från andra delar av det ryska parlamentet.

De är huvudförfattare

– Situationen i Butja är en provokation som syftar till att misskreditera Ryssland. Washington och Bryssel är huvudförfattare. Det finns ingen fakta – bara lögner, säger talmannen för det ryska underhuset i parlamentet, enligt The Guardian.

Det finns inga bevis som kan backa upp de ryska påståendena.

Nya satellitbilder motbevisar

Nya satellitbilder från amerikanska företaget Maxar Technologies motbevisar de ryska bortförklaringarna.

New York Times har tagit del av bilderna och jämfört dem med filmat material från staden. I en stor analys avslöjar tidningen att flera av de döda kropparna i själva verket legat på gatorna redan för tre veckor sedan, då Butja var ockuperat av ryska trupper.

Ryssland har hävdat att dödandet av civila har skett efter att ryska styrkor drog sig tillbaka från staden, den 30 mars.

Foto: Ukraine government official

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer.

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år.

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

– Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen