JUST NU: Rysslands nya version av massmorden

2022 04 05

Hundratals civila dödsfall har uppmärksammat i staden Butja, norr om Kyiv. Ryska trupper uppges ligga bakom dödsfallen och Ukraina har anklagat Ryssland för folkmord.

Men Ryssland har nekat till anklagelserna. Och presenterar nu ytterligare en egen version av händelserna.

Propagandaförsök

Det ryska försvarsdepartementet har i ett uttalande på tisdagsförmiddagen hävdat att Ukrainas underrättelsetjänst har iscensatt döda kroppar i flera städer i Ukraina. Enligt ministeriet är det ett försök att sprida propaganda i västerländska medier.

Ny anklagelse

– Soldater från det 72:a ukrainska huvudgruppen för psykologiska operationer genomförde ytterligare en iscensatt filmning av civila som påstås ha dödats av de ryska väpnade styrkorna, säger departementet i ett uttalande, enligt Reuters.

Enligt nyhetsbyrån hävdar Kreml att ”liknande arrangemang” har organiserats av ukrainska specialtjänster i Sumy, Konotop och andra städer.

Stora summor pengar

Tidigare under dagen hävdade Dmitrij Medvedev, tidigare president i Ryssland och vice ordförande i landets säkerhetsråd, att bilderna som har dykt upp från Butja är ”förfalskningar som mognat i den cyniska fantasin skapad av ukrainsk propaganda”, rapporterar The Guardian.

Tidningen rapporterar om en liknande retorik från andra delar av det ryska parlamentet.  

De är huvudförfattare

– Situationen i Butja är en provokation som syftar till att misskreditera Ryssland. Washington och Bryssel är huvudförfattare. Det finns ingen fakta – bara lögner, säger talmannen för det ryska underhuset i parlamentet, enligt The Guardian.

Det finns inga bevis som kan backa upp de ryska påståendena.

Nya satellitbilder motbevisar

Nya satellitbilder från amerikanska företaget Maxar Technologies motbevisar de ryska bortförklaringarna.

New York Times har tagit del av bilderna och jämfört dem med filmat material från staden. I en stor analys avslöjar tidningen att flera av de döda kropparna i själva verket legat på gatorna redan för tre veckor sedan, då Butja var ockuperat av ryska trupper.

Ryssland har hävdat att dödandet av civila har skett efter att ryska styrkor drog sig tillbaka från staden, den 30 mars.

Foto: Ukraine government official 

Text: Redaktionen


Postnord går ut med varning till kunder

2026 05 22

Bedrägliga sms cirkulerar just nu.

Det gäller att se upp för bluff-sms den kommande tiden.

Just nu cirkulerar bedrägliga meddelanden som ser ut att komma från Postnord.

Men avsändaren är i själva verket en bedragare som försöker lura tilltänkta offer på pengar.

Så ser det ut

Sms:en skickas ut till svenskar till synes slumpmässigt.

Så här kan de se ut enligt Råd & Rön:

– Ditt paket har returnerats till lagret på grund av en felaktig adress. Om adressen inte uppdateras inom 12 timmar kommer en förvaringsavgift att tas ut.

Med 12 timmars-angivelsen hoppas bedragaren kunna stressa in mottagaren till att ta ogenomtänkta beslut och ange personliga uppgifter via en länk.

Klicka inte

Den som får den här typen av meddelanden bör radera direkt, alternativt anmäla.

Det är viktigt att inte under några omständigheter klicka på länkar eller följa uppmaningarna i sms:en.

Den som gör det kan bli lurad på pengar.

Läs mer: Desperation på Ica – tvingas flytta försäljningen

Postnord varnar

På grund av de bedrägliga sms:en som cirkulerar har Postnord tvingats gå ut med en varning till kunder.

– Bluff-sms eller bluff-mejl är skickade från bedragare som utger sig för att vara PostNord, eller annan stor aktör. Målet är att komma åt känsliga uppgifter som kontonummer eller Bank-ID, varnar Postnord.

Så känner du igen

Här är Postnords tips på hur man kan känna igen att det rör sig om bluff-sms:

- Meddelandet har länkar och bilagor

- Länkar leder till okända betalsidor

- Du väntar inte på något paket

- Du bes lämna ut personlig information

– Blir du tillfrågad om att lämna ut känsliga uppgifter? Då är det en bluff. Lämna aldrig ut lösenord, bankkortsnummer, banksaldo eller inloggning till ditt BankID till någon, fortsätter Postnord.

Läs mer: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


21 maj 2026

Nästan dubbel avgift för pensionärer

2026 05 21

Äldre personer i Sverige betalar betydligt mer än många yngre.

Många svenskar sparar i fonder.

Men generellt betalar äldre svenskar nästan dubbelt så höga avgifter som yngre personer, enligt färska siffror från Finansinspektionen.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark, i ett uttalande.

Nästa dubbelt

Bland personer mellan 35 och 44 år sparar omkring hälften i passiva fonder, exempelvis indexfonder.

Men bland de som är över 64 år är det endast 20 procent som väljer den typen av fonder.

I genomsnitt betalar den yngre gruppen 0,6 procent i avgift för aktiefonderna. För den äldre gruppen är motsvarande siffra 1,1 procent, enligt Finansinspektionen.

– Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt, säger Moa Langemark.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan de passiva globalfonderna och de aktivt förvaltade fonderna är stor.

Medianavgiften för de passiva är 0,35 procent. Motsvarande avgift för de aktivt förvaltade är 1,25 procent.

– Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år, säger Moa Langemark.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Så sparar de olika åldersgrupperna

Andelen som sparar i passiva fonder:

- 18–24 år: cirka 30 procent

- 25–34 år: cirka 45 procent

- 35–44 år: cirka 50 procent

- 45–54 år: cirka 35 procent

- 55–64 år: cirka 30 procent

- 64+ år: cirka 20 procent

I genomsnitt betalar de olika åldersgrupperna följande avgift för valda fonder:

- 18–24 år: 0,9 procent

- 25–34 år: 0,65 procent

- 35–44 år: 0,6 procent

- 45–54 år: 0,8 procent

- 55–64 år: 0,95 procent

- 64+ år: 1,1 procent

Källa: Finansinspektionen

LÄS MER: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen