JUST NU: Rysslands svar på Sveriges Natoansökan

2022 05 20

Ryssland kommer att placera tolv nya militära enheter i de västra militärdistrikten innan året slut.

Beslutet är ett svar på Sveriges och Finlands ansökan till Nato.

Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu meddelade Rysslands motåtgärder vid ett möte med försvarsdepartementets högsta ledning på fredagen, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Ökade spänningar

– Vi vidtar lämpliga motåtgärder. Under dessa förhållanden förbättrar vi aktivt våra truppers sammansättning, säger den ryske försvarsministern enligt den ryska statliga nyhetsbyrån RIA.

Sjojgu konstaterar att Sveriges och Finlands Natobeslut har lett till att spänningarna fortsatt att öka nära den ryska västra gränsen.

– Situationen i den västra strategiska sektorn karaktäriseras av en ökning av militära hot längs med ryska gränser, säger han enligt Reuters.

Hänvisar till USA

Rysslands försvarsminister motiverar även beslutet med att USA:s militära närvaro har ökat i området, rapporterar RIA.

Enligt Sjojgu har amerikanska flygningar över området ökat med 15 gånger sedan amerikanska fartyg ökat sin närvaro i Östersjön.

Försvarsministern framhäver att den amerikanska närvaron utgör ett ökat hot mot Ryssland.

Inget hot

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare framhävt att ett Natomedlemskap för Sverige och Finland inte utgör något ”direkt hot” mot Ryssland.

I ett anförande konstaterade Putin att det ryska svaret kommer bero på huruvida militär infrastruktur förflyttas till områdena.

– Utvidgningen av den militära infrastrukturen till detta territorium kommer definitivt att föranleda ett svar från oss, sa Putin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Förbereder “2 000 missiler på en gång” – gör sig redo för konfrontation

2025 11 11

Två tusen missiler ska kunna avfyras på en och samma gång.

Det är det uttalade målet från Iran när diktaturen accelererar sin missilproduktion och förbereder för en framtida konfrontation med Israel.

Hotet markerar en kraftig upptrappning från det tolv dagar långa krig de två länderna utkämpade i juni, konstaterar Newsweek.

Då avfyrade Iran totalt omkring 500 missiler som svar på israeliska attacker mot bland annat kritisk infrastruktur och kärnkraftsanläggningar.

– Tjänstemän har enligt uppgifter sagt att missilfabriker är i drift dygnet runt för att uppnå denna storskaliga kapacitet, uppger den amerikanska tidningen.

Vill "överbelasta" Israel

Ali Vaez, chef för Iranprojektet vid tankesmedjan International Crisis Group, menar att det iranska målet handlar om att kunna slå till mot Israel med sådan kraft att landet inte ens ska kunna reagera.

– Om det blir ett nytt krig hoppas de kunna avfyra 2 000 missiler på en gång för att överbelasta det israeliska försvaret, inte 500 under tolv dagar som de gjorde i juni, säger han till New York Times.

"Aldrig tidigare skådat tryck"

Den iranska upptrappningen sker med obehaglig timing.

Ett spänt dödläge råder kring Irans kärnkraftsprogram efter USA:s bombningar av dess anläggningar och president Donald Trumps strategi om “maximalt tryck”.

Skulle Iran nå sin målkapacitet kan det Israels flerskiktade missilförsvar utsättas för ett “aldrig tidigare skådat tryck”, uppger Newsweek.

– Israels växande missilprogram understryker den ökande instabiliteten i Mellanöstern, menar tidningens reporter Amir Daftari.

LÄS MER: Gigant dumpar Ryssland – ”stor press att avsluta kriget”

Existentiellt hot för Israel

Från Israels sida ser man Irans framsteg inom missilproduktion, kärnkraft, och förmodat potentiella kärnvapen, som ett existentiellt hot.

– Även om Israels offensiv i juni avbröts under amerikanskt tryck, anser tjänstemän enligt uppgift att arbetet är oavslutat och ser inga hinder för att återuppta attackerna om Iran fortsätter att utveckla sina kärnvapen- och missilprogram, fortsätter Amir Daftari.

LÄS MER: Ryssland under attack – enorm explosion

Foto: Mohammad Sadegh Heydari

Text: Redaktionen


JUST NU: Putin gömmer sig i skogen

2025 11 11

Putin uppges gömma sig i skogen.

Rysslands diktator Vladimir Putin tycks bli allt mer orolig över sin egen säkerhet.

Nu kommer uppgifter om att Putin gömmer sig i skogen – omgiven av 14 luftvärnssystem.

Putin gömmer sig

En granskning visar att Putin har låtit bygga minst tre identiska kontor på helt olika platser för att det ska bli svårare att räkna ut var han befinner sig, rapporterar Moscow Times.

Kontoren är nästan likadana, men analyser av tusentals olika officiella videor visar på detaljskillnader som avslöjar att det rör sig om olika platser. Enligt granskningen så finns det små skillnader bland annat i hur dörrhandtagen är utformade.

Undersökningen från granskningsgruppen Systema visar att de tre nästan identiska kontoren ligger i Novo-Ogarjovo utanför Moskva, i Sotji samt i en skog utanför Valdaj som ligger mellan Moskva och Sankt Petersburg.

Kreml försöker också skapa förvirring genom att lämna felaktiga uppgifter om var olika möten har ägt rum, enligt granskningen.

LÄS OCKSÅ: MAGA rasar mot Trump

I skogen – omgiven av luftvärnssystem

Den senaste tiden har Putin dock nästan uteslutande befunnit sig på kontoret i skogen i Valdaj, visar undersökningen.

Mellan januari och september 2025 har 29 av 30 offentliga och filmade framträdanden spelats in på kontoret i Valdaj.

Det är ingen slump – kontoret i skogen i Valdaj är det mest skyddade, rapporterar tidningen.

Det är omgivet av inte mindre än 14 luftvärnssystem, har BBC rapporterat.

Orolig för säkerheten

Vladimir Putin tycks alltså bli allt mer försiktig vad gäller den egna säkerheten.

Enligt statsvetaren Konstantin Gaase har Putin troligtvis slutat använda kontoret i Sotji av rädsla för ukrainska drönarattacker. Det kontoret ligger på en ganska öppen plats.

– När du bygger dig en bostad så att du kan se både berget och havet är det inte bara du som ser havet, utan du syns även lite från havet, säger statsvetaren, enligt tidningen.

– Det är mycket lättare att sätta in luftvärnssystem runt Valdaj, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Akut åtgärd i Ryssland - första gången under kriget

Foto: A. Vradenburg resp President of Russia Office

Text: Redaktionen