JUST NU: Ryssland ställer ultimatum – anklagas för att utpressa världen

2022 05 25

Vladimir Putin viker inte en tum i förhandlingarna om den livsmedelskris som hotar världen.

Ukraina var före kriget världens fjärde största exportör av majs och femte största exportör av vete, uppger det amerikanska utrikesdepartementet.

Länder över hela världen är beroende av den ukrainska exporten – Ukraina och Ryssland stod för nästan 30 procent av den globala handeln med vete före kriget bröt ut.

Hamnarna blockerade

Som en del av Rysslands anfallskrig har landet blockerat Ukrainas viktigaste hamnar, vilket förhindrat export av miljontals ton spannmål och andra jordbruksprodukter.

Det har resulterat i att globala livsmedelspriser skjutit i höjden och flera låginkomstländer riskerar att stå inför en förödande brist på mat.

Rysslands ultimatum

Den ryska vice utrikesministern Andrei Rudenko har ställt ett ultimatum till väst i frågan: lyft bort sanktionerna om ni vill att hamnarna ska öppnas. Det rapporterar BBC, med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Om sanktioner mot Ryssland dras tillbaka är landet redo att öppna en humanitär korridor för fartyg som transporterar mat ut ur Ukraina, hävdar Rudenko.

“Tydlig utpressning”

Enligt den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba är Rysslands krav ett utpressningsförsök på hela världen.

– Det här är tydlig utpressning. Du kunde inte hitta ett bättre exempel på utpressning i internationella relationer, säger Dmytro Kuleba i ett tal vid World Economic Forum, enligt CNN.

Varnar för kris

Ukrainas utrikesminister varnade även för att den ryska hamnblockeringen kommer att leda till en “flerårig livsmedelskris”.

– Alla utländska politiker eller tjänstemän som kan tänka sig att acceptera detta spel bör först besöka gravarna för dödade ukrainska barn och prata med deras föräldrar, tillägger Dmytro Kuleba på Twitter.

20 miljoner ton spannmål

Hamnarna i Svart havet har varit blockerade av Ryssland ända sedan landet invaderade Ukraina den 24 februari.

Över 20 miljoner ton spannmål sitter fast i silos på grund av blockeringarna, skriver BBC.

FN:s varning

FN har tidigare varnat för att Rysslands krig i Ukraina kan leda till en global kris som kan påverka livet för miljarder människor runt om i världen.

– Vi står nu inför en perfekt storm som hotar att få förödande effekter för många utvecklingsländers ekonomier, konstaterade FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande.

Foto: Дмитрий-Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen