JUST NU: Ryssland ställer ultimatum – anklagas för att utpressa världen

2022 05 25

Vladimir Putin viker inte en tum i förhandlingarna om den livsmedelskris som hotar världen.

Ukraina var före kriget världens fjärde största exportör av majs och femte största exportör av vete, uppger det amerikanska utrikesdepartementet.

Länder över hela världen är beroende av den ukrainska exporten – Ukraina och Ryssland stod för nästan 30 procent av den globala handeln med vete före kriget bröt ut.

Hamnarna blockerade

Som en del av Rysslands anfallskrig har landet blockerat Ukrainas viktigaste hamnar, vilket förhindrat export av miljontals ton spannmål och andra jordbruksprodukter.

Det har resulterat i att globala livsmedelspriser skjutit i höjden och flera låginkomstländer riskerar att stå inför en förödande brist på mat.

Rysslands ultimatum

Den ryska vice utrikesministern Andrei Rudenko har ställt ett ultimatum till väst i frågan: lyft bort sanktionerna om ni vill att hamnarna ska öppnas. Det rapporterar BBC, med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Om sanktioner mot Ryssland dras tillbaka är landet redo att öppna en humanitär korridor för fartyg som transporterar mat ut ur Ukraina, hävdar Rudenko.

“Tydlig utpressning”

Enligt den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba är Rysslands krav ett utpressningsförsök på hela världen.

– Det här är tydlig utpressning. Du kunde inte hitta ett bättre exempel på utpressning i internationella relationer, säger Dmytro Kuleba i ett tal vid World Economic Forum, enligt CNN.

Varnar för kris

Ukrainas utrikesminister varnade även för att den ryska hamnblockeringen kommer att leda till en “flerårig livsmedelskris”.

– Alla utländska politiker eller tjänstemän som kan tänka sig att acceptera detta spel bör först besöka gravarna för dödade ukrainska barn och prata med deras föräldrar, tillägger Dmytro Kuleba på Twitter.

20 miljoner ton spannmål

Hamnarna i Svart havet har varit blockerade av Ryssland ända sedan landet invaderade Ukraina den 24 februari.

Över 20 miljoner ton spannmål sitter fast i silos på grund av blockeringarna, skriver BBC.

FN:s varning

FN har tidigare varnat för att Rysslands krig i Ukraina kan leda till en global kris som kan påverka livet för miljarder människor runt om i världen.

– Vi står nu inför en perfekt storm som hotar att få förödande effekter för många utvecklingsländers ekonomier, konstaterade FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande.

Foto: Дмитрий-Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen