JUST NU: Ryssland ställer ultimatum – anklagas för att utpressa världen

2022 05 25

Vladimir Putin viker inte en tum i förhandlingarna om den livsmedelskris som hotar världen.

Ukraina var före kriget världens fjärde största exportör av majs och femte största exportör av vete, uppger det amerikanska utrikesdepartementet.

Länder över hela världen är beroende av den ukrainska exporten – Ukraina och Ryssland stod för nästan 30 procent av den globala handeln med vete före kriget bröt ut.

Hamnarna blockerade

Som en del av Rysslands anfallskrig har landet blockerat Ukrainas viktigaste hamnar, vilket förhindrat export av miljontals ton spannmål och andra jordbruksprodukter.

Det har resulterat i att globala livsmedelspriser skjutit i höjden och flera låginkomstländer riskerar att stå inför en förödande brist på mat.

Rysslands ultimatum

Den ryska vice utrikesministern Andrei Rudenko har ställt ett ultimatum till väst i frågan: lyft bort sanktionerna om ni vill att hamnarna ska öppnas. Det rapporterar BBC, med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Om sanktioner mot Ryssland dras tillbaka är landet redo att öppna en humanitär korridor för fartyg som transporterar mat ut ur Ukraina, hävdar Rudenko.

“Tydlig utpressning”

Enligt den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba är Rysslands krav ett utpressningsförsök på hela världen.

– Det här är tydlig utpressning. Du kunde inte hitta ett bättre exempel på utpressning i internationella relationer, säger Dmytro Kuleba i ett tal vid World Economic Forum, enligt CNN.

Varnar för kris

Ukrainas utrikesminister varnade även för att den ryska hamnblockeringen kommer att leda till en “flerårig livsmedelskris”.

– Alla utländska politiker eller tjänstemän som kan tänka sig att acceptera detta spel bör först besöka gravarna för dödade ukrainska barn och prata med deras föräldrar, tillägger Dmytro Kuleba på Twitter.

20 miljoner ton spannmål

Hamnarna i Svart havet har varit blockerade av Ryssland ända sedan landet invaderade Ukraina den 24 februari.

Över 20 miljoner ton spannmål sitter fast i silos på grund av blockeringarna, skriver BBC.

FN:s varning

FN har tidigare varnat för att Rysslands krig i Ukraina kan leda till en global kris som kan påverka livet för miljarder människor runt om i världen.

– Vi står nu inför en perfekt storm som hotar att få förödande effekter för många utvecklingsländers ekonomier, konstaterade FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande.

Foto: Дмитрий-Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen