JUST NU: Ryssland ställer ultimatum – anklagas för att utpressa världen

2022 05 25

Vladimir Putin viker inte en tum i förhandlingarna om den livsmedelskris som hotar världen.

Ukraina var före kriget världens fjärde största exportör av majs och femte största exportör av vete, uppger det amerikanska utrikesdepartementet.

Länder över hela världen är beroende av den ukrainska exporten – Ukraina och Ryssland stod för nästan 30 procent av den globala handeln med vete före kriget bröt ut.

Hamnarna blockerade

Som en del av Rysslands anfallskrig har landet blockerat Ukrainas viktigaste hamnar, vilket förhindrat export av miljontals ton spannmål och andra jordbruksprodukter.

Det har resulterat i att globala livsmedelspriser skjutit i höjden och flera låginkomstländer riskerar att stå inför en förödande brist på mat.

Rysslands ultimatum

Den ryska vice utrikesministern Andrei Rudenko har ställt ett ultimatum till väst i frågan: lyft bort sanktionerna om ni vill att hamnarna ska öppnas. Det rapporterar BBC, med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Om sanktioner mot Ryssland dras tillbaka är landet redo att öppna en humanitär korridor för fartyg som transporterar mat ut ur Ukraina, hävdar Rudenko.

“Tydlig utpressning”

Enligt den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba är Rysslands krav ett utpressningsförsök på hela världen.

– Det här är tydlig utpressning. Du kunde inte hitta ett bättre exempel på utpressning i internationella relationer, säger Dmytro Kuleba i ett tal vid World Economic Forum, enligt CNN.

Varnar för kris

Ukrainas utrikesminister varnade även för att den ryska hamnblockeringen kommer att leda till en “flerårig livsmedelskris”.

– Alla utländska politiker eller tjänstemän som kan tänka sig att acceptera detta spel bör först besöka gravarna för dödade ukrainska barn och prata med deras föräldrar, tillägger Dmytro Kuleba på Twitter.

20 miljoner ton spannmål

Hamnarna i Svart havet har varit blockerade av Ryssland ända sedan landet invaderade Ukraina den 24 februari.

Över 20 miljoner ton spannmål sitter fast i silos på grund av blockeringarna, skriver BBC.

FN:s varning

FN har tidigare varnat för att Rysslands krig i Ukraina kan leda till en global kris som kan påverka livet för miljarder människor runt om i världen.  

– Vi står nu inför en perfekt storm som hotar att få förödande effekter för många utvecklingsländers ekonomier, konstaterade FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande.

Foto: Дмитрий-Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen