VAL 2022: Ryter till mot Dadgostars “kompisgäng”

2022 09 19

V-profilen Rosanna Dinamarca anser att det är Nooshi Dadgostars närmaste krets som bär skulden för Vänsterpartiets svaga valresultat.

Rosanna Dinamarca var en av kandidaterna till Vänsterpartiets ordförandepost när Jonas Sjöstedt till slut valdes som partiledare 2012.

Hon satt därefter kvar i riksdagen fram till och med 2018.

Veteranen är en av många V-profiler som är kritiska till partiets valresultat.

Och enligt Rosanna Dinamarca bör skulden ligga på Nooshi Dadgostars närmaste krets snarare än partiledaren själv, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Ja-sägare"

– Det är ett starkt kompisgäng som varit med länge, de är ja-sägare och boostar varandra. För en omgruppering behövs ingen extrakongress, det räcker med att partistyrelsen säger att detta inte duger, att partiet måste få en omstart, säger Rosanna Dinamarca till SvD.

"Axlat rollen väl"

Enligt Rosanna Dinamarca bör inte Nooshi Dadgostar bära ansvaret för besvikelsen i valresultatet.

– Hon har axlat rollen väl och det finns flera frågor där hon lyckats väldigt bra. Exempelvis då det gäller marknadshyrorna och andra frågor där hon satte ned foten och sedan höll den kvar hela vägen. Hon har stått fast och klarat debatterna bra, säger partiveteranen.

Avgångskrav på Dadgostar

Vänsterpartiet backade med 1,3 procentenheter i årets val och parkerade till slut på 6,7 procent.

Under gårdagen kom det första avgångskravet mot Nooshi Dadgostar.

– Vi missade chansen till ett stort genombrott bland radikala vänstermänniskor. Jag vill se andra kamrater på de ledande posterna, säger Björn Alling, kommunpolitiker i Linköping, till Expressen.

Lägger ansvaret på S

Enligt partiledaren själv berodde valförlusten bland annat på att Socialdemokraterna saknade en tydlig agenda, och att man tillsammans med Moderaterna “bekräftade Sverigedemokraternas verklighetsbeskrivning”. 

Det stal fokus från fördelningskonflikter i samhället, säger Nooshi Dadgostar till SVT.

– Vi hade behövt ett framåtsyftande projekt, som att bekämpa arbetslösheten, kapa vårdköer och se till att skolan förbättrades. Jag saknade kanske den agendan från koalitionsledaren Socialdemokraterna, säger V-ledaren.

Foto: Sveriges Riksdag resp Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen