VAL 2022: Ryter till mot Dadgostars “kompisgäng”

2022 09 19

V-profilen Rosanna Dinamarca anser att det är Nooshi Dadgostars närmaste krets som bär skulden för Vänsterpartiets svaga valresultat.

Rosanna Dinamarca var en av kandidaterna till Vänsterpartiets ordförandepost när Jonas Sjöstedt till slut valdes som partiledare 2012.

Hon satt därefter kvar i riksdagen fram till och med 2018.

Veteranen är en av många V-profiler som är kritiska till partiets valresultat.

Och enligt Rosanna Dinamarca bör skulden ligga på Nooshi Dadgostars närmaste krets snarare än partiledaren själv, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Ja-sägare"

– Det är ett starkt kompisgäng som varit med länge, de är ja-sägare och boostar varandra. För en omgruppering behövs ingen extrakongress, det räcker med att partistyrelsen säger att detta inte duger, att partiet måste få en omstart, säger Rosanna Dinamarca till SvD.

"Axlat rollen väl"

Enligt Rosanna Dinamarca bör inte Nooshi Dadgostar bära ansvaret för besvikelsen i valresultatet.

– Hon har axlat rollen väl och det finns flera frågor där hon lyckats väldigt bra. Exempelvis då det gäller marknadshyrorna och andra frågor där hon satte ned foten och sedan höll den kvar hela vägen. Hon har stått fast och klarat debatterna bra, säger partiveteranen.

Avgångskrav på Dadgostar

Vänsterpartiet backade med 1,3 procentenheter i årets val och parkerade till slut på 6,7 procent.

Under gårdagen kom det första avgångskravet mot Nooshi Dadgostar.

– Vi missade chansen till ett stort genombrott bland radikala vänstermänniskor. Jag vill se andra kamrater på de ledande posterna, säger Björn Alling, kommunpolitiker i Linköping, till Expressen.

Lägger ansvaret på S

Enligt partiledaren själv berodde valförlusten bland annat på att Socialdemokraterna saknade en tydlig agenda, och att man tillsammans med Moderaterna “bekräftade Sverigedemokraternas verklighetsbeskrivning”.

Det stal fokus från fördelningskonflikter i samhället, säger Nooshi Dadgostar till SVT.

– Vi hade behövt ett framåtsyftande projekt, som att bekämpa arbetslösheten, kapa vårdköer och se till att skolan förbättrades. Jag saknade kanske den agendan från koalitionsledaren Socialdemokraterna, säger V-ledaren.

Foto: Sveriges Riksdag resp Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen