JUST NU: S föreslår nytt försvarssamarbete

2023 01 09

Socialdemokraterna föreslår att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts med förankring i samtliga nordiska parlament.

Den nya kommissionens ska ta fram en gemensam rapport med riktlinjer om förhållningssätt och ambitioner som de nordiska länderna kan ställa sig bakom.

Det skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

– Det finns flera områden där en nordisk försvarskommission kan stärka den nordiska säkerheten. Med en gemensam bild av säkerhetsläget i vårt närområde kan vi kartlägga vilka kompetenser och resurser vi har i våra länder för att gemensamt möta hoten. Det möjliggör för en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna, säger S-ledaren Magdalena Andersson.

Komplement till Nato

Kommissionen föreslås fungera som ett komplement till Nato.

– Nato kommer vara den primära arenan för säkerhetspolitiskt samarbete när Sverige ingår som fullvärdiga medlemmar, framhåller Socialdemokraterna.

Huvudpunkter i samarbetet

Socialdemokraterna vill att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission huvudsakligen ska arbeta med följande saker:

- Ta fram en gemensam säkerhetspolitisk analys

- Utveckla totalförsvaret

- Förbättra nyttjande av civila och militära resurser

- Se över produktion av försvarsmateriell

- Studera utvecklingen i Arktis, norsk-svensk västkust samt Östersjön

”Långsiktig styrka och stabilitet”

Peter Hultqvist, Socialdemokraternas gruppledare i försvarsutskottet, konstaterar att det ryska anfallskriget i Ukraina har skapat en ny hotbild.

Han konstaterar att den säkerhetspolitiska situationen i Sverige och vårt närområde har försämrats. 

– Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina sätter den europeiska säkerhetsordningen på prov. I det läget finns det anledning att fördjupa det nordiska samarbetet ytterligare. En gemensam nordisk försvarskommission med förankring hos samtliga nordiska länders regering och parlament skapar en långsiktig styrka och stabilitet, säger Peter Hultqvist.

Nordiskt försvarssamarbete

De nordiska länderna samarbetar sedan 2009 inom Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

Samarbetet syftar främst till att öka respektive nations försvarsförmåga samt att utveckla förmågan att samarbeta och enas kring strategiska, gemensamma försvarsfrågor.

Försvarsmakten understryker dock att det nordiska försvarssamarbetet kan utvecklas på sikt.

Till exempel skulle ett framtida samarbetet kunna inkludera truppbidrag för internationella fredsinsatser, utveckling, anskaffning, underhåll och vidareutveckling av materiel, officersutbildning och övningar, uppger myndigheten.

I nuläget inkluderar samarbetet följande delar, enligt Försvarsmakten:

- Sjöövervakning. Samarbete inom ramen för sjöövervakning utvecklas för närvarande, vilket innebär att sjölägesinformation och radarbilder kan utbytas mellan de nordiska länderna.

- Luftlägesinformation. Sverige och Finland förhandlar med Nato, med Norge som värdland, om utbyte av luftlägesinformation (ASDE). Det skulle möjliggöra utbyte av luftlägesinformation mellan samtliga nordiska länder. I förlängningen finns möjligheter för ett gemensamt utnyttjande av luftrummet över Norden.

- Gemensam uniform. Målet är att utforma och upphandla en gemensam stridsuniform med tillbehör, för att nå ekonomiska fördelar.

- Gemensamma övningar. Samövningar mellan de nordiska länderna och gemensam utbildning är inget nytt. Men dessa ska utvecklas och fördjupas.  

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


04 maj 26

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller till söndag

2026 05 05

Fler fordon än vanligt kommer att stoppas på vägarna under veckan.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan den 4 och 10 maj.

Fokus kommer att läggas på fordonskontroller, uppger polisen.

Syftet är att upptäcka kriminell aktivitet på svenska vägar.

– Vägnätet kan spela en betydande roll i kriminellas brottsplaner. De behöver inte bara ta sig till och från brottsplatser utan i många fall också transportera vapen, ammunition, narkotika, stöldgods eller efterlysta personer. Då måste vi finnas där och sätta stopp, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

”Kraftsamlar”

Den nationella trafikveckan pågår under hela vecka 19 – från måndag till söndag i hela landet.

– Under insatsveckorna kraftsamlar polisen för att upptäcka och förhindra brott som sker i eller i anslutning till vägtrafikmiljön, men arbetet pågår i allra högsta grad även under resten av året, som en del i det dagliga polisarbetet, berättar Ursula Edström.

Så går det till

Vid fordonskontrollerna kommer polisen att kontrollera körkortsbehörighet och nykterhet.

Vid behov utförs utlänningskontroller och kontroller mot polisens datasystem.

Polisen samverkar också med relevanta myndigheter och experter.

Sedan den 1 augusti har polisen utökade befogenheter att hjälpa Kronofogden att utmäta tillgångar på plats, exempelvis fordon vid en trafikkontroll.  

Så utförs en utmätning på plats:

- Polisen stoppar i sin verksamhet en person, till exempel i en bil vid en kontroll.

- Genom en app i telefonen ser polisen direkt om personen har skulder hos Kronofogden.

- Om skulder finns och personen är i besittning av värdefullt gods, till exempel kontanter, fordon, smycken eller klockor, kan polisen ringa till Kronofogden, som per telefon fattar beslut om utmätning. Därefter kan polisen på plats omhänderta godset.

- Via en jourverksamhet hos Kronofogden kan utmätningarna ske även nattetid och på helger.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

FAKTA: Polisens nationella trafikveckor

- Varje år genomför polisen tio trafikveckor med olika fokus som hastighet, nykterhet, brott på väg och yrkestrafik som ett led i trafiksäkerhetsarbetet.

- Syftet är att uppnå målen i Nollvisionen, att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafikmiljön. Under vecka 19 ligger fokus på brott på väg.

Källa:  Polisen

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater försvunna

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen