JUST NU: S föreslår nytt försvarssamarbete

2023 01 09

Socialdemokraterna föreslår att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts med förankring i samtliga nordiska parlament.

Den nya kommissionens ska ta fram en gemensam rapport med riktlinjer om förhållningssätt och ambitioner som de nordiska länderna kan ställa sig bakom.

Det skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

– Det finns flera områden där en nordisk försvarskommission kan stärka den nordiska säkerheten. Med en gemensam bild av säkerhetsläget i vårt närområde kan vi kartlägga vilka kompetenser och resurser vi har i våra länder för att gemensamt möta hoten. Det möjliggör för en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna, säger S-ledaren Magdalena Andersson.

Komplement till Nato

Kommissionen föreslås fungera som ett komplement till Nato.

– Nato kommer vara den primära arenan för säkerhetspolitiskt samarbete när Sverige ingår som fullvärdiga medlemmar, framhåller Socialdemokraterna.

Huvudpunkter i samarbetet

Socialdemokraterna vill att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission huvudsakligen ska arbeta med följande saker:

- Ta fram en gemensam säkerhetspolitisk analys

- Utveckla totalförsvaret

- Förbättra nyttjande av civila och militära resurser

- Se över produktion av försvarsmateriell

- Studera utvecklingen i Arktis, norsk-svensk västkust samt Östersjön

”Långsiktig styrka och stabilitet”

Peter Hultqvist, Socialdemokraternas gruppledare i försvarsutskottet, konstaterar att det ryska anfallskriget i Ukraina har skapat en ny hotbild.

Han konstaterar att den säkerhetspolitiska situationen i Sverige och vårt närområde har försämrats. 

– Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina sätter den europeiska säkerhetsordningen på prov. I det läget finns det anledning att fördjupa det nordiska samarbetet ytterligare. En gemensam nordisk försvarskommission med förankring hos samtliga nordiska länders regering och parlament skapar en långsiktig styrka och stabilitet, säger Peter Hultqvist.

Nordiskt försvarssamarbete

De nordiska länderna samarbetar sedan 2009 inom Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

Samarbetet syftar främst till att öka respektive nations försvarsförmåga samt att utveckla förmågan att samarbeta och enas kring strategiska, gemensamma försvarsfrågor.

Försvarsmakten understryker dock att det nordiska försvarssamarbetet kan utvecklas på sikt.

Till exempel skulle ett framtida samarbetet kunna inkludera truppbidrag för internationella fredsinsatser, utveckling, anskaffning, underhåll och vidareutveckling av materiel, officersutbildning och övningar, uppger myndigheten.

I nuläget inkluderar samarbetet följande delar, enligt Försvarsmakten:

- Sjöövervakning. Samarbete inom ramen för sjöövervakning utvecklas för närvarande, vilket innebär att sjölägesinformation och radarbilder kan utbytas mellan de nordiska länderna.

- Luftlägesinformation. Sverige och Finland förhandlar med Nato, med Norge som värdland, om utbyte av luftlägesinformation (ASDE). Det skulle möjliggöra utbyte av luftlägesinformation mellan samtliga nordiska länder. I förlängningen finns möjligheter för ett gemensamt utnyttjande av luftrummet över Norden.

- Gemensam uniform. Målet är att utforma och upphandla en gemensam stridsuniform med tillbehör, för att nå ekonomiska fördelar.

- Gemensamma övningar. Samövningar mellan de nordiska länderna och gemensam utbildning är inget nytt. Men dessa ska utvecklas och fördjupas.  

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


15dec25

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar 

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.  

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten.  Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren. 

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…” 

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen