JUST NU: S föreslår nytt försvarssamarbete

2023 01 09

Socialdemokraterna föreslår att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts med förankring i samtliga nordiska parlament.

Den nya kommissionens ska ta fram en gemensam rapport med riktlinjer om förhållningssätt och ambitioner som de nordiska länderna kan ställa sig bakom.

Det skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

– Det finns flera områden där en nordisk försvarskommission kan stärka den nordiska säkerheten. Med en gemensam bild av säkerhetsläget i vårt närområde kan vi kartlägga vilka kompetenser och resurser vi har i våra länder för att gemensamt möta hoten. Det möjliggör för en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna, säger S-ledaren Magdalena Andersson.

Komplement till Nato

Kommissionen föreslås fungera som ett komplement till Nato.

– Nato kommer vara den primära arenan för säkerhetspolitiskt samarbete när Sverige ingår som fullvärdiga medlemmar, framhåller Socialdemokraterna.

Huvudpunkter i samarbetet

Socialdemokraterna vill att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission huvudsakligen ska arbeta med följande saker:

- Ta fram en gemensam säkerhetspolitisk analys

- Utveckla totalförsvaret

- Förbättra nyttjande av civila och militära resurser

- Se över produktion av försvarsmateriell

- Studera utvecklingen i Arktis, norsk-svensk västkust samt Östersjön

”Långsiktig styrka och stabilitet”

Peter Hultqvist, Socialdemokraternas gruppledare i försvarsutskottet, konstaterar att det ryska anfallskriget i Ukraina har skapat en ny hotbild.

Han konstaterar att den säkerhetspolitiska situationen i Sverige och vårt närområde har försämrats. 

– Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina sätter den europeiska säkerhetsordningen på prov. I det läget finns det anledning att fördjupa det nordiska samarbetet ytterligare. En gemensam nordisk försvarskommission med förankring hos samtliga nordiska länders regering och parlament skapar en långsiktig styrka och stabilitet, säger Peter Hultqvist.

Nordiskt försvarssamarbete

De nordiska länderna samarbetar sedan 2009 inom Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

Samarbetet syftar främst till att öka respektive nations försvarsförmåga samt att utveckla förmågan att samarbeta och enas kring strategiska, gemensamma försvarsfrågor.

Försvarsmakten understryker dock att det nordiska försvarssamarbetet kan utvecklas på sikt.

Till exempel skulle ett framtida samarbetet kunna inkludera truppbidrag för internationella fredsinsatser, utveckling, anskaffning, underhåll och vidareutveckling av materiel, officersutbildning och övningar, uppger myndigheten.

I nuläget inkluderar samarbetet följande delar, enligt Försvarsmakten:

- Sjöövervakning. Samarbete inom ramen för sjöövervakning utvecklas för närvarande, vilket innebär att sjölägesinformation och radarbilder kan utbytas mellan de nordiska länderna.

- Luftlägesinformation. Sverige och Finland förhandlar med Nato, med Norge som värdland, om utbyte av luftlägesinformation (ASDE). Det skulle möjliggöra utbyte av luftlägesinformation mellan samtliga nordiska länder. I förlängningen finns möjligheter för ett gemensamt utnyttjande av luftrummet över Norden.

- Gemensam uniform. Målet är att utforma och upphandla en gemensam stridsuniform med tillbehör, för att nå ekonomiska fördelar.

- Gemensamma övningar. Samövningar mellan de nordiska länderna och gemensam utbildning är inget nytt. Men dessa ska utvecklas och fördjupas.  

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


24 nov 2025

Netflix sanslösa succéserie är tillbaka – efter tre år

2025 11 24

Efter tre långa år kan nu fansen sluta vänta.

Imorgon, 26 november, släpps den femte och sista säsongen av Netflix dundersuccé Stranger Things.

Det blir avslutningen på serien som slagit tittarrekord efter tittarrekord och som anses vara en av streamingjättens bästa serier genom tiderna.

– Vi har filmat den här säsongen i ett helt år. Vid slutet hade vi filmat över 650 timmar. Så det behöver knappast sägas att det här är vår största och mest ambitiösa säsong hittills. Det är som åtta storfilmer. Det är helt galet, sade medskaparen Ross Duffer till The Hollywood Reporter redan i januari tidigare i år.

Största debuten någonsin

Stranger Things utspelar sig i den amerikanska staden Hawkins på 1980-talet. Övernaturliga krafter, hemliga statliga experiment och en mörk parallell dimension blir plötsligt vardag för en grupp barn i staden efter att en pojke i kompisgänget försvunnit mystiskt.

Responsen från tittarna har varit massiv.

När säsong fyra släpptes sommaren 2022 streamades serien under 286,7 miljoner visade timmar under premiärhelgen, enligt CNN.

Det var den största premiären någonsin för en engelskspråkig tv-serie. Stranger Things nådde även förstaplatsen för den mest sedda Netflixserien i 83 länder, vilket även det var ett rekord, och befann sig på topp 10-listan i alla 93 länder som Netflix verkar i.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Utesluter inte långfilm

Den nya säsongen kommer att släppas i tre delar. Volym 1, som består av fyra avsnitt, släpps den 26 november, volym 2 med tre avsnitt på julafton innan allting avslutas på nyårsafton.

Enligt Matt Duffer, en annan medskapare till Stranger Things, utesluts inte att göra en långfilm av supersuccén.

– Det har varit superintensivt och känslosamt att filma, för oss och för våra skådespelare. Vi har gjort den här serien tillsammans i nästan tio år. Det har varit många tårar. Det har varit så många tårar, säger han till The Hollywood Reporter

– Serien betyder så mycket för oss alla, och alla har lagt ner sin själ i den. Och vi hoppas – och tror – att passionen kommer att överföras till filmduken.

LÄS MER: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen


Alexander Bard dundrar – ”Reagerar i panik”

2025 11 25

Alexander Bard riktar hård kritik mot en skola.

Artisten, författaren och samhällsdebattören Alexander Bard riktar hård kritik mot Handelshögskolan i Stockholm.

Även höga företrädare för SD och KD kritiserar skolan.

Bard kritisk mot Handelshögskolan

Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att dra tillbaka krav på högskoleprov, rapporterar SVT.

Krav på högskoleprov hade införts för att kringgå problem med glädjebetyg – men avskaffas nu med motiveringen att det lett till att färre kvinnor kom in på utbildningarna.

Andelen kvinnor minskade från 39 till 29 procent.

– Det fick negativa effekter på mångfalden. Vi tar nu bort kravet på högskoleprov inför hösten 2026, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, till kanalen.

Beslutet får artisten och debattören Alexander Bard, som själv har studerat på Handelshögskolan, att rasa.

– Fascinerande hur Handelshögskolan reagerar i panik när grabbarna tar för sig efter att de förbannade kvoteringarna har skrotats, dundrar Alexander Bard i ett inlägg på X.

– Men varför inte bara bekämpa betygsinflationen direkt? Vad fan hände med de nationella proven? Skit i orättvisa könskvoter! tillägger Bard i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Kritiseras även av SD

Handelshögskolans besked har väckt reaktioner från flera håll.

Bland dem som har reagerat finns Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

– Mångfald före excellens låter Handelshögskolan i Stockholm hälsa, skriver Andersson på X, i ett inlägg där han delar en artikel om skolans beslut.

Partikollegan Jessica Stegrud (SD) instämmer.

– Kvinnor ska komma in på egna och likvärdiga meriter. Allt annat är både förnedrande, fördummande och orättvist, skriver Stegrud på X.

Teodorescu Måwe instämmer

Även Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe är kritisk till Handelshögskolans besked.

– Borde inte det centrala vara faktiska meriter och inte kön? Om man nu ansåg att man fick in studenter vars betyg inte motsvarade deras faktiska kunskaper finns det väl ingen anledning att vilja ha in dessa studenter bara för att de är kvinnor? Märklig syn på meritokrati, skriver Teodorescu Måwe på X.

Handelshögskolan uppger emellertid att man ser över sin antagningsmodell. Inför höstterminen 2026 har man enbart betygskrav, därefter kommer man dock att även titta på andra antagningsmodeller som används internationellt, rapporterar kanalen.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan - jättebolag satsar 475 miljarder

Foto: Stockholm Pride, Wikimedia 

Text: Redaktionen