JUST NU: S föreslår nytt försvarssamarbete

2023 01 09

Socialdemokraterna föreslår att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts med förankring i samtliga nordiska parlament.

Den nya kommissionens ska ta fram en gemensam rapport med riktlinjer om förhållningssätt och ambitioner som de nordiska länderna kan ställa sig bakom.

Det skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

– Det finns flera områden där en nordisk försvarskommission kan stärka den nordiska säkerheten. Med en gemensam bild av säkerhetsläget i vårt närområde kan vi kartlägga vilka kompetenser och resurser vi har i våra länder för att gemensamt möta hoten. Det möjliggör för en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna, säger S-ledaren Magdalena Andersson.

Komplement till Nato

Kommissionen föreslås fungera som ett komplement till Nato.

– Nato kommer vara den primära arenan för säkerhetspolitiskt samarbete när Sverige ingår som fullvärdiga medlemmar, framhåller Socialdemokraterna.

Huvudpunkter i samarbetet

Socialdemokraterna vill att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission huvudsakligen ska arbeta med följande saker:

- Ta fram en gemensam säkerhetspolitisk analys

- Utveckla totalförsvaret

- Förbättra nyttjande av civila och militära resurser

- Se över produktion av försvarsmateriell

- Studera utvecklingen i Arktis, norsk-svensk västkust samt Östersjön

”Långsiktig styrka och stabilitet”

Peter Hultqvist, Socialdemokraternas gruppledare i försvarsutskottet, konstaterar att det ryska anfallskriget i Ukraina har skapat en ny hotbild.

Han konstaterar att den säkerhetspolitiska situationen i Sverige och vårt närområde har försämrats. 

– Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina sätter den europeiska säkerhetsordningen på prov. I det läget finns det anledning att fördjupa det nordiska samarbetet ytterligare. En gemensam nordisk försvarskommission med förankring hos samtliga nordiska länders regering och parlament skapar en långsiktig styrka och stabilitet, säger Peter Hultqvist.

Nordiskt försvarssamarbete

De nordiska länderna samarbetar sedan 2009 inom Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

Samarbetet syftar främst till att öka respektive nations försvarsförmåga samt att utveckla förmågan att samarbeta och enas kring strategiska, gemensamma försvarsfrågor.

Försvarsmakten understryker dock att det nordiska försvarssamarbetet kan utvecklas på sikt.

Till exempel skulle ett framtida samarbetet kunna inkludera truppbidrag för internationella fredsinsatser, utveckling, anskaffning, underhåll och vidareutveckling av materiel, officersutbildning och övningar, uppger myndigheten.

I nuläget inkluderar samarbetet följande delar, enligt Försvarsmakten:

- Sjöövervakning. Samarbete inom ramen för sjöövervakning utvecklas för närvarande, vilket innebär att sjölägesinformation och radarbilder kan utbytas mellan de nordiska länderna.

- Luftlägesinformation. Sverige och Finland förhandlar med Nato, med Norge som värdland, om utbyte av luftlägesinformation (ASDE). Det skulle möjliggöra utbyte av luftlägesinformation mellan samtliga nordiska länder. I förlängningen finns möjligheter för ett gemensamt utnyttjande av luftrummet över Norden.

- Gemensam uniform. Målet är att utforma och upphandla en gemensam stridsuniform med tillbehör, för att nå ekonomiska fördelar.

- Gemensamma övningar. Samövningar mellan de nordiska länderna och gemensam utbildning är inget nytt. Men dessa ska utvecklas och fördjupas.  

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Matjätte i botten – har “sämsta” kundklubben av alla

2025 04 21

“Lidl Plus” är den bästa kundklubben bland landets matkedjor och detaljhandeln i stort.

Det visar en ny konsumentundersökning från Nordic Bench, som listat Sveriges bästa kundklubbar under sju års tid.

Även Willys Plus ligger högt upp och placerar sig på en andraplats, som tidigare hölls av Ica Stammis som nu sjunker till fjärde plats, rapporterar Dagligvarunytt.

Jätte i botten

Sist på listan, på plats 17 av 17 av alla undersökta företag inom detaljhandeln, hamnar dock Klubb Hemköp. Förra året låg matjätten på 13:e plats, vilket även det var sämst av alla matjättar.

Siffrorna kommer mindre än ett år efter att Svenskt Kvalitetsindex, SKI, i juli förra året pekade ut just Hemköp som den matjätte med lägst kundnöjdhet, bakom Lidl, Willys, ICA, City Gross och Coop. Hemköp hade även lägre kundnöjdhet än branschen i snitt.

När SKI släppte sina nya siffror tidigare i april hade Hemköp dock höjt sig och gått förbi både Coop och Willys.

"Skapar irritation"

Men Hemköps kundklubb, med drygt två miljoner medlemmar, hamnar ändå sist på listan.

Och övriga butiker och matkedjor kan lära av Lidl, menar Jan Borg, vd på Nordic Bench.

– Jag har en känsla av att de är bättre på att se vad kunderna handlar. Många av de andra kommer med veckans erbjudanden om exempelvis Coca-Cola, även om kunden inte dricker det, vilket bara skapar irritation, säger han till Dagligvarunytt.

"Slår tillbaka"

I undersökningen har kunderna bland annat betygsatt företagens förmåner, bonussystem, personliga erbjudanden och om konsumenterna behandlas schyst.

Att Ica backar i mätningen bedöms vara kopplat till den negativa publicitet matjätten fick i samband med bojkotten tidigare i våras.

– Ica gör stora pengar samtidigt som medlemmarna knappt får räkenskapen att gå ihop. Nu slår det tillbaka, det handlar om konsumentmakt, säger Jan Borg.

"Strävar efter fler medlemmar"

Klubb Hemköp lanserades i oktober 2020 och har över två miljoner medlemmar. Syftet är att belöna kunderna för sina hemköp. Enligt Axfood premieras hållbara handlingar särskilt mycket.

– Vi fortsätter arbetet med att förbättra Klubb Hemköp och strävar så klart efter att bli ännu fler medlemmar, sade Joel Bergman, CRM-chef på Hemköpskedjan, i ett uttalande 2024.

Listan: bästa och sämsta kundklubbarna hos matjättarna

Inom parentes anges matkedjans placering på hela topplistan över samtliga 17 företag i undersökningen.

  1. Lidl Plus (1)
  2. Willys Plus (2)
  3. Ica Stammis (4)
  4. Coop Medlem (6)
  5. Priokund City Gross (16)
  6. Hemköp (17)

Se den kompletta listan hos Dagligvarunytt.

Foto: Gemma

Text: Redaktionen


USA-professor varnar för skräckscenario: ”Slutet är nära”

2025 04 21

Donald Trump fortsätter att hota det amerikanska universitetet Harvard.

Presidenten har tidigare fryst 2,2 miljarder dollar i statligt stöd till universitetet. 

Nu uppger källor till Wall Street Journal att Trumpadministrationen planerar att dra in ytterligare en miljard dollar i finansiering.

Bakgrund

Konflikten mellan det välansedda universitetet och Vita huset har pågått i flera veckor. 

Bråket började med att Havard motsatte sig flera krav från Vita huset. Trumpadministrationen har bland annat krävt att universitetet ska införa nya anställningsrutiner, antagningsprocesser och förändringar i styrningen. Dessutom har Vita huset krävt hårdare granskningar av utländska studenter och stängningar av så kallade mångfaldskontor.

Professorn varnar: ”Demokratins slut är nära”

Vita huset motiverar åtgärderna med att Harvard inte gjort tillräckligt för att bekämpa antisemitism.

Harvardprofessorn Ryan Enos bedömer dock att Trumpadministrationens korståg mot universitetet handlar om något mycket större.

Enos, som är professor i statsvetenskap, anser att Vita huset agerande följer ett mönster. Han pekar på att Trumpadministrationen har agerat på samma sätt mot flera andra institutioner.

En mycket oroväckande utveckling, enligt professorn.

Nu varnar Enos för att USA håller på att utvecklas till en totalitär stat.  

– Den amerikanska demokratins slut är nära, säger han till HBL och hänvisar till att Trump har försökt stärka sin kontroll över en lång rad samhällsinstitutioner på ett sätt som ingen tidigare president har gjort.

– Auktoritära ledare tenderar att gå till attack mot dem som är av avvikande åsikt. Det gör Trump just nu och han gör det med kraft. Trump för med andra ord en maktkamp på flera fronter.

”Konkurrerande auktoritarism”

Ryan Enos beskriver dagens USA som en ”konkurrerande auktoritarism” – ett system där demokratiska institutioner samexisterar med en stat som ägnar sig åt ”allvarligt maktmisbruk”.

Enligt professorn leder maktmissbruket till politiska val som kan upplevas som demokratiska, men som inte är fullt fria.

– Statsmakten använder sina verktyg som vapen mot människor regimen upplever som hot, säger han till HBL.

I intervjun radar Enos upp flera exempel på sådant maktmissbruk från Trumpadministrationen. Enligt professorn handlar det bland annat om:

- Massuppsägningar i den statliga byråkratin

- Åtal mot mediebolag

- Vägran att lyda domstolar

- Åtgärder för att straffa enskilda juristbyråer

- Angrepp mot amerikanska universitet

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen