Azerbajdzjans närmande till Nato väcker oro i Moskva och skapar spänningar i södra Kaukasus, ett område Ryssland länge betraktat som sin bakgård, rapporterar Newsweek.

Band till Nato stärks

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev har träffat en Nato-delegation för att diskutera militär modernisering och hur landets försvar kan anpassas till alliansens standarder.

– Moderniseringen av landets armé kommer att fortsätta, säger han efter mötet och menar att samarbetet med Nato är en del av den strategin.

Samarbetet mellan Azerbajdzjan och Nato är inte nytt – landet gick redan 1994 med i programmet Partnership for Peace, men de senaste månadernas intensifiering väcker nya geopolitiska frågor.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Moskva varnar

Reaktionerna i Moskva har varit starka.

Ryska militäranalytiker menar att utvecklingen hotar landets säkerhet och inflytande i regionen.

– Natos närvaro i södra Kaukasus skulle innebära att Kaspiska havet inte längre är ett hav av fred. Hoten – både terroristiska och militära – kommer öka kraftigt. Därför kräver Bakus agerande ett lämpligt svar från Moskva, säger Konstantin Sivkov, militärexpert, till den ryska tidningen Vzglyad.

Ryssland fruktar att Azerbajdzjans växande samarbete med väst kan leda till att Nato får fotfäste vid dess södra gräns, något som Kreml beskriver som en ”ny front”.

Flera ryska kommentatorer varnar för att Azerbajdzjan på sikt kan ersätta sovjettidens militära struktur med Nato-modeller och börja köpa västerländska vapen.

Oroligheterna förstärks av ett fredsavtal mellan Azerbajdzjan och Armenien, undertecknat i Washington i augusti.

Kraftig balansgång

Trots spänningarna vill Azerbajdzjan undvika en öppen konfrontation med Moskva.

Landet är en viktig handelspartner för Ryssland och kontrollerar en nyckelrutt i det internationella nord-sydliga transportnätet mellan Ryssland och Iran.

Men Baku stärker samtidigt banden till väst för att minska sitt beroende av Kreml.

– Azerbajdzjan ser sig självt som en betydande regional makt som står starkare när det är fritt från Kremls politiska bojor. Och det finns inte mycket Ryssland kan göra åt det, säger Emil Avdaliani, expert på internationella relationer.

LÄS MER: Nytt Tomahawk-besked – direkt från Zelenskyj

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Varningsetiketter finns som bekant på bland annat cigarettpaket – för att informera konsumenter om riskerna som finns för exempelvis cancer.

Snart kan liknande etiketter även komma att hamna på baconpaketen.

I alla fall om en brittisk forskargrupp får igenom sina krav, rapporterar Science Alert.

Vill se etiketter

En grupp forskare i Storbritannien kräver att produkter som bacon och skinka ska förses med hälsovarningar liknande dem på cigaretter. 

Experterna hävdar att dessa köttprodukter, som ofta konserveras med kemikalier kallade nitriter, utgör en cancerrisk som världen har misslyckats med att ta itu med.

Forskare uppmanar

Forskargruppen vill att man ska agera på grund av kopplingen av denna typ av mat och cancer – i synnerhet tjocktarmscancer.

– Att förbjuda eller fasa ut dessa cancerframkallande tillsatser, införa cancervarningar på förpackningar, och stödja producenter att byta till säkrare alternativ skulle kunna rädda tusentals liv, menas det enligt Science Alert.

Läs mer: Svensk fotbollsklubb går mot konkurs – efter 119 år

“Cancerframkallande”

Den samlade forskningen visar enligt Cancerfonden att viss typ av mat kan öka risken för cancer, framför allt cancer i tarmarna. 

– WHO:s internationella cancerforskningsorgan, IARC, har bedömt processat kött som korv, bacon och skinka som cancerframkallande, framhåller Cancerfonden.

– Och, rött kött från ko, gris eller lamm som troligen cancerframkallande för människan.

“Kan minska risken”

De här typerna av processat kött bedöms enligt Cancerfonden som cancerframkallande:

- Korv

- Bacon

- Skinka

– Det är bra att äta mindre processat och rött kött till förmån för mer växtbaserade alternativ, som i sin tur kan minska risken för cancer.

Läs mer: “Kan kosta över 4 500 kronor” – viktig uppmaning till bolånetagare

Foto: A. Voborilova resp Michelle Chelley

Text: Redaktionen