S-MP-regeringen hänger löst

2021 05 29

Det finns ett intresse inom riksdagsgrupperna hos Moderaterna och KD att göra gemensam sak med Vänsterpartiet och fälla regeringen. Men beslutet är inte fattat.

Det uppger riksdagskällor som framhåller att meningarna är delade inom de båda riksdagsgrupperna om huruvida man ska rösta tillsammans med Vänstern om partiet går fram med ett misstroendevotum mot S-MP-regeringen kopplat till marknadshyror.

– Vi fäller gärna regeringen men detta är fel fråga. Därför är situationen knivig, säger en M-källa.

Samtidigt agerar nu V för att stoppa förslaget om fri hyressättning i nybyggda lägenheter som S-MP-C-L kommit överens om i januariavtalet

– Det jag kan säga i dag är att vi inte kommer att acceptera marknadshyror i Sverige, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar, enligt SR.

Regeringens utredare väntas presentera förslaget nästa vecka och källor till Ekot klargör att V nu förbereder en strategi som ska sättas i verket i sommar eller tidigt i höst.

– Om man ska tro på det som läckt ut, så innebär det ju marknadshyror. Och det är alltså kraftigt höjda hyror för Sveriges hyresgäster, så det vore ett sätt att slå sönder livet och framtiden för många svenskar, säger Nooshi Dadgostar (V), enligt SR.

ANALYS

Vänsterpartiet torde göra allvar av sina hot och försöka fälla S-MP-regeringen om regeringen går fram med förslaget. Min bedömning är att regeringen kommer att gå fram med förslaget och då ett nej till marknadshyror är så grundläggande för V så lär de agera kraftfullt.

Den stora frågan är snarare om M, KD och SD kommer att stödja V:s försök att fälla regeringen. Min bedömning är att SD och troligen även KD är sugna på det medan det råder större tvekan inom M.

M och KD är ju själva positiva till förslaget om friare hyressättning och att då rösta emot ett sådant förslag skulle kunna uppfattas som överdrivet och märkligt – då M-KD själva vill genomföra samma förslag om de vinner valet. Även SD har öppnat för sådana samtal.

[yop_poll id="114"]

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen