S-MP-regeringen hänger löst

2021 05 29

Det finns ett intresse inom riksdagsgrupperna hos Moderaterna och KD att göra gemensam sak med Vänsterpartiet och fälla regeringen. Men beslutet är inte fattat.

Det uppger riksdagskällor som framhåller att meningarna är delade inom de båda riksdagsgrupperna om huruvida man ska rösta tillsammans med Vänstern om partiet går fram med ett misstroendevotum mot S-MP-regeringen kopplat till marknadshyror.

– Vi fäller gärna regeringen men detta är fel fråga. Därför är situationen knivig, säger en M-källa.

Samtidigt agerar nu V för att stoppa förslaget om fri hyressättning i nybyggda lägenheter som S-MP-C-L kommit överens om i januariavtalet

– Det jag kan säga i dag är att vi inte kommer att acceptera marknadshyror i Sverige, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar, enligt SR.

Regeringens utredare väntas presentera förslaget nästa vecka och källor till Ekot klargör att V nu förbereder en strategi som ska sättas i verket i sommar eller tidigt i höst.

– Om man ska tro på det som läckt ut, så innebär det ju marknadshyror. Och det är alltså kraftigt höjda hyror för Sveriges hyresgäster, så det vore ett sätt att slå sönder livet och framtiden för många svenskar, säger Nooshi Dadgostar (V), enligt SR.

ANALYS

Vänsterpartiet torde göra allvar av sina hot och försöka fälla S-MP-regeringen om regeringen går fram med förslaget. Min bedömning är att regeringen kommer att gå fram med förslaget och då ett nej till marknadshyror är så grundläggande för V så lär de agera kraftfullt.

Den stora frågan är snarare om M, KD och SD kommer att stödja V:s försök att fälla regeringen. Min bedömning är att SD och troligen även KD är sugna på det medan det råder större tvekan inom M.

M och KD är ju själva positiva till förslaget om friare hyressättning och att då rösta emot ett sådant förslag skulle kunna uppfattas som överdrivet och märkligt – då M-KD själva vill genomföra samma förslag om de vinner valet. Även SD har öppnat för sådana samtal.

[yop_poll id="114"]

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd. 

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen