Så fort blir du smittad – FHM befarar ökad spridning

2024 12 27

Covid-19 är långt ifrån över.

Tillsammans med vinterkräksjuka, mykoplasma och influensa har coronaviruset fått fart lagom till vintern och många har varit sjuka under julen.

Enligt Folkhälsomyndigheten förväntar man sig dessutom en ökning kommande veckor när det gäller spridningen av covid-19.

– Största riskerna för individer i riskgrupp utgör i första hand influensa och covid-19, sade Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, till SVT kort före julafton.

Unik upptäckt: sprids på minuter

Nu har en unik studie slagit fast hur fort covid-19 egentligen sprids via utandningsluften.

Enligt nya resultat visar det sig att det räcker med ett par minuter i samma rum som en smittad person för att själv dra på sig viruset.

Tidigare har det rått osäkerhet kring huruvida mängden virus i luften är tillräcklig för att orsaka smitta.

– Aerosoler är små luftburna partiklar, och utandningsaerosoler från en enda person kan överföra covidsmitta till andra inom några minuter vid normala inomhusförhållanden, säger Malin Alsved, en av aerosolforskarna vid Lunds universitet som ligger bakom studien, i ett uttalande.

– Vår studie visar att det man andas in kan orsaka smitta på mycket kort tid, och man behöver inte få en dusch av en nysning rakt mot sig, ett möte i samma rum räcker.

Då hjälper inte avstånd

Om den sjuka personen redan har vistats i rummet en stund går det ännu fortare att bli smittad, eftersom det kan ha bildats en jämn koncentration av virus i luften.

– I små och medelstora rum sprider viruset snabbt ut sig i luften och då hjälper det inte att hålla avstånd för att minska risken att själv bli smittad, säger Malin Alsved.

Det är under de första dagarna av infektionen som virusmängden i utandningsluften är som störst.

– Första och andra dagen uppmätte vi virus i utandningsluft hos 70 procent av personerna, på tredje dagen hos hälften och på fjärde dagen hos en tredjedel, säger Malin Alsved.

Totalt deltog 40 personer som uppvisade mätbara virusaerosoler i studien. Det är första gången som det varit möjligt att beräkna smittsamheten i ett aerosolprov kopplat till en olika personers utandningsluft.

Foto: G. Fring

Text. Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Nationellt förbud föreslås i Sverige – 65 000 har skrivit under

2026 05 20

Tiotusentals svenskar har fått nog.

Nu kräver de att ett nationellt förbud införs i Sverige.

Det framgår av en namninsamling från Djurens rätt.

Förbudet föreslås mot turbokycklingar – det vill säga kycklingar som framavlats för att växa särskilt snabbt och av det skälet kan drabbas av hunger eller sjukdomar.

Listan med 65 000 namnunderskrifter har överlämnats till samtliga riksdagspartier.

– När branschen inte tar ansvar måste politiken göra det. Avslöjandena är återkommande och djurskyddsproblemen är väl dokumenterade. Ändå händer inget. Då krävs tydliga politiska besked: Sverige ska inte tillåta uppfödning av turbokycklingar, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt.

Ministern om kravet

Sveriges kycklingproduktion domineras nästan helt av de så kallade turbokycklingarna.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterade kravet på ett förbud under en interpellationsdebatt i riksdagen.

Han konstaterade att djurskyddsnivån inom EU behöver höjas och hänvisade till att det pågår en översyn av unionens djurskyddslagstiftning.

– Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt, framhöll Kullgren.

LÄS MER: Gratisanvändare stoppas på populär plattform

Svenska folket vill förbjuda

Enligt en Novusundersökning finns det ett starkt stöd i Sverige för att förbjuda turbokycklingar.

Tre av fyra svenskar anser att kycklingbranschen i Sverige bör ställa om till mer långsamväxande kycklingar, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen