Så fort blir du smittad – FHM befarar ökad spridning

2024 12 27

Covid-19 är långt ifrån över.

Tillsammans med vinterkräksjuka, mykoplasma och influensa har coronaviruset fått fart lagom till vintern och många har varit sjuka under julen.

Enligt Folkhälsomyndigheten förväntar man sig dessutom en ökning kommande veckor när det gäller spridningen av covid-19.

– Största riskerna för individer i riskgrupp utgör i första hand influensa och covid-19, sade Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, till SVT kort före julafton.

Unik upptäckt: sprids på minuter

Nu har en unik studie slagit fast hur fort covid-19 egentligen sprids via utandningsluften.

Enligt nya resultat visar det sig att det räcker med ett par minuter i samma rum som en smittad person för att själv dra på sig viruset.

Tidigare har det rått osäkerhet kring huruvida mängden virus i luften är tillräcklig för att orsaka smitta.

– Aerosoler är små luftburna partiklar, och utandningsaerosoler från en enda person kan överföra covidsmitta till andra inom några minuter vid normala inomhusförhållanden, säger Malin Alsved, en av aerosolforskarna vid Lunds universitet som ligger bakom studien, i ett uttalande.

– Vår studie visar att det man andas in kan orsaka smitta på mycket kort tid, och man behöver inte få en dusch av en nysning rakt mot sig, ett möte i samma rum räcker.

Då hjälper inte avstånd

Om den sjuka personen redan har vistats i rummet en stund går det ännu fortare att bli smittad, eftersom det kan ha bildats en jämn koncentration av virus i luften.

– I små och medelstora rum sprider viruset snabbt ut sig i luften och då hjälper det inte att hålla avstånd för att minska risken att själv bli smittad, säger Malin Alsved.

Det är under de första dagarna av infektionen som virusmängden i utandningsluften är som störst.

– Första och andra dagen uppmätte vi virus i utandningsluft hos 70 procent av personerna, på tredje dagen hos hälften och på fjärde dagen hos en tredjedel, säger Malin Alsved.

Totalt deltog 40 personer som uppvisade mätbara virusaerosoler i studien. Det är första gången som det varit möjligt att beräkna smittsamheten i ett aerosolprov kopplat till en olika personers utandningsluft.

Foto: G. Fring

Text. Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen