Så går det för Kristersson (M) hos talmannen

2022 10 12

I dag klockan 11.00 ger statsministerkandidat Ulf Kristersson (M) besked.

Moderatledaren skall vid det klockslaget stega in på talman Andreas Norléns kontor på riksdagen och leverera ett synnerligen uppmärksammat besked.

Ny regering i Sverige

Beskedet avser huruvida Moderaternas partiledare har lyckats få ihop ett avtal mellan sitt eget parti och Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna rörande en ny svensk regering som ska styra landet under den nya mandatperioden 2023 till 2026.

ANALYS

Mediabevakning är enorm och tidningar, TV-kanaler och radiokanaler laddar nu för extrasändningar, livesändningar och det ena med det tredje för att krama ut varenda sekund av de spännande regeringssamtalen.

Samtalen har pågått i snart fyra veckor och den stora frågan är om man kommer att enas – och i så fall om vad.

Mediabilden är att det tycks gå allt trögare i samtalen och att de mörka molnen möjligen hopar sig över Ulf Kristersson.

Den stående och allt mer högljudda som riktas mot Moderatledaren och även de andra tre partiledarna är varför det tar så lång tid?

Många stora frågor

Men det gäller att enas om en mängd väldigt stora och svåra frågor:

- Energifrågan

- De höga elpriserna

- Den grova gängkriminaliteten

- Den övriga brottsligheten

- Migrationen

- Den misslyckade integrationen

- Jobben och ekonomin

- Den skenande inflationen

- Klimatfrågan

- Skolan

- Sjukvården

- Äldreomsorgen

- Skatterna, Utrikespolitiken, Försvaret, Polisfrågan, Jordbruket, Landsbygden, Bensinpriset…..ja ni fattar….

Listan är väldigt lång – och då tar det inte 4-5 dagar utan då tar det 4-5 veckor. Minst.

Att partierna inte var helt enade i förväg var väl känt.

Första gången med SD

I Sverige är vi vana vid enpartiregeringar och vid några få tillfällen de senaste årtiondena även flerpartiregeringar. Sedan 1982 har faktiskt 6 st regeringar varit rena S-regeringar och sen har vi Löfvens S-MP-regering.

Men bara regeringarna Bildt och Reinfeldt har varit regeringar med mer än två partier.

Och nu är det första gången som regeringsunderlaget M, KD, SD och L är aktuellt så då är det helt naturligt att det tar minst 4-5 veckor – om inte ännu längre tid.

Min prognos

Min prognos är att det blir ett M-KD-SD-L-styre och det är nog inte många flera än just journalisterna själva som går i taket kring om det tar 4, 7 eller 9 veckor tills det framgår vilka av de fyra partierna som ska ingå i regeringen eller inte.

Det blir ungefär samma politik oavsett vilka av de fyra partierna som erhåller ministerposter. Det klart viktigaste är istället vilka partier som ingår i regeringsunderlaget.

Med betydande sannolikhet kommer beskedet i morgon onsdag eller nästa vecka. Om det tar en vecka till eller två är det inte en kotte som kommer att tänka på i slutet av oktober.

Faktum är att det är helt bortglömt redan ett par dagar efter att det tillfälle som Ulf Kristersson ger ett Ja-besked och håller pressträff med de andra tre partiledarna.

Nästintill uteslutet

Om de däremot inte kommer överens alls – ja då blir rubrikerna extremt stora. Då går bollen istället över till Lag Magdalena Andersson.

Men att den Rödgröna sidan i så fall skulle kunna finna en majoritet och bilda regering är enligt min bedömning nästintill uteslutet.

Hos talmannen

Det lär med andra ord går bra för Lag Kristersson hos talmannen.

Om det sen sker i morgon, om en vecka eller tre veckor är av mindre betydelse.

Foto: Kristdemokraterna, Axel Adolfsson Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen