Så går det för Kristersson (M) hos talmannen

2022 10 12

I dag klockan 11.00 ger statsministerkandidat Ulf Kristersson (M) besked.

Moderatledaren skall vid det klockslaget stega in på talman Andreas Norléns kontor på riksdagen och leverera ett synnerligen uppmärksammat besked.

Ny regering i Sverige

Beskedet avser huruvida Moderaternas partiledare har lyckats få ihop ett avtal mellan sitt eget parti och Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna rörande en ny svensk regering som ska styra landet under den nya mandatperioden 2023 till 2026.

ANALYS

Mediabevakning är enorm och tidningar, TV-kanaler och radiokanaler laddar nu för extrasändningar, livesändningar och det ena med det tredje för att krama ut varenda sekund av de spännande regeringssamtalen.

Samtalen har pågått i snart fyra veckor och den stora frågan är om man kommer att enas – och i så fall om vad.

Mediabilden är att det tycks gå allt trögare i samtalen och att de mörka molnen möjligen hopar sig över Ulf Kristersson.

Den stående och allt mer högljudda som riktas  mot Moderatledaren och även de andra tre partiledarna är varför det tar så lång tid?

Många stora frågor

Men det gäller att enas om en mängd väldigt stora och svåra frågor:

- Energifrågan

- De höga elpriserna

- Den grova gängkriminaliteten

- Den övriga brottsligheten

- Migrationen

- Den misslyckade integrationen

- Jobben och ekonomin

- Den skenande inflationen

- Klimatfrågan

- Skolan

- Sjukvården

- Äldreomsorgen

- Skatterna, Utrikespolitiken, Försvaret, Polisfrågan, Jordbruket, Landsbygden, Bensinpriset…..ja ni fattar….

Listan är väldigt lång – och då tar det inte 4-5 dagar utan då tar det 4-5 veckor. Minst.

Att partierna inte var helt enade i förväg var väl känt.

Första gången med SD

I Sverige är vi vana vid enpartiregeringar och vid några få tillfällen de senaste årtiondena även flerpartiregeringar. Sedan 1982 har faktiskt 6 st regeringar varit rena S-regeringar och sen har vi Löfvens S-MP-regering.

Men bara regeringarna Bildt och Reinfeldt har varit regeringar med mer än två partier.

Och nu är det första gången som regeringsunderlaget M, KD, SD och L är aktuellt så då är det helt naturligt att det tar minst 4-5 veckor – om inte ännu längre tid.

Min prognos

Min prognos är att det blir ett M-KD-SD-L-styre och det är nog inte många flera än just journalisterna själva som går i taket kring om det tar 4, 7 eller 9 veckor tills det framgår vilka av de fyra partierna som ska ingå i regeringen eller inte.

Det blir ungefär samma politik oavsett vilka av de fyra partierna som erhåller ministerposter. Det klart viktigaste är istället vilka partier som ingår i regeringsunderlaget.

Med betydande sannolikhet kommer beskedet i morgon onsdag eller nästa vecka. Om det tar en vecka till eller två är det inte en kotte som kommer att tänka på i slutet av oktober.

Faktum är att det är helt bortglömt redan ett par dagar efter att det tillfälle som Ulf Kristersson ger ett Ja-besked och håller pressträff med de andra tre partiledarna.

Nästintill uteslutet

Om de däremot inte kommer överens alls – ja då blir rubrikerna extremt stora. Då går bollen istället över till Lag Magdalena Andersson.

Men att den Rödgröna sidan i så fall skulle kunna finna en majoritet och bilda regering är enligt min bedömning nästintill uteslutet.

Hos talmannen

Det lär med andra ord går bra för Lag Kristersson hos talmannen.

Om det sen sker i morgon, om en vecka eller tre veckor är av mindre betydelse.

Foto: Kristdemokraterna, Axel Adolfsson Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen