Så går det för Kristersson (M) hos talmannen

2022 10 12

I dag klockan 11.00 ger statsministerkandidat Ulf Kristersson (M) besked.

Moderatledaren skall vid det klockslaget stega in på talman Andreas Norléns kontor på riksdagen och leverera ett synnerligen uppmärksammat besked.

Ny regering i Sverige

Beskedet avser huruvida Moderaternas partiledare har lyckats få ihop ett avtal mellan sitt eget parti och Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna rörande en ny svensk regering som ska styra landet under den nya mandatperioden 2023 till 2026.

ANALYS

Mediabevakning är enorm och tidningar, TV-kanaler och radiokanaler laddar nu för extrasändningar, livesändningar och det ena med det tredje för att krama ut varenda sekund av de spännande regeringssamtalen.

Samtalen har pågått i snart fyra veckor och den stora frågan är om man kommer att enas – och i så fall om vad.

Mediabilden är att det tycks gå allt trögare i samtalen och att de mörka molnen möjligen hopar sig över Ulf Kristersson.

Den stående och allt mer högljudda som riktas  mot Moderatledaren och även de andra tre partiledarna är varför det tar så lång tid?

Många stora frågor

Men det gäller att enas om en mängd väldigt stora och svåra frågor:

- Energifrågan

- De höga elpriserna

- Den grova gängkriminaliteten

- Den övriga brottsligheten

- Migrationen

- Den misslyckade integrationen

- Jobben och ekonomin

- Den skenande inflationen

- Klimatfrågan

- Skolan

- Sjukvården

- Äldreomsorgen

- Skatterna, Utrikespolitiken, Försvaret, Polisfrågan, Jordbruket, Landsbygden, Bensinpriset…..ja ni fattar….

Listan är väldigt lång – och då tar det inte 4-5 dagar utan då tar det 4-5 veckor. Minst.

Att partierna inte var helt enade i förväg var väl känt.

Första gången med SD

I Sverige är vi vana vid enpartiregeringar och vid några få tillfällen de senaste årtiondena även flerpartiregeringar. Sedan 1982 har faktiskt 6 st regeringar varit rena S-regeringar och sen har vi Löfvens S-MP-regering.

Men bara regeringarna Bildt och Reinfeldt har varit regeringar med mer än två partier.

Och nu är det första gången som regeringsunderlaget M, KD, SD och L är aktuellt så då är det helt naturligt att det tar minst 4-5 veckor – om inte ännu längre tid.

Min prognos

Min prognos är att det blir ett M-KD-SD-L-styre och det är nog inte många flera än just journalisterna själva som går i taket kring om det tar 4, 7 eller 9 veckor tills det framgår vilka av de fyra partierna som ska ingå i regeringen eller inte.

Det blir ungefär samma politik oavsett vilka av de fyra partierna som erhåller ministerposter. Det klart viktigaste är istället vilka partier som ingår i regeringsunderlaget.

Med betydande sannolikhet kommer beskedet i morgon onsdag eller nästa vecka. Om det tar en vecka till eller två är det inte en kotte som kommer att tänka på i slutet av oktober.

Faktum är att det är helt bortglömt redan ett par dagar efter att det tillfälle som Ulf Kristersson ger ett Ja-besked och håller pressträff med de andra tre partiledarna.

Nästintill uteslutet

Om de däremot inte kommer överens alls – ja då blir rubrikerna extremt stora. Då går bollen istället över till Lag Magdalena Andersson.

Men att den Rödgröna sidan i så fall skulle kunna finna en majoritet och bilda regering är enligt min bedömning nästintill uteslutet.

Hos talmannen

Det lär med andra ord går bra för Lag Kristersson hos talmannen.

Om det sen sker i morgon, om en vecka eller tre veckor är av mindre betydelse.

Foto: Kristdemokraterna, Axel Adolfsson Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


JUST NU: Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen

 


JUST NU: Storbritannien skickar ut trupper

2025 11 09

Storbritannien skickar trupper till Natoland.

Storbritannien skickar soldater och utrustning till Belgien för att hjälpa landet stärka sitt försvar efter drönarintrång i luftrummet, misstänkta att ha utförts av Ryssland.

Det bekräftar Sir Richard Knighton, ny chef för den brittiska militären, till BBC.

Trupper på plats

Den nya chefen för den brittiska militären, Sir Richard Knighton, berättar att hans belgiska motsvarighet bad om hjälp tidigare i veckan.

– Vi vet ännu inte källan till drönarna, säger Knighton, men medger att det är "sannolikt" att Moskva ligger bakom, säger han till BBC.

Beslutet att bistå Belgien har tagits tillsammans med försvarsminister John Healey, och utrustning och personal är redan på väg.

Belgiens främsta flygplats Zavantem tvingades stänga temporärt tidigare i veckan efter att drönare observerats i närheten, och de syntes även till vid en militärbas.

Allvarliga konsekvenser

– Till en början sågs endast drönare över våra militärbaser som vårt problem. Nu har det blivit ett allvarligt hot som påverkar civil infrastruktur i flera europeiska länder, sa Belgiens försvarsminister Theo Francken tidigare i veckan.

Circa 3 000 passagerare hos Brussels Airlines drabbades av störningarna, och flygbolaget meddelat att de står inför "betydande kostnader" för inställda eller omdirigerade flygningar.

Ryssland största hotet

Sir Richard Knighton framhåller att Ryssland är "det största hotet just nu" mot Europa.

– Den illegala invasionen av Ukraina har visat på den barbariska naturen av Rysslands krigsinsatser, säger han.

Han betonar också att hybridkrigföring, inklusive sabotage och mord på brittisk mark, är något Storbritannien måste stärka sitt försvar mot.

Även Nato-samarbete är avgörande.

– En viktig del av att avskräcka hot är att agera tillsammans med andra länder genom Nato.

Mer stöd väntas

Tyskland har också erbjudit Belgien stöd med antidrönarmått, efter att fler farkoster nyligen orsakat stora flygstörningar i bland annat Sverige, Norge och Danmark.

Kremlin har förnekat inblandning, men spänningarna har ökat efter fler allvarliga intrång i Östeuropa, där ryska stridsflygplan och attackdrönare varit involverade.

Foto: Nato

Text: Redaktionen