Så går Sveriges vaccinering jämfört med alla andra EU-länder

2021 07 24

Andelen 18-plussare som fått dos 1 varierar kraftigt i Europa och Sverige har precis nått upp till 75 %.

Europeiska Smittskyddsmyndigheten ECDC redovisar dagliga uppdateringar över hur bra det går för länderna i EU och EES, det vill säga Norge, Island och Liechtenstein, när det gäller att vaccinera sin befolkning mot coronaviruset.

I listan nedan ingår även Storbritannien och siffrorna avser hur många procent av den vuxna befolkningen som har fått dos 1. Sverige har 74 % då det senaste dygnet inte har uppdaterats i ECDC-statistiken ännu. När det inkluderas senare idag så når Sverige upp till 75,1 %. Så här ser det ut för alla länder:

90   Island
88   Storbritannien
84   Malta
83   Belgien
83   Nederländerna
82   Danmark
79   Irland
79   Norge
78   Finland
77   Portugal
77   Spanien
76   Luxemburg
74   Sverige
72   Tyskland
71   Frankrike
69   Österrike
68   Cypern
66   Ungern
62   Tjeckien
62   Liechtenstein
61   Grekland
58   Polen
55   Estland
55   Italien
55   Litauen
50   Slovenien
47   Kroatien
47   Slovakien
44   Lettland
31   Rumänien
18   Bulgarien
 

Källan är ECDC förutom för Italien där det är The Times och Norge där det är Folkhelseinstituttet.

ANALYS

Norden ligger mycket bra till och liksom även Storbritannien som var första land ut att godkänna AstraZenecas vaccin vilket bidrog till att de inledde sin vaccinering mycket tidigt. Sverige ligger sämst till i Norden men ändå över EU-EES-snittet som är 67 %. Sverige ligger även före de två EU-giganterna Frankrike och Tyskland.

Fiasko i Bulgarien och Rumänien

Östeuropa ligger klart efter och riktigt illa är det i Bulgarien och Rumänien där vaccinskepsisen är mycket stor.  Europabarometerns opinionsundersökning i februari visade att bara 23 % i Rumänien och 19 % i Bulgarien ville vaccinera sig jämfört med 71 % i Sverige – som redan överstigit den nivån.

[yop_poll id="394"]

18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen