Så går Sveriges vaccinering jämfört med alla andra EU-länder

2021 07 24

Andelen 18-plussare som fått dos 1 varierar kraftigt i Europa och Sverige har precis nått upp till 75 %.

Europeiska Smittskyddsmyndigheten ECDC redovisar dagliga uppdateringar över hur bra det går för länderna i EU och EES, det vill säga Norge, Island och Liechtenstein, när det gäller att vaccinera sin befolkning mot coronaviruset.

I listan nedan ingår även Storbritannien och siffrorna avser hur många procent av den vuxna befolkningen som har fått dos 1. Sverige har 74 % då det senaste dygnet inte har uppdaterats i ECDC-statistiken ännu. När det inkluderas senare idag så når Sverige upp till 75,1 %. Så här ser det ut för alla länder:

90 Island

88 Storbritannien

84 Malta

83 Belgien

83 Nederländerna

82 Danmark

79 Irland

79 Norge

78 Finland

77 Portugal

77 Spanien

76 Luxemburg

74 Sverige

72 Tyskland

71 Frankrike

69 Österrike

68 Cypern

66 Ungern

62 Tjeckien

62 Liechtenstein

61 Grekland

58 Polen

55 Estland

55 Italien

55 Litauen

50 Slovenien

47 Kroatien

47 Slovakien

44 Lettland

31 Rumänien

18 Bulgarien

Källan är ECDC förutom för Italien där det är The Times och Norge där det är Folkhelseinstituttet.

ANALYS

Norden ligger mycket bra till och liksom även Storbritannien som var första land ut att godkänna AstraZenecas vaccin vilket bidrog till att de inledde sin vaccinering mycket tidigt. Sverige ligger sämst till i Norden men ändå över EU-EES-snittet som är 67 %. Sverige ligger även före de två EU-giganterna Frankrike och Tyskland.

Fiasko i Bulgarien och Rumänien

Östeuropa ligger klart efter och riktigt illa är det i Bulgarien och Rumänien där vaccinskepsisen är mycket stor. Europabarometerns opinionsundersökning i februari visade att bara 23 % i Rumänien och 19 % i Bulgarien ville vaccinera sig jämfört med 71 % i Sverige – som redan överstigit den nivån.

[yop_poll id="394"]

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen