Så går Sveriges vaccinering jämfört med alla andra EU-länder

2021 07 24

Andelen 18-plussare som fått dos 1 varierar kraftigt i Europa och Sverige har precis nått upp till 75 %.

Europeiska Smittskyddsmyndigheten ECDC redovisar dagliga uppdateringar över hur bra det går för länderna i EU och EES, det vill säga Norge, Island och Liechtenstein, när det gäller att vaccinera sin befolkning mot coronaviruset.

I listan nedan ingår även Storbritannien och siffrorna avser hur många procent av den vuxna befolkningen som har fått dos 1. Sverige har 74 % då det senaste dygnet inte har uppdaterats i ECDC-statistiken ännu. När det inkluderas senare idag så når Sverige upp till 75,1 %. Så här ser det ut för alla länder:

90   Island
88   Storbritannien
84   Malta
83   Belgien
83   Nederländerna
82   Danmark
79   Irland
79   Norge
78   Finland
77   Portugal
77   Spanien
76   Luxemburg
74   Sverige
72   Tyskland
71   Frankrike
69   Österrike
68   Cypern
66   Ungern
62   Tjeckien
62   Liechtenstein
61   Grekland
58   Polen
55   Estland
55   Italien
55   Litauen
50   Slovenien
47   Kroatien
47   Slovakien
44   Lettland
31   Rumänien
18   Bulgarien
 

Källan är ECDC förutom för Italien där det är The Times och Norge där det är Folkhelseinstituttet.

ANALYS

Norden ligger mycket bra till och liksom även Storbritannien som var första land ut att godkänna AstraZenecas vaccin vilket bidrog till att de inledde sin vaccinering mycket tidigt. Sverige ligger sämst till i Norden men ändå över EU-EES-snittet som är 67 %. Sverige ligger även före de två EU-giganterna Frankrike och Tyskland.

Fiasko i Bulgarien och Rumänien

Östeuropa ligger klart efter och riktigt illa är det i Bulgarien och Rumänien där vaccinskepsisen är mycket stor.  Europabarometerns opinionsundersökning i februari visade att bara 23 % i Rumänien och 19 % i Bulgarien ville vaccinera sig jämfört med 71 % i Sverige – som redan överstigit den nivån.

[yop_poll id="394"]

15dec25

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar 

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.  

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten.  Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren. 

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…” 

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen