JUST NU: Så gick omröstningen för Boris Johnson

2022 06 06

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vann nyss misstroendeomröstningen mot honom med röstsiffrorna 211 mot 148.

Spänningen var stor inför kvällens omröstning med anledning av alla turer kring Partygate som handlar om Boris Johnsons fester i samband med den strikta nedstängningen av Storbritannien under pandemin.

Över hälften krävdes

Det krävdes över hälften att rösterna bland det brittiska högerpartiet De Konservativa, även kallat för Torypartiet, för att tvinga bort Boris Johnson som partiledare och premiärminister.

De senaste dagarna har det varit allt mer rapporter om att Boris Johnsons egna parlamentsledamöter ändrat uppfattning och ville rösta bort honom.

Arga väljare

Orsaken har i flera fall uppgetts vara att politikerna varit på besök ute i sina valdistrikt och där träffat många väljare som känner en växande irritation och frustration över Boris Johnsons ansvarslösa agerande under pandemin.

Samtidigt som Boris ”BoJo” Johnson festat loss har diverse personer berättat i brittisk press om hur de kämpade för att deras coronasmittade make, mamma, barn eller annan anhörig eller närstående skulle överleva men tyvärr avled på grund av viruset.

Problem i kommande val

Rapporterna har undan för undan indikerat att Boris Johnson kan få problem i framtida valkampanjer och att han tappat i stöd även hos en del högerväljare.

Boris Johnson höll tidigare under kvällen ett brandtal bakom stängda dörrar till sina partikollegor. Syftet var att övertyga dem om att rösta nej till misstroendet mot honom.

Lockat med skattesänkningar

Hans skall enligt The Times ha lockat med politiska paket avseende landets ekonomi och det ska bland annat inkluderat skattesänkningar.

Om det var hans brandtal strax före omröstningen som avgjorde eller inte är okänt men Boris Johnson går säkerligen till sängs betydligt lugnare och gladare än när han vaknade i morse.

148 röster emot BoJo innebär dock att en mycket stor andel av hans egna parlamentsledamöter vill ge honom sparken.

Det innebär att han nu har en rejäl uppförsbacke för att på riktigt återfå förtroendet inom partiet och landet.

Premiärminister Johnson har annars fått ett betydande internationellt uppsving i samband med sitt starka stöd till Ukraina och president Volodymyr Zelensky under den ryska diktaturens anfallskrig.

Foto: 10 Downing Street

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden.

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen