JUST NU: Så gick omröstningen för Boris Johnson

2022 06 06

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vann nyss misstroendeomröstningen mot honom med röstsiffrorna 211 mot 148.

Spänningen var stor inför kvällens omröstning med anledning av alla turer kring Partygate som handlar om Boris Johnsons fester i samband med den strikta nedstängningen av Storbritannien under pandemin.

Över hälften krävdes

Det krävdes över hälften att rösterna bland det brittiska högerpartiet De Konservativa, även kallat för Torypartiet, för att tvinga bort Boris Johnson som partiledare och premiärminister.

De senaste dagarna har det varit allt mer rapporter om att Boris Johnsons egna parlamentsledamöter ändrat uppfattning och ville rösta bort honom.

Arga väljare

Orsaken har i flera fall uppgetts vara att politikerna varit på besök ute i sina valdistrikt och där träffat många väljare som känner en växande irritation och frustration över Boris Johnsons ansvarslösa agerande under pandemin.

Samtidigt som Boris ”BoJo” Johnson festat loss har diverse personer berättat i brittisk press om hur de kämpade för att deras coronasmittade make, mamma, barn eller annan anhörig eller närstående skulle överleva men tyvärr avled på grund av viruset.

Problem i kommande val

Rapporterna har undan för undan indikerat att Boris Johnson kan få problem i framtida valkampanjer och att han tappat i stöd även hos en del högerväljare.

Boris Johnson höll tidigare under kvällen ett brandtal bakom stängda dörrar till sina partikollegor. Syftet var att övertyga dem om att rösta nej till misstroendet mot honom.

Lockat med skattesänkningar

Hans skall enligt The Times ha lockat med politiska paket avseende landets ekonomi och det ska bland annat inkluderat skattesänkningar.

Om det var hans brandtal strax före omröstningen som avgjorde eller inte är okänt men Boris Johnson går säkerligen till sängs betydligt lugnare och gladare än när han vaknade i morse.

148 röster emot BoJo innebär dock att en mycket stor andel av hans egna parlamentsledamöter vill ge honom sparken.

Det innebär att han nu har en rejäl uppförsbacke för att på riktigt återfå förtroendet inom partiet och landet.

Premiärminister Johnson har annars fått ett betydande internationellt uppsving i samband med sitt starka stöd till Ukraina och president Volodymyr Zelensky under den ryska diktaturens anfallskrig.

Foto: 10 Downing Street

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen

”Slutgiltig varning” – USA ställer ultimatum till rysk granne

2025 11 30

Flera medlemmar i den amerikanska senaten slår larm om utvecklingen i ett av Rysslands grannländer.

Larmet kommer från båda sidor av senaten.

Utvecklingen går åt helt fel håll i det ryska grannlandet Georgien, menar senatorerna.

– Frustrationen över Tbilisi närmar sig en brytpunkt på båda sidor av gången, säger en anonym republikans rådgivare, till Kyiv Post.

– De äventyrar aktivt decennier av partnerskap. Detta uttalande är en slutgiltig, tydlig varning innan straffåtgärder träder i kraft.

”Mörkt nytt kapitel”

Det var vid förra årets val i Georgien som partiet Georgisk dröm kom till makten.

Valresultatet utlöste stora protester i landet.

Utvecklingen är djupt oroande, menar senatorerna James Risch som är republikan och Jeanne Shaheen som är demokrat.

– Senatorerna ramar in det gångna året som ett "mörkt nytt kapitel", vilket markerar en skarp vändning från de provästliga löften som Georgisk dröm gav under sin valkampanj, rapporterar Kyiv Post.

– Protesterna var mer än rutinmässig politisk opposition – de var ett försvar för Georgiens postsovjetiska demokratiska och provästliga utveckling.

Förvärras

De amerikanska senatorerna menar att det styrande partiet i Georgien driver landet mot ett alltmer auktoritärt styre.

– Georgisk dröm har antagit auktoritära lagar för att undertrycka oliktänkande, riktat in sig på politisk opposition genom fängelser och partiförbud, skrämt ledare i civilsamhället och förtalat USA och dess ambassadpersonal, säger de i ett gemensamt uttalande, rapporterar tidningen.

– Dessa aldrig tidigare skådade åtgärder utgör ett betydande nedslag mot det georgiska folket.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Konsekvenser

I uttalandet ställer senatorerna ett ultimatum till det georgiska styret.

– Den georgiska regeringen måste omedelbart vända kurs, återställa politiska friheter och återigen engagera sig i demokratisk styrning, framhåller senatorerna.

– Återgå till den demokratiska väg som ligger till grund för Georgiens postsovjetiska ambitioner – eller riskera isolering, intern oro och ett växande främlingskap från Washington.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: Steve Abraham

Text: Redaktionen