JUST NU: Så gick omröstningen för Boris Johnson

2022 06 06

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vann nyss misstroendeomröstningen mot honom med röstsiffrorna 211 mot 148.

Spänningen var stor inför kvällens omröstning med anledning av alla turer kring Partygate som handlar om Boris Johnsons fester i samband med den strikta nedstängningen av Storbritannien under pandemin.

Över hälften krävdes

Det krävdes över hälften att rösterna bland det brittiska högerpartiet De Konservativa, även kallat för Torypartiet, för att tvinga bort Boris Johnson som partiledare och premiärminister.

De senaste dagarna har det varit allt mer rapporter om att Boris Johnsons egna parlamentsledamöter ändrat uppfattning och ville rösta bort honom.

Arga väljare

Orsaken har i flera fall uppgetts vara att politikerna varit på besök ute i sina valdistrikt och där träffat många väljare som känner en växande irritation och frustration över Boris Johnsons ansvarslösa agerande under pandemin.

Samtidigt som Boris ”BoJo” Johnson festat loss har diverse personer berättat i brittisk press om hur de kämpade för att deras coronasmittade make, mamma, barn eller annan anhörig eller närstående skulle överleva men tyvärr avled på grund av viruset.

Problem i kommande val

Rapporterna har undan för undan indikerat att Boris Johnson kan få problem i framtida valkampanjer och att han tappat i stöd även hos en del högerväljare.

Boris Johnson höll tidigare under kvällen ett brandtal bakom stängda dörrar till sina partikollegor. Syftet var att övertyga dem om att rösta nej till misstroendet mot honom.

Lockat med skattesänkningar

Hans skall enligt The Times ha lockat med politiska paket avseende landets ekonomi och det ska bland annat inkluderat skattesänkningar.

Om det var hans brandtal strax före omröstningen som avgjorde eller inte är okänt men Boris Johnson går säkerligen till sängs betydligt lugnare och gladare än när han vaknade i morse.

148 röster emot BoJo innebär dock att en mycket stor andel av hans egna parlamentsledamöter vill ge honom sparken.

Det innebär att han nu har en rejäl uppförsbacke för att på riktigt återfå förtroendet inom partiet och landet.

Premiärminister Johnson har annars fått ett betydande internationellt uppsving i samband med sitt starka stöd till Ukraina och president Volodymyr Zelensky under den ryska diktaturens anfallskrig.

Foto: 10 Downing Street

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen