JUST NU: Så gick omröstningen för Boris Johnson

2022 06 06

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vann nyss misstroendeomröstningen mot honom med röstsiffrorna 211 mot 148.

Spänningen var stor inför kvällens omröstning med anledning av alla turer kring Partygate som handlar om Boris Johnsons fester i samband med den strikta nedstängningen av Storbritannien under pandemin.

Över hälften krävdes

Det krävdes över hälften att rösterna bland det brittiska högerpartiet De Konservativa, även kallat för Torypartiet, för att tvinga bort Boris Johnson som partiledare och premiärminister.

De senaste dagarna har det varit allt mer rapporter om att Boris Johnsons egna parlamentsledamöter ändrat uppfattning och ville rösta bort honom.

Arga väljare

Orsaken har i flera fall uppgetts vara att politikerna varit på besök ute i sina valdistrikt och där träffat många väljare som känner en växande irritation och frustration över Boris Johnsons ansvarslösa agerande under pandemin.

Samtidigt som Boris ”BoJo” Johnson festat loss har diverse personer berättat i brittisk press om hur de kämpade för att deras coronasmittade make, mamma, barn eller annan anhörig eller närstående skulle överleva men tyvärr avled på grund av viruset.

Problem i kommande val

Rapporterna har undan för undan indikerat att Boris Johnson kan få problem i framtida valkampanjer och att han tappat i stöd även hos en del högerväljare.

Boris Johnson höll tidigare under kvällen ett brandtal bakom stängda dörrar till sina partikollegor. Syftet var att övertyga dem om att rösta nej till misstroendet mot honom.

Lockat med skattesänkningar

Hans skall enligt The Times ha lockat  med politiska paket avseende landets ekonomi och det ska bland annat inkluderat skattesänkningar.

Om det var hans brandtal strax före omröstningen som avgjorde eller inte är okänt men Boris Johnson går säkerligen till sängs betydligt lugnare och gladare än när han vaknade i morse.

148 röster emot BoJo innebär dock att en mycket stor andel av hans egna parlamentsledamöter vill ge honom sparken. 

Det innebär att han nu har en rejäl uppförsbacke för att på riktigt återfå förtroendet inom partiet och landet.

Premiärminister Johnson har annars fått ett betydande internationellt uppsving i samband med sitt starka stöd till Ukraina och president Volodymyr Zelensky under den ryska diktaturens anfallskrig.

Foto: 10 Downing Street

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen