Så kan V vända sitt förtvivlade läge och bli en stor vinnare

2021 06 16

Läget för Vänsterpartiet framstår som allt mer förtvivlat efter att även Stefan Löfven (S) viftar bort partiets hot om att fälla regeringen.

V med partiledare Nooshi Dadgostar i spetsen har lovat att väcka misstroendevotum och försöka fälla regeringen om Löfven driver igenom förslaget om så kallade marknadshyror i Sverige. Men statsministern tycks nu – precis som M och KD – tro att V bluffar.

– Jag hörde liknande tongångar för ett år sedan i en annan fråga, säger Stefan Löfven till Expressen.

ANALYS

Sverige har sedan valet 2018 ett S-MP-C-L-styre där S-MP ingår i regeringen samtidigt som C-L utgör aktiva samarbetspartier som får igenom en rad olika krav i budgetsamarbetet genom det så kallade Januariavtalet.

Vänsterpartiet har en udda roll då partiet utgör passivt stöd till S-MP-C-L-styret genom att V tryckte på gul knapp vid statsministeromröstningen efter valet 2018. Eftersom man vinner en statsministeromröstning så länge man inte får 175 av de 349 riksdagsledamöternas röster emot sig så innebär både grön knapp, dvs ja-röster, och gul knapp, dvs avstår-röster, att man i praktiken röstar ja till den statsminister och den regering som föreslagits.

Dörrmatta

Om V istället för att rösta på avstår hade röstat nej så hade det inte blivit något S-MP-C-L-styre. Problemet för V är att partiet inte välkomnades in i budgetsamarbetet utan tvärtom förpassades ut i kylan. Därför kallas V ibland för dörrmatta – V:s stöd är ett måste för att S ska kunna styra men V får ingenting tillbaka.

V:s stora dröm är att bli relevant i politiken igen – precis som när partiet 2014-2018 utgjorde aktivt samarbetsparti och deltog i budgetsamarbetet med S-MP-regeringen. Men för S-MP-C är det naturligtvis smidigast att endast ta stöd av V vid statsministeromröstningen men i övrigt strunta helt i V:s önskemål.

V har god chans

V:s enda reella chans att få en plats i ett aktivt regeringssamarbete 2022 är sannolikt att verkligen visa att man är beredd att gå långt för att få inflytande och i praktiken innebär det att våga fälla regeringen..

Nu dömer såväl media som M, KD och S ut V:s löfte om att fälla regeringen och menar att det bara är tomma hot. Orsaken är att man menar att V aldrig skulle föredra ett M-KD-SD-styre istället för S-MP-C-L och därför kommer V aldrig att göra allvar av sina hot. Men här tänker man sannolikt fel för V har goda möjligheter att framgångsrikt anta båda utmaningarna:

🔸 V kan försöka fälla Regeringen Löfven och kan rent av lyckas om man får stöd av M-KD-SD.

🔸 Samtidigt skulle V givetvis i steg 2 inte rösta fram Ulf Kristersson som statsminister utan istället rösta fram en ny Löfvenregering – det tycks få tänka på. Om Regeringen Löfven faller blir det ju nya talmansrundor och V kan då välja att stödja Löfven igen. Det skulle leda till att V lyckas med tre viktiga saker:

✅ Visa sina egna väljare och potentiella väljare att man menar allvar. V accepterar inte marknadshyror och är beredda att slåss hårt för att stoppa förslaget.

✅ Visa att V kräver en aktiv plats i regeringsunderlaget efter 2022 och markera kraftfullt för att visa att Regeringen Löfven inte kan nonchalera V hur mycket som helst. Markera mot sin hånfulla nuvarande status som dörrmatta.

✅ Stoppa den pågående förminskningskampanjen av V som bedrivs av M, KD och S och istället kasta över bollen till M-KD som då tvingas välja mellan att rösta fram Löfven till statsminister eller att stödja V:s linje.

Att väcka misstroendevotum mot S-MP-regeringen avseende friare hyressättning, så kallade marknadshyror, kan med ovanstående strategi bli en gyllene framgångsväg för Vänsterpartiet. Och tvärtom mot vad många i media påskiner så innebär det inte att V för den skull ger sitt stöd till en M-KD-SD-regering.

Och V skulle ju uppnå sina mål även om man inte lyckas fälla regeringen - för då är det sannolikt M och KD som räddar kvar regeringen istället.

[yop_poll id="175"]

2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare. 

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen