Så kan V vända sitt förtvivlade läge och bli en stor vinnare

2021 06 16

Läget för Vänsterpartiet framstår som allt mer förtvivlat efter att även Stefan Löfven (S) viftar bort partiets hot om att fälla regeringen.

V med partiledare Nooshi Dadgostar i spetsen har lovat att väcka misstroendevotum och försöka fälla regeringen om Löfven driver igenom förslaget om så kallade marknadshyror i Sverige. Men statsministern tycks nu – precis som M och KD – tro att V bluffar.

– Jag hörde liknande tongångar för ett år sedan i en annan fråga, säger Stefan Löfven till Expressen.

ANALYS

Sverige har sedan valet 2018 ett S-MP-C-L-styre där S-MP ingår i regeringen samtidigt som C-L utgör aktiva samarbetspartier som får igenom en rad olika krav i budgetsamarbetet genom det så kallade Januariavtalet.

Vänsterpartiet har en udda roll då partiet utgör passivt stöd till S-MP-C-L-styret genom att V tryckte på gul knapp vid statsministeromröstningen efter valet 2018. Eftersom man vinner en statsministeromröstning så länge man inte får 175 av de 349 riksdagsledamöternas röster emot sig så innebär både grön knapp, dvs ja-röster, och gul knapp, dvs avstår-röster, att man i praktiken röstar ja till den statsminister och den regering som föreslagits.

Dörrmatta

Om V istället för att rösta på avstår hade röstat nej så hade det inte blivit något S-MP-C-L-styre. Problemet för V är att partiet inte välkomnades in i budgetsamarbetet utan tvärtom förpassades ut i kylan. Därför kallas V ibland för dörrmatta – V:s stöd är ett måste för att S ska kunna styra men V får ingenting tillbaka.

V:s stora dröm är att bli relevant i politiken igen – precis som när partiet 2014-2018 utgjorde aktivt samarbetsparti och deltog i budgetsamarbetet med S-MP-regeringen. Men för S-MP-C är det naturligtvis smidigast att endast ta stöd av V vid statsministeromröstningen men i övrigt strunta helt i V:s önskemål.

V har god chans

V:s enda reella chans att få en plats i ett aktivt regeringssamarbete 2022 är sannolikt att verkligen visa att man är beredd att gå långt för att få inflytande och i praktiken innebär det att våga fälla regeringen..

Nu dömer såväl media som M, KD och S ut V:s löfte om att fälla regeringen och menar att det bara är tomma hot. Orsaken är att man menar att V aldrig skulle föredra ett M-KD-SD-styre istället för S-MP-C-L och därför kommer V aldrig att göra allvar av sina hot. Men här tänker man sannolikt fel för V har goda möjligheter att framgångsrikt anta båda utmaningarna:

🔸 V kan försöka fälla Regeringen Löfven och kan rent av lyckas om man får stöd av M-KD-SD.

🔸 Samtidigt skulle V givetvis i steg 2 inte rösta fram Ulf Kristersson som statsminister utan istället rösta fram en ny Löfvenregering – det tycks få tänka på. Om Regeringen Löfven faller blir det ju nya talmansrundor och V kan då välja att stödja Löfven igen. Det skulle leda till att V lyckas med tre viktiga saker:

✅ Visa sina egna väljare och potentiella väljare att man menar allvar. V accepterar inte marknadshyror och är beredda att slåss hårt för att stoppa förslaget.

✅ Visa att V kräver en aktiv plats i regeringsunderlaget efter 2022 och markera kraftfullt för att visa att Regeringen Löfven inte kan nonchalera V hur mycket som helst. Markera mot sin hånfulla nuvarande status som dörrmatta.

✅ Stoppa den pågående förminskningskampanjen av V som bedrivs av M, KD och S och istället kasta över bollen till M-KD som då tvingas välja mellan att rösta fram Löfven till statsminister eller att stödja V:s linje.

Att väcka misstroendevotum mot S-MP-regeringen avseende friare hyressättning, så kallade marknadshyror, kan med ovanstående strategi bli en gyllene framgångsväg för Vänsterpartiet. Och tvärtom mot vad många i media påskiner så innebär det inte att V för den skull ger sitt stöd till en M-KD-SD-regering.

Och V skulle ju uppnå sina mål även om man inte lyckas fälla regeringen - för då är det sannolikt M och KD som räddar kvar regeringen istället.

[yop_poll id="175"]

21 jan 2026

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21jan2026

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen