Så kan V vända sitt förtvivlade läge och bli en stor vinnare

2021 06 16

Läget för Vänsterpartiet framstår som allt mer förtvivlat efter att även Stefan Löfven (S) viftar bort partiets hot om att fälla regeringen.

V med partiledare Nooshi Dadgostar i spetsen har lovat att väcka misstroendevotum och försöka fälla regeringen om Löfven driver igenom förslaget om så kallade marknadshyror i Sverige. Men statsministern tycks nu – precis som M och KD – tro att V bluffar.

– Jag hörde liknande tongångar för ett år sedan i en annan fråga, säger Stefan Löfven till Expressen.

ANALYS

Sverige har sedan valet 2018 ett S-MP-C-L-styre där S-MP ingår i regeringen samtidigt som C-L utgör aktiva samarbetspartier som får igenom en rad olika krav i budgetsamarbetet genom det så kallade Januariavtalet.

Vänsterpartiet har en udda roll då partiet utgör passivt stöd till S-MP-C-L-styret genom att V tryckte på gul knapp vid statsministeromröstningen efter valet 2018. Eftersom man vinner en statsministeromröstning så länge man inte får 175 av de 349 riksdagsledamöternas röster emot sig så innebär både grön knapp, dvs ja-röster, och gul knapp, dvs avstår-röster, att man i praktiken röstar ja till den statsminister och den regering som föreslagits.

Dörrmatta

Om V istället för att rösta på avstår hade röstat nej så hade det inte blivit något S-MP-C-L-styre. Problemet för V är att partiet inte välkomnades in i budgetsamarbetet utan tvärtom förpassades ut i kylan. Därför kallas V ibland för dörrmatta – V:s stöd är ett måste för att S ska kunna styra men V får ingenting tillbaka.

V:s stora dröm är att bli relevant i politiken igen – precis som när partiet 2014-2018 utgjorde aktivt samarbetsparti och deltog i budgetsamarbetet med S-MP-regeringen. Men för S-MP-C är det naturligtvis smidigast att endast ta stöd av V vid statsministeromröstningen men i övrigt strunta helt i V:s önskemål.

V har god chans

V:s enda reella chans att få en plats i ett aktivt regeringssamarbete 2022 är sannolikt att verkligen visa att man är beredd att gå långt för att få inflytande och i praktiken innebär det att våga fälla regeringen..

Nu dömer såväl media som M, KD och S ut V:s löfte om att fälla regeringen och menar att det bara är tomma hot. Orsaken är att man menar att V aldrig skulle föredra ett M-KD-SD-styre istället för S-MP-C-L och därför kommer V aldrig att göra allvar av sina hot. Men här tänker man sannolikt fel för V har goda möjligheter att framgångsrikt anta båda utmaningarna:

🔸 V kan försöka fälla Regeringen Löfven och kan rent av lyckas om man får stöd av M-KD-SD.

🔸 Samtidigt skulle V givetvis i steg 2 inte rösta fram Ulf Kristersson som statsminister utan istället rösta fram en ny Löfvenregering – det tycks få tänka på. Om Regeringen Löfven faller blir det ju nya talmansrundor och V kan då välja att stödja Löfven igen. Det skulle leda till att V lyckas med tre viktiga saker:

✅ Visa sina egna väljare och potentiella väljare att man menar allvar. V accepterar inte marknadshyror och är beredda att slåss hårt för att stoppa förslaget.

✅ Visa att V kräver en aktiv plats i regeringsunderlaget efter 2022 och markera kraftfullt för att visa att Regeringen Löfven inte kan nonchalera V hur mycket som helst. Markera mot sin hånfulla nuvarande status som dörrmatta.

✅ Stoppa den pågående förminskningskampanjen av V som bedrivs av M, KD och S och istället kasta över bollen till M-KD som då tvingas välja mellan att rösta fram Löfven till statsminister eller att stödja V:s linje.

Att väcka misstroendevotum mot S-MP-regeringen avseende friare hyressättning, så kallade marknadshyror, kan med ovanstående strategi bli en gyllene framgångsväg för Vänsterpartiet. Och tvärtom mot vad många i media påskiner så innebär det inte att V för den skull ger sitt stöd till en M-KD-SD-regering.

Och V skulle ju uppnå sina mål även om man inte lyckas fälla regeringen - för då är det sannolikt M och KD som räddar kvar regeringen istället.

[yop_poll id="175"]

19 februari 2026

Skatt sänks från 1 juli

2026 02 20

Regeringen går vidare med ytterligare en skattesänkning.

I somras sänktes alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier.

Nu tar regeringen nästa steg.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom att sänka alkoholskatten stärker vi småproducenters möjligheter att växa och bidra till ett levande och varierat näringsliv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M), i ett uttalande.

Skattesänkningen utökas

Den tidigare sänkningen för öl kommer från den 1 juli 2026 att gälla för fler drycker, enligt regeringens förslag.

– Nu föreslås att även andra alkoholdrycker omfattas av skattelättnader. I lagrådsremissen föreslås att sänkt alkoholskatt ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry, uppger regeringen.

Satsar på dryckeskultur

Satsningen syftar till att öka förutsättningar för mindre aktörer inom dryckesindustrin och är en av Tidöpartiernas satsningar för att gynna svensk företagsamhet.

– Med denna satsning stärker vi svensk dryckeskultur och, tillsammans med gårdsförsäljning, även svensk besöksnäring, säger Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Upptill 50 procent

Producentens storlek ska avgöra skattenedsättningen.

För de riktigt små producenterna ska skatten sänkas med uppemot 50 procent, medan lite större producenter kan få nöja sig med en mindre sänkning.

– Nu blir det billigare att driva bryggeri, vineri eller destilleri. Det är ett viktigt steg för att stärka svenskt entreprenörskap, skapa en mer levande landsbygd och ge den lokala dryckeskulturen möjlighet att växa, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

LÄS MER: ”Sämsta någonsin” – stort larm om vindkraften 

Oberoende småbryggeri

För att ett ölbryggeri ska anses vara ett oberoende småbryggeri, vilket är en förutsättning för att få ta del av skattesänkningen, krävs att de:

- är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra bryggerier.

- använder lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler som används av andra bryggerier.

- inte producerar på licens.

- producera som mest 3 000 000 liter öl per år.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natosoldater krossade av Ukraina

2026 02 19

Natosoldater har lidit ett förkrossande nederlag i en krigssimulation mot ukrainska drönaroperatörer.

Hela 16 000 Natosoldater deltog i den storskaliga militärövningen som genomfördes i Estland i maj 2025.

Trots att de var numerärt överlägsna led Natosoldaterna ett stort nederlag. De ukrainska drönarenheterna eliminerade två brigader, rapporterar Defence24.

– Enheter rörde sig utan tillräcklig maskering och placerade ut fordon och utrustning på lätt upptäckbara positioner. Ett team på omkring tio operatörer kunde inom en halv dag simulera förstörelsen av 17 pansarfordon och genomföra cirka 30 ytterligare attacker, skriver tidskriften.

Viktiga slutsatser

Enligt Defence 24:s chefredaktör Aleksander Olech behöver väst dra lärdom av övningen.

Han framhåller att den visar hur snabbt krigföring förändras och hur långsamt stora arméer anpassar sig. I en analys skriver Olech att Natostyrkornas nederlag visar hur transparent det moderna slagfältet har blivit och hur sårbara militära enheter är om de inte sprider ut sig, har tillräckligt bra kamouflage eller saknar effektiv kommunikation.

– Den bredare lärdomen är inte att drönare ensamma vinner krig, utan att de avsevärt förändrar tempot och hur strider utspelar sig. Även välutrustade arméer kan stöta på allvarliga svårigheter om strukturer, doktriner och träning förblir i linje med tidigare krigföringsmodeller, framhåller Olech.

LÄS MER: ”Sluta prata om kärnvapen” – försvarsminister förbannad 

Ryssland har anpassat sin krigföring

Under kriget i Ukraina har även Ryssland utvecklat sin krigföring med drönare. I dag använder den ryska militären de obemannade farkosterna i stor omfattning.   

– Den ryska krigföringen har genomgått taktiska anpassningar med bland annat användandet av drönare i stor omfattning. Anpassningar av krigföringen har ändrat karaktären på striderna vid frontlinjen, men även på ett större djup mot det ukrainska samhällets infrastruktur som ställer landets luftförsvar inför påfrestningar, skriver Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, Must, i sin årsrapport för 2025.

LÄS OCKSÅ: Drönare och missiler slår ner i Ryssland 

Foto: Nato

Text: Redaktionen