Så många i hemtjänsten är ovaccinerade – Mycket höga siffror

2021 10 07

Trots att risken att smittas är mycket större bland ovaccinerade så är cirka 20 % av hemtjänstpersonalen ovaccinerad.

Det rapporterar idag Sveriges Radio som tagit del av siffror från Folkhälsomyndigheten.

Vill vaccinera på arbetstid

Sveriges kommun och regioner, SKR, vill nu se ökade insatser för att få fler att vaccinera sig.

– Att vaccinera på arbetstid, på arbetsplatsen och samtidigt gå ut med information som tryggar den enskilde är ett bra sätt att få upp täckningsgraden i de här grupperna, tror Emma Spak, vid Sveriges kommuner och regioner enligt SR.

Finns koppling till utbildningsnivå

Ett ljustecken är att det de senaste veckorna skett en ökning med 4 procentenheter när det gäller den grupp inom hemtjänsten som fått dos 1 – men trots detta är cirka 20 % ovaccinerade.
Emma Spak betonar att det finns vissa hinder för att få upp vaccinationstäckningen.

- Det finns ju en koppling mellan vaccinationsgrad och till exempel utbildningsnivå, inkomst, vart man har sin härkomst ifrån, och det går ju igen också i personalgrupperna, säger hon till SR.

Många falska rykten

Det cirkulerar mycket falska rykten när det gäller vaccinet och ett av de vanligaste ryktena är att vaccinerade smittar lika mycket som ovaccinerade men det är grovt felaktigt förklarar akutläkaren tillika chefen vid Avdelningen för Global Hälsa och Akutmedicin vid Columbia University Medical Center i New York , Craig Spencer:

▪Ovaccinerade personer löper mycket, mycket större risk att smittas av viruset än vaccinerade.

▪ Och det är självklart när man är smittad som man riskerar att smitta vidare.

▪ Alltså är det fullkomligt fel att vaccinerade smittar lika mycket som ovaccinerade.

▪ Tvärtom – det är ovaccinerade som är den grupp som till allra största delen sprider coronaviruset.

▪ En stor studie i New York visar att över 96 % av smittfallen nu sker bland ovaccinerade. Och endast 0,33 % av fullvaccinerade personer har fått covid-19.

▪ Studier påvisar dessutom att vaccinerade som trots allt smittats bär på viruset en betydligt kortare tid än vad ovaccinerade gör.

Foto: G. Pflueger

[yop_poll id="717"]

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen