Nytt dokument visar Sveriges eftergifter: Beskrivs som häpnadsväckande

2022 12 14

Turkiet har ställt flera krav på Sverige och Finland för att godkänna de nordiska ländernas Natoansökningar.

Hittills har det från svenskt håll varit relativt tyst om vilka punkter som är uppfyllda på Ankaras digra kravlista.

Men nu kommer ny information.

Den 25 november sammanställde regeringskansliet ett dokument över vilka konkreta åtgärder Sverige hittills vidtagit för att genomföra överenskommelsen, rapporterar DN.

Tidningen har tagit del av dokumentet.

Det framkommer bland annat:

- Att Sverige har vidtagit flera nya insatser mot terrorstämplade PKK

- Att regeringen ska prioritera nya lagförslag för att bekämpa terrorism

- Att det inte finns något vapenembargo mot Turkiet

- Att begäranden om utlämningar av personer ska hanteras snabbt

- Att Säpo och Turkiets ska ”bygga ett långsiktigt samarbete för att motverka internationell terrorism”

”Bekymrar naturligtvis mig”

Michael Sahlin, tidigare Turkiet-ambassadör och i dag knuten till det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Turkietfrågor, har fått ta del av dokumentet.

Han är mycket bekymrad.

– Jag känner en slags häpnad när jag läser det här, över att vi är beredda att sträcka oss så långt. Konsekvensen är att vi kommer ha ett påtagligt mer ingående säkerhetssamarbete med Turkiet än vad många andra Natoländer har, säger Michael Sahlin till DN och betonar att dokumentet tyder på att Sverige i allra högsta grad anpassat sig till Turkiets verklighetsbeskrivning.

– Det bekymrar naturligtvis mig, som hållit på länge med Turkietfrågor. Vi utlovar mycket här om diverse mekanismer och olika dialoger. Det är förstås bra med en nära dialog, men det kommer vara en styrande kappa under en lång tid framåt.

Sveriges chefsförhandlare Oscar Stenström har även kommenterat dokumentet.

– Jag har använt listan för att visa Turkiet och våra framtida allierade i Nato att Sverige tar åtagandena på allvar och implementerar alla paragrafer, uppger han i en skriftlig kommentar till DN.

Viktigt att Sverige uppfyller kraven

Utrikesminister Tobias Billström har tidigare betonat att en av regeringens viktigaste utrikespolitiska uppgifter är att Sverige uppfyller delarna i avtalet med Turkiet.

– Den största och viktigaste uppgiften är den som statsministern la fast i regeringsförklaringen. Att se till att anslutningen gentemot Nato blir framgångsrik och att vi kan uppfylla de delar i de trepartsavtal som är ingånget mellan Turkiet, Finland och Sverige för att på det viset se till att vi kan bli medlemmar och förbättra vår säkerhetssituation, sa han till SVT Nyheter i mitten av oktober.

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen