Nytt dokument visar Sveriges eftergifter: Beskrivs som häpnadsväckande

2022 12 14

Turkiet har ställt flera krav på Sverige och Finland för att godkänna de nordiska ländernas Natoansökningar.

Hittills har det från svenskt håll varit relativt tyst om vilka punkter som är uppfyllda på Ankaras digra kravlista.

Men nu kommer ny information.

Den 25 november sammanställde regeringskansliet ett dokument över vilka konkreta åtgärder Sverige hittills vidtagit för att genomföra överenskommelsen, rapporterar DN.

Tidningen har tagit del av dokumentet.

Det framkommer bland annat:

- Att Sverige har vidtagit flera nya insatser mot terrorstämplade PKK

- Att regeringen ska prioritera nya lagförslag för att bekämpa terrorism

- Att det inte finns något vapenembargo mot Turkiet

- Att begäranden om utlämningar av personer ska hanteras snabbt

- Att Säpo och Turkiets ska ”bygga ett långsiktigt samarbete för att motverka internationell terrorism”

”Bekymrar naturligtvis mig”

Michael Sahlin, tidigare Turkiet-ambassadör och i dag knuten till det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Turkietfrågor, har fått ta del av dokumentet.

Han är mycket bekymrad.

– Jag känner en slags häpnad när jag läser det här, över att vi är beredda att sträcka oss så långt. Konsekvensen är att vi kommer ha ett påtagligt mer ingående säkerhetssamarbete med Turkiet än vad många andra Natoländer har, säger Michael Sahlin till DN och betonar att dokumentet tyder på att Sverige i allra högsta grad anpassat sig till Turkiets verklighetsbeskrivning.

– Det bekymrar naturligtvis mig, som hållit på länge med Turkietfrågor. Vi utlovar mycket här om diverse mekanismer och olika dialoger. Det är förstås bra med en nära dialog, men det kommer vara en styrande kappa under en lång tid framåt.

Sveriges chefsförhandlare Oscar Stenström har även kommenterat dokumentet.

– Jag har använt listan för att visa Turkiet och våra framtida allierade i Nato att Sverige tar åtagandena på allvar och implementerar alla paragrafer, uppger han i en skriftlig kommentar till DN.

Viktigt att Sverige uppfyller kraven

Utrikesminister Tobias Billström har tidigare betonat att en av regeringens viktigaste utrikespolitiska uppgifter är att Sverige uppfyller delarna i avtalet med Turkiet.

– Den största och viktigaste uppgiften är den som statsministern la fast i regeringsförklaringen. Att se till att anslutningen gentemot Nato blir framgångsrik och att vi kan uppfylla de delar i de trepartsavtal som är ingånget mellan Turkiet, Finland och Sverige för att på det viset se till att vi kan bli medlemmar och förbättra vår säkerhetssituation, sa han till SVT Nyheter i mitten av oktober.

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Ny regel införs för sjukpenning

2026 02 21

Nu ändras reglerna för de som har sjukpenning.

Från och med den 1 mars kan anställda som får hel sjukpenning prova att jobba utan risken att sjukpenningen dras in.

Detta meddelar Försäkringskassan.

Nytt regelverk

Försäkringskassan har meddelat att reglerna för sjukpenning kommer att förändras, med målet att sänka tröskeln för att komma tillbaka i arbete.

Tidigare har många som varit helt sjukskrivna tvekat inför att testa sin arbetsförmåga av rädsla för att Försäkringskassan ska dra in sjukpenningen om försöket inte skulle fungera.

Nu ska detta bli lättare.

– Att tillsammans med sin arbetsgivare kunna hitta sätt att bryta en sjukskrivning är viktigt. Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete, säger Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan.

LÄS MER: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Så fungerar arbetsprövning

De nya reglerna innebär att en anställd som är beviljad sjukpenning kan arbetspröva på heltid för att testa hur mycket och hur länge man faktiskt klarar av att arbeta, utan att sjukpenningen påverkas.

Detta görs i samråd med arbetsgivaren och Försäkringskassan måste informeras innan arbetsprövningen börjar.

– Du kan prova att jobba när du är beviljad hel sjukpenning. Det är helt frivilligt – du och din arbetsgivare kommer överens om när du ska arbetspröva och vad du ska göra, meddelar Försäkringskassan.

För att vara godkänd för arbetsprövning måste personen vara helt sjukskriven och ha hel sjukpenning beviljad för den period som prövningen planeras att pågå.

En sådan period räknas som 14 kalenderdagar, och det går att göra två sådana perioder under ett år.

Viktigt att följa reglerna

Den som börjar jobba utan att ha meddelat Försäkringskassan i förväg riskerar att förlora försäkringsskyddet som gäller under arbetsprövningen.

Försäkringskassan varnar också att den faktiska arbetsinsatsen kan påverka rätten till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.

Reglerna är utformade för att ge personer som är långtids‑ eller helt sjukskrivna större trygghet när de gradvis testar sin arbetsförmåga, utan att behöva vara rädda för att förlora sin sjukpenning direkt.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Zelenskyj uppgiven – ”alla är i chock”

2026 02 21

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs kamp för fred har varit lång och svår.

Och mycket tyder på att den fortsätter under en längre tid framöver.

Fredssamtalen med Ryssland och USA har inte nått de resultat som den ukrainske presidenten hoppats på.

Nu växer frustrationen hos Zelenskyj, erfar Wall Street Journal.

”Alla är i chock”

Under ett möte med Ukrainas toppolitiker i veckan ska presidenten gett uttryck för sin uppgivenhet.

– Där meddelade Zelenskyj att förhandlingarna hade misslyckats och att de borde lägga upp en plan för de kommande tre åren av kriget. Alla är i chock, säger tidningens korrespondent Bojan Panczevski med hänvisning till källor med insyn, rapporterar Iltalehti.

Tappat förtroendet för USA

Den treåriga planen syftar till den tid som är kvar av Donald Trumps mandatperiod.

Under mötet ska Zelenskyj också uppgett att hans förtroende för Donald Trump håller på att ta slut.

– Zelenskyj har också sagt att han har tappat förtroendet för att Trumps USA skulle gå med på att erbjuda säkerhetsgarantier som är avgörande för Ukraina, uppger Bojan Panczevski.

– Zelenskyj hoppas troligen att nästa amerikanska administration kommer att stödja Ukraina mer än Trump.

LÄS OCKSÅ: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Strida i flera år

I veckan gick befälhavaren för Ukrainas nationalgarde, Oleksandr Pivnenko, ut och meddelade att landet är förberett på att försvara sitt land under flera år framöver.

– Vi kommer att kunna slåss i flera år till, hundra procent. Men krig borde ta slut förr eller senare, säger han, till BBC.

EU planerar nytt sanktionspaket mot Ryssland

EU planerar för ett nytt sanktionspaket mot Ryssland, enligt Europeiska kommissionens vice ordförande Kaja Kallas.

– Sanktionerna fungerar, de skadar allvarligt den ryska ekonomin, och varje ny åtgärd begränsar dess förmåga att föra krig ytterligare, säger hon, rapporterar Reuters.

Unionens utrikesministrar planerar att mötas i kommande vecka för att arbeta vidare med sanktionsförslaget.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen