Nytt dokument visar Sveriges eftergifter: Beskrivs som häpnadsväckande

2022 12 14

Turkiet har ställt flera krav på Sverige och Finland för att godkänna de nordiska ländernas Natoansökningar.

Hittills har det från svenskt håll varit relativt tyst om vilka punkter som är uppfyllda på Ankaras digra kravlista.

Men nu kommer ny information.

Den 25 november sammanställde regeringskansliet ett dokument över vilka konkreta åtgärder Sverige hittills vidtagit för att genomföra överenskommelsen, rapporterar DN.

Tidningen har tagit del av dokumentet.

Det framkommer bland annat:

- Att Sverige har vidtagit flera nya insatser mot terrorstämplade PKK

- Att regeringen ska prioritera nya lagförslag för att bekämpa terrorism

- Att det inte finns något vapenembargo mot Turkiet

- Att begäranden om utlämningar av personer ska hanteras snabbt

- Att Säpo och Turkiets ska ”bygga ett långsiktigt samarbete för att motverka internationell terrorism”

”Bekymrar naturligtvis mig”

Michael Sahlin, tidigare Turkiet-ambassadör och i dag knuten till det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Turkietfrågor, har fått ta del av dokumentet.

Han är mycket bekymrad.

– Jag känner en slags häpnad när jag läser det här, över att vi är beredda att sträcka oss så långt. Konsekvensen är att vi kommer ha ett påtagligt mer ingående säkerhetssamarbete med Turkiet än vad många andra Natoländer har, säger Michael Sahlin till DN och betonar att dokumentet tyder på att Sverige i allra högsta grad anpassat sig till Turkiets verklighetsbeskrivning.

– Det bekymrar naturligtvis mig, som hållit på länge med Turkietfrågor. Vi utlovar mycket här om diverse mekanismer och olika dialoger. Det är förstås bra med en nära dialog, men det kommer vara en styrande kappa under en lång tid framåt.

Sveriges chefsförhandlare Oscar Stenström har även kommenterat dokumentet.

– Jag har använt listan för att visa Turkiet och våra framtida allierade i Nato att Sverige tar åtagandena på allvar och implementerar alla paragrafer, uppger han i en skriftlig kommentar till DN.

Viktigt att Sverige uppfyller kraven

Utrikesminister Tobias Billström har tidigare betonat att en av regeringens viktigaste utrikespolitiska uppgifter är att Sverige uppfyller delarna i avtalet med Turkiet.

– Den största och viktigaste uppgiften är den som statsministern la fast i regeringsförklaringen. Att se till att anslutningen gentemot Nato blir framgångsrik och att vi kan uppfylla de delar i de trepartsavtal som är ingånget mellan Turkiet, Finland och Sverige för att på det viset se till att vi kan bli medlemmar och förbättra vår säkerhetssituation, sa han till SVT Nyheter i mitten av oktober.

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


16 sep 2015

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

I internationella sammanhang beskrivs Sverige ofta som ett föredöme för jämlikhet.

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet. 

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond. 

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 09 16

Från och med idag, måndag, inleder polisen särskilda kontroller i Sverige.

Hela landet berörs av det som polisen kallar för nationell trafikvecka med fokus på hastigheten. Insatsen pågår till och med söndag.

Fokuset den här gången ligger på vägar med hastighetsgränser på 70 kilometer i timmen och uppåt.

Under årets första sju månader omkom totalt 112 personer i olyckor på Sveriges vägar och dessa som nu ska kontrolleras extra är överrepresenterade i statistiken.

Många underskattar skillnaden som några få km/h kan ha för utgången av en olycka.  Våra bilar är inte så säkra som man kan tro, i en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 km/h, säger Urusla Edstörm, trafikstrateg vid polisen, i ett uttalande.

– Därför har vi denna vecka valt att fokusera våra kontroller på sträckor med lite högre hastigheter, till exempel landsvägar.

Därför informerar polisen i förväg

Det är inte första gången som polisen genomför en nationell trafikvecka. Sedan ett tag tillbaka aviseras insatserna dessutom på förhand.

Enligt polisen har det varit effektivt.

–  Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat. Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström.

LÄS OCKSÅ: Polisen förtydligar – "det ger faktiskt böter"

Kan spara 50 liv

Såväl målade som civila polisbilar kommer att genomföra hastighetskontrollerna.

Även motorcyklar skickas ut för att hålla ordning i trafiken. Mätningarna kommer ske både med synliga laserinstrument vid vägkanten samt med dolda genomsnittshastighetsmätare.

Trafikverket delar polisens bild av att insatserna är effektiva, till och med avgörande.

– Förra året höll 54 procent  rätt hastighet på våra vägar, men om alla höll hastigheten skulle cirka 50 liv sparas varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, i samma utskick.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen