Nytt dokument visar Sveriges eftergifter: Beskrivs som häpnadsväckande

2022 12 14

Turkiet har ställt flera krav på Sverige och Finland för att godkänna de nordiska ländernas Natoansökningar.

Hittills har det från svenskt håll varit relativt tyst om vilka punkter som är uppfyllda på Ankaras digra kravlista.

Men nu kommer ny information.

Den 25 november sammanställde regeringskansliet ett dokument över vilka konkreta åtgärder Sverige hittills vidtagit för att genomföra överenskommelsen, rapporterar DN.

Tidningen har tagit del av dokumentet.

Det framkommer bland annat:

- Att Sverige har vidtagit flera nya insatser mot terrorstämplade PKK

- Att regeringen ska prioritera nya lagförslag för att bekämpa terrorism

- Att det inte finns något vapenembargo mot Turkiet

- Att begäranden om utlämningar av personer ska hanteras snabbt

- Att Säpo och Turkiets ska ”bygga ett långsiktigt samarbete för att motverka internationell terrorism”

”Bekymrar naturligtvis mig”

Michael Sahlin, tidigare Turkiet-ambassadör och i dag knuten till det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Turkietfrågor, har fått ta del av dokumentet.

Han är mycket bekymrad.

– Jag känner en slags häpnad när jag läser det här, över att vi är beredda att sträcka oss så långt. Konsekvensen är att vi kommer ha ett påtagligt mer ingående säkerhetssamarbete med Turkiet än vad många andra Natoländer har, säger Michael Sahlin till DN och betonar att dokumentet tyder på att Sverige i allra högsta grad anpassat sig till Turkiets verklighetsbeskrivning.

– Det bekymrar naturligtvis mig, som hållit på länge med Turkietfrågor. Vi utlovar mycket här om diverse mekanismer och olika dialoger. Det är förstås bra med en nära dialog, men det kommer vara en styrande kappa under en lång tid framåt.

Sveriges chefsförhandlare Oscar Stenström har även kommenterat dokumentet.

– Jag har använt listan för att visa Turkiet och våra framtida allierade i Nato att Sverige tar åtagandena på allvar och implementerar alla paragrafer, uppger han i en skriftlig kommentar till DN.

Viktigt att Sverige uppfyller kraven

Utrikesminister Tobias Billström har tidigare betonat att en av regeringens viktigaste utrikespolitiska uppgifter är att Sverige uppfyller delarna i avtalet med Turkiet.

– Den största och viktigaste uppgiften är den som statsministern la fast i regeringsförklaringen. Att se till att anslutningen gentemot Nato blir framgångsrik och att vi kan uppfylla de delar i de trepartsavtal som är ingånget mellan Turkiet, Finland och Sverige för att på det viset se till att vi kan bli medlemmar och förbättra vår säkerhetssituation, sa han till SVT Nyheter i mitten av oktober.

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Går inte att känna igen – Putin har förvandlats

2026 05 02

Bilden av Rysslands diktator Vladimir Putin har genomgått en stor förändring.

Påståendet kommer från den ryske forskaren Alexandr Baunov vid tankesmedjan Carnegie Center i Berlin.

– Putin har förvandlats till en rädd gammal man i allmänhetens ögon, framhåller han, rapporterar finska Iltalehti.

Förändrats

Inställningen till Putin går inte längre att känna igen från tidigare.

Från att ha varit en stark ledare som många ryssar beundrat är bilden av diktatorn nu en helt annan, enligt Alexandr Baunov,

– Stämningen i Ryssland har förändrats radikalt, och detta bådar inte gott för Kreml och Vladimir Putin, säger han.

”Inte längre en stålman”

Den ryske diktatorn har förlorat sin auktoritet och framstår som alltmer rädd, förvirrad och orolig, menar den ryske forskaren.

– Putin är inte längre en stålman som värnar om vanliga människors intressen. Han är till och med mer rädd för drönare och internet än genomsnittsmedborgaren, säger han, enligt tidningen.

– Han är förvirrad och kan inte längre inge förtroende ens hos representanterna för den styrande eliten.

LÄS OCKSÅ: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Allvarliga problem

När Ryssland valde att invadera Ukraina i februari 2022 hoppades den ryske diktatorn på en snabb framgång.

Men verkligheten har blivit en annan och det utdragna och kostsamma kriget har lett till stora förluster också på hemmaplan. Inte minst för det ryska folket.

Dessutom blöder oljeindustrin, som är en av grundstenarna i den ryska ekonomin.

I veckan kom en rapport från Bloomberg om att Rysslands oljeraffinering har minskat till den lägsta nivån sedan 2009, rapporterar Kyiv Post.

Bakom det stora raset ligger ukrainska attacker mot rysk energiinfrastruktur, som sker allt längre bakom frontlinjen.

Bland annat har Tuapse-raffinaderiet i Krasnodar-regionen attackerats i flera omgångar de senaste veckorna.

– Skador och bränder som rasat nästan oavbrutet sedan mitten av april och fortfarande pågår har stängt ner anläggningen med en kapacitet på cirka 240 000 fat per dag, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Foto: Skärmdump X

Text: Redaktionen

Meddelande till Sveriges bilister – stor risk just nu

2026 05 02

Bilister varnas för att bilen kan bli skadad.

Drygt 700 000 glasskador anmäls varje år till försäkringsbolagen.

Och nu finns det extra anledning för bilister att se upp.

Väldigt mycket i maj

Stenskott är ett problem som har blivit vanligare de senaste tio åren, rapporterar TV4.

Varje år anmäls glasskador till en kostnad på drygt 1,5 miljarder kronor, uppger Svensk försäkring, enligt kanalen.

Risken för att drabbas av stenskott är som störst nu på våren.

– Det är ganska bra tryck med lagningar hela året, men nu i april och maj brukar det vara väldigt mycket, säger Patrik Lifvenborg, platschef på Ryds glas i Mölndal, till kanalen.

Samtidigt framhåller Trafikverket i en ny studie att både de själva och bilisterna behöver ta ansvar för att minska problemet.

– Dels har man ett ansvar som bilist att man håller rätt fart och avstånd. Sedan har vi på Trafikverket ansvar för att sopa när det behövs och att vi använder rätt fraktioner när vi halkbekämpar, säger Björn Eklund, seniorutredare på Trafikverket, till kanalen.

”Blivit en miljardbransch”

Riksförbundet M Sverige, som tog upp problemet redan i mars, konstaterar att stenskott kostar bilister stora pengar i form av kostnader för att byta eller reparera skadade rutor.

Och problemet har alltså ökat de senaste tio åren.

– Det finns flera skäl till att detta blivit en miljardbransch, har Jacob Sidenvall från Riksförbundet M Sverige tidigare sagt i ett uttalande.

– Bilrutorna har blivit tunnare, bilar i dag saknar ofta ordentliga stänkskydd och tekniken som sitter monterad kring backspegel måste kalibreras när man byter ruta, säger han.

Men det finns flera orsaker till att stenskott har blivit ett växande problem.

LÄS OCKSÅ: Flygbolag går mot konkurs

Större grus än vad som är tillåtet

Trafikverkets studie visar bland annat att skadade vägar bidrar till stenskotten.

En annan anledning är att man ibland använder större grus för halkbekämpning än vad som egentligen är tillåtet.

– Rapporten understryker hur viktigt det är att de som upphandlar grus för halkbekämpning köper rätt sort, säger Jacob Sidenvall om Trafikverkets studier.

– Kommuner har ett stort ansvar för detta. Det är i deras vägnät som större grusstorlek upp till 6 millimeter tillåts och de måste se till så att kvaliteten inte blir för grov. Vi vill se att fler väljer ett finare grus för att minska stenskotten, säger han.

LÄS OCKSÅ: Ange inte din adress - många får samma sms just nu

Foto: Karl Hörnfeldt

Text: Redaktionen