Nytt dokument visar Sveriges eftergifter: Beskrivs som häpnadsväckande

2022 12 14

Turkiet har ställt flera krav på Sverige och Finland för att godkänna de nordiska ländernas Natoansökningar.

Hittills har det från svenskt håll varit relativt tyst om vilka punkter som är uppfyllda på Ankaras digra kravlista.

Men nu kommer ny information.

Den 25 november sammanställde regeringskansliet ett dokument över vilka konkreta åtgärder Sverige hittills vidtagit för att genomföra överenskommelsen, rapporterar DN.

Tidningen har tagit del av dokumentet.

Det framkommer bland annat:

- Att Sverige har vidtagit flera nya insatser mot terrorstämplade PKK

- Att regeringen ska prioritera nya lagförslag för att bekämpa terrorism

- Att det inte finns något vapenembargo mot Turkiet

- Att begäranden om utlämningar av personer ska hanteras snabbt

- Att Säpo och Turkiets ska ”bygga ett långsiktigt samarbete för att motverka internationell terrorism”

”Bekymrar naturligtvis mig”

Michael Sahlin, tidigare Turkiet-ambassadör och i dag knuten till det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Turkietfrågor, har fått ta del av dokumentet.

Han är mycket bekymrad.

– Jag känner en slags häpnad när jag läser det här, över att vi är beredda att sträcka oss så långt. Konsekvensen är att vi kommer ha ett påtagligt mer ingående säkerhetssamarbete med Turkiet än vad många andra Natoländer har, säger Michael Sahlin till DN och betonar att dokumentet tyder på att Sverige i allra högsta grad anpassat sig till Turkiets verklighetsbeskrivning.

– Det bekymrar naturligtvis mig, som hållit på länge med Turkietfrågor. Vi utlovar mycket här om diverse mekanismer och olika dialoger. Det är förstås bra med en nära dialog, men det kommer vara en styrande kappa under en lång tid framåt.

Sveriges chefsförhandlare Oscar Stenström har även kommenterat dokumentet.

– Jag har använt listan för att visa Turkiet och våra framtida allierade i Nato att Sverige tar åtagandena på allvar och implementerar alla paragrafer, uppger han i en skriftlig kommentar till DN.

Viktigt att Sverige uppfyller kraven

Utrikesminister Tobias Billström har tidigare betonat att en av regeringens viktigaste utrikespolitiska uppgifter är att Sverige uppfyller delarna i avtalet med Turkiet.

– Den största och viktigaste uppgiften är den som statsministern la fast i regeringsförklaringen. Att se till att anslutningen gentemot Nato blir framgångsrik och att vi kan uppfylla de delar i de trepartsavtal som är ingånget mellan Turkiet, Finland och Sverige för att på det viset se till att vi kan bli medlemmar och förbättra vår säkerhetssituation, sa han till SVT Nyheter i mitten av oktober.

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

– Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Unik attack mot Ryssland – första gången under kriget

2026 02 13

Ukrainska styrkor har genomfört en unik drönarattack.

Oljeraffinaderiet i Ukhta, i den ryska delrepubliken Komi, har attackerats av ukrainska drönare.

Enligt uppgift ska attacken ha orsakat en brand. Filmklipp på sociala medier visar hur ett stort rökmoln stiger mot himlen.

Första gången under kriget

Det rör sig om en unik långdistansattack.

För första gången har Ukraina lyckats attackera en anläggning 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen.

– En källa inom den ukrainska säkerhetstjänsten SSU uppger att operationen markerar ett nytt distansrekord för ukrainska drönare, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ägs av oljejätten

Raffinaderiet i Ukhta ägs av det ryska statliga oljebolaget Lukoil. Vid anläggningen bearbetas omkring 4,2 miljoner ton olja per år. Bland annat framställs diesel, bensin och vakuumgasolja.

En betydande del av bränslet exporteras till Rysslands väpnade styrkor i Ukraina. Därför betraktas anläggningen som ett legitimt militärt mål för Ukrainas väpnade styrkor.

Produktionen fortsätter nedåt

Framgångsrika ukrainska drönarattacker har bidragit till att minska Rysslands oljeraffineringskapacitet.

I januari minskade Rysslands råoljeproduktion för andra månaden i rad. Produktionen uppgick till 9,28 miljoner fat – 46 000 färre jämfört med föregående månad, rapporterar Bloomberg.

LÄS MER: Tungt krav från Zelenskyj – ”Ge mig ett datum”

Efter onsdagens angrepp

Attacken mot oljeraffinaderiet i Ukhta äger rum endast en dag efter att ukrainska styrkor attackerat ett oljeraffinaderi i södra Volgogradregionen i Ryssland.

Ukrainas generalstab bekräftade uppgifterna under onsdagen.

Raffinaderiet i Volgograd ägs också av Lukoil, som är Rysslands största oljeproducent.

LÄS OCKSÅ:

Kalldusch för Trump – republikaner röstar emot

Orbán har fått nog: Ni har “förklarat krig” mot Ungern

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen