Så mycket mer pengar får Sveriges pensionärer varje år

2023 09 05

Efter att regeringen och SD lagt fram sin budget under gårdagen kommer nu beskedet till pensionärerna i Sverige.

Det blir en skattesänkning.

Totalt handlar det om sänkt skatt värt två miljarder kronor.

– Sänkt skatt för pensionärer kommer att vara en av de prioriteringar regeringen och Sverigedemokraterna gör i budgeten, framhåller finansminister Elisabeth Svantesson (M) tillsammans med Oscar Sjöstedt (SD), Hans Eklind (KD) och Cecilia Rönn (L) i en debattartikel på Expressen.

Omtalade 57:or

Tidöavtalets representanter lyfter en särskild grupp i samband med sitt besked: de omtalade 57:orna.

Gruppen som hamnade i kläm i samband med att pensionsåldern höjdes.

Dessa ska nu kompenseras för den uteblivna skattesänkning som de drabbats av som en konsekvens, meddelar partiföreträdarna.

Totalt omfattas 110 000 pensionärer i gruppen ochj just den här kompensationen uppgår till 3,2 miljarder kronor.

– Det är ett viktigt besked till de som med rätta känt ilska och besvikelse efter ett politiskt misstag, uttrycker Elisabeth Svantesson med sina kollegor i Tidöavtalet.

Så mycket blir det

I samma debattartikel ger skribenterna ett räkneexempel på hur mycket pengar det blir för pensionärerna i och med skattesänkningen.

Deras exempel är följande:

Har man en pension på 25 000 kronor i månaden kommer det att innebära att man får 3 400 kronor extra i plånboken varje år.

Statsminister Kristersson

Under gårdagen meddelade regeringen att budgetens fokus ska ligga på personer med lägre inkomster snarare än högre inkomster.

– Nu ser vi till att de med låga och medelhöga inkomster får behålla mer efter skatt.

Det säger statsminister Ulf Kristersson som presenterade budgetsatsningen tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff i det nyöppnade Rosenbad.

Skattesänkning även för arbetare

Statsministern betonar att det är orimligt att det kommer folk till Sverige och tar landets låglönejobb samtidigt som många går utan arbete i Sverige.

Finansministern klargör att man vill bryta det mönster som finns med invandrade kvinnor som är arbetslösa.

– Fler ska arbeta heltid och fler utrikesfödda kvinnor ska in på arbetsmarknaden, säger hon. 

Hon betonar att den aktuella skattesänkningen ska öka drivkraften att komma från arbetslöshet och in i arbete.

Foto: E. Ann

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen