Så ska Göteborg hejda skjutningarna och dödliga gängvåldet

2021 07 20

Nu ska Göteborg ta efter Malmö och satsa på den amerikanska modellen som kallas för ”Sluta skjut”.

Malmö drabbades av hela 65 skjutningar 2017 varpå polisen under 2018 inledde satsningen ”Sluta skjut” och sedan dess har antalet skjutningar minskat varje år.  2020 resulterade i 20 skjutningar vilket är en minskning med 69 % och även antalet sprängningar har minskat rejält. Polisen har inte fått nämnvärt resurstillskott avseende Sluta skjut utan har istället omprioriterat resurserna och nu planerar även Göteborg kommun att satsa på Sluta skjut. De senaste tio åren har Göteborg drabbats av 400 skjutningar varav 43 med dödlig utgång uppger SR.

Så funkar Sluta skjut

Strategin bygger på en beprövad amerikansk modell, Gruppvåldsintervention, som visat goda resultat i våldsutsatta städer i USA, uppger Malmö stad på sin hemsida.

Kommunen beskriver Sluta skjut med följande punkter:

◾De grupper som är våldsammast får ökade insatser och kontroller mot hela gruppen.

◾ Stort fokus på individerna i den mest våldsamma gruppen genom att polisen samarbetar med myndigheter som Skatteverket, Tullverket och miljöförvaltningen.

◾Tydligt ställningstagande från respekterade medborgare och lokalsamhället med följande budskap till gruppmedlemmar – ”Vi ser dig som en viktig del av samhället och du är bättre än det här”.

◾Fokus på att vid gruppvåld kan den som dödar snabbt bli offer. Snabba konsekvenser men även erbjuda skydd och en väg ut.

Så ser målbilden ut

Malmö Stad punktar även upp vad målet med Sluta skjut är:

🔸Minskat dödligt och grovt våld hos kriminella grupper

🔸Ökad upplevd trygghet i samhället

🔸Minskat behov av polisens resurser  

🔸Minskat behov av sjukvårdens resurser

Positiv utveckling

Malmö kommun har sett ett mycket bra resultat av Sluta skjut och så här ser statistiken ut senaste åren. Skjut och spräng står för antalet skjutningar respektive antalet sprängningar:

År           Skjut   Spräng   Döda  Skadade

2017     65         62            7           35

2018     47         39            12        23

2019     34         36            7           13

2020     20         17            3           5

ANALYS

Sveriges skakas av ett förfärligt våld utfört av gängkriminella och avseende dödliga skjutningar är läget katastrofalt. En rapport från Brottsförebyggande rådet visar att Sverige ligger värst till av alla 22 europeiska länder som ingår i rapporten när det gäller dödsskjutningar mellan 2000 och 2019.

Rapporten fick som sig bör enorm uppmärksamhet och allmänheten har följaktligen en tydlig bild av det allvarliga kriminella läget i Sverige.

Två mål

Drömmen vore att allmänheten i framtiden istället får en bild av att Sverige blivit väldigt framgångsrikt i att bekämpa gängkriminaliteten och för att nå dit behöver två saker ske:

1, Polisen och samhället behöver effektiva koncept för att hejda brottslingarna.

2, Statistiken behöver visa att våldet minskar avsevärt.

Polisen och berörda kommuner hoppas nu att Sluta skjut ska minska våldet ännu mer i Malmö och att samma utveckling sen ska följa i Göteborg samt att ännu fler städer i Sverige kan följa efter.

[yop_poll id="377"]

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen