Så ska Göteborg hejda skjutningarna och dödliga gängvåldet

2021 07 20

Nu ska Göteborg ta efter Malmö och satsa på den amerikanska modellen som kallas för ”Sluta skjut”.

Malmö drabbades av hela 65 skjutningar 2017 varpå polisen under 2018 inledde satsningen ”Sluta skjut” och sedan dess har antalet skjutningar minskat varje år.  2020 resulterade i 20 skjutningar vilket är en minskning med 69 % och även antalet sprängningar har minskat rejält. Polisen har inte fått nämnvärt resurstillskott avseende Sluta skjut utan har istället omprioriterat resurserna och nu planerar även Göteborg kommun att satsa på Sluta skjut. De senaste tio åren har Göteborg drabbats av 400 skjutningar varav 43 med dödlig utgång uppger SR.

Så funkar Sluta skjut

Strategin bygger på en beprövad amerikansk modell, Gruppvåldsintervention, som visat goda resultat i våldsutsatta städer i USA, uppger Malmö stad på sin hemsida.

Kommunen beskriver Sluta skjut med följande punkter:

◾De grupper som är våldsammast får ökade insatser och kontroller mot hela gruppen.

◾ Stort fokus på individerna i den mest våldsamma gruppen genom att polisen samarbetar med myndigheter som Skatteverket, Tullverket och miljöförvaltningen.

◾Tydligt ställningstagande från respekterade medborgare och lokalsamhället med följande budskap till gruppmedlemmar – ”Vi ser dig som en viktig del av samhället och du är bättre än det här”.

◾Fokus på att vid gruppvåld kan den som dödar snabbt bli offer. Snabba konsekvenser men även erbjuda skydd och en väg ut.

Så ser målbilden ut

Malmö Stad punktar även upp vad målet med Sluta skjut är:

🔸Minskat dödligt och grovt våld hos kriminella grupper

🔸Ökad upplevd trygghet i samhället

🔸Minskat behov av polisens resurser  

🔸Minskat behov av sjukvårdens resurser

Positiv utveckling

Malmö kommun har sett ett mycket bra resultat av Sluta skjut och så här ser statistiken ut senaste åren. Skjut och spräng står för antalet skjutningar respektive antalet sprängningar:

År           Skjut   Spräng   Döda  Skadade

2017     65         62            7           35

2018     47         39            12        23

2019     34         36            7           13

2020     20         17            3           5

ANALYS

Sveriges skakas av ett förfärligt våld utfört av gängkriminella och avseende dödliga skjutningar är läget katastrofalt. En rapport från Brottsförebyggande rådet visar att Sverige ligger värst till av alla 22 europeiska länder som ingår i rapporten när det gäller dödsskjutningar mellan 2000 och 2019.

Rapporten fick som sig bör enorm uppmärksamhet och allmänheten har följaktligen en tydlig bild av det allvarliga kriminella läget i Sverige.

Två mål

Drömmen vore att allmänheten i framtiden istället får en bild av att Sverige blivit väldigt framgångsrikt i att bekämpa gängkriminaliteten och för att nå dit behöver två saker ske:

1, Polisen och samhället behöver effektiva koncept för att hejda brottslingarna.

2, Statistiken behöver visa att våldet minskar avsevärt.

Polisen och berörda kommuner hoppas nu att Sluta skjut ska minska våldet ännu mer i Malmö och att samma utveckling sen ska följa i Göteborg samt att ännu fler städer i Sverige kan följa efter.

[yop_poll id="377"]

30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen