Så ska Göteborg hejda skjutningarna och dödliga gängvåldet

2021 07 20

Nu ska Göteborg ta efter Malmö och satsa på den amerikanska modellen som kallas för ”Sluta skjut”.

Malmö drabbades av hela 65 skjutningar 2017 varpå polisen under 2018 inledde satsningen ”Sluta skjut” och sedan dess har antalet skjutningar minskat varje år.  2020 resulterade i 20 skjutningar vilket är en minskning med 69 % och även antalet sprängningar har minskat rejält. Polisen har inte fått nämnvärt resurstillskott avseende Sluta skjut utan har istället omprioriterat resurserna och nu planerar även Göteborg kommun att satsa på Sluta skjut. De senaste tio åren har Göteborg drabbats av 400 skjutningar varav 43 med dödlig utgång uppger SR.

Så funkar Sluta skjut

Strategin bygger på en beprövad amerikansk modell, Gruppvåldsintervention, som visat goda resultat i våldsutsatta städer i USA, uppger Malmö stad på sin hemsida.

Kommunen beskriver Sluta skjut med följande punkter:

◾De grupper som är våldsammast får ökade insatser och kontroller mot hela gruppen.

◾ Stort fokus på individerna i den mest våldsamma gruppen genom att polisen samarbetar med myndigheter som Skatteverket, Tullverket och miljöförvaltningen.

◾Tydligt ställningstagande från respekterade medborgare och lokalsamhället med följande budskap till gruppmedlemmar – ”Vi ser dig som en viktig del av samhället och du är bättre än det här”.

◾Fokus på att vid gruppvåld kan den som dödar snabbt bli offer. Snabba konsekvenser men även erbjuda skydd och en väg ut.

Så ser målbilden ut

Malmö Stad punktar även upp vad målet med Sluta skjut är:

🔸Minskat dödligt och grovt våld hos kriminella grupper

🔸Ökad upplevd trygghet i samhället

🔸Minskat behov av polisens resurser  

🔸Minskat behov av sjukvårdens resurser

Positiv utveckling

Malmö kommun har sett ett mycket bra resultat av Sluta skjut och så här ser statistiken ut senaste åren. Skjut och spräng står för antalet skjutningar respektive antalet sprängningar:

År           Skjut   Spräng   Döda  Skadade

2017     65         62            7           35

2018     47         39            12        23

2019     34         36            7           13

2020     20         17            3           5

ANALYS

Sveriges skakas av ett förfärligt våld utfört av gängkriminella och avseende dödliga skjutningar är läget katastrofalt. En rapport från Brottsförebyggande rådet visar att Sverige ligger värst till av alla 22 europeiska länder som ingår i rapporten när det gäller dödsskjutningar mellan 2000 och 2019.

Rapporten fick som sig bör enorm uppmärksamhet och allmänheten har följaktligen en tydlig bild av det allvarliga kriminella läget i Sverige.

Två mål

Drömmen vore att allmänheten i framtiden istället får en bild av att Sverige blivit väldigt framgångsrikt i att bekämpa gängkriminaliteten och för att nå dit behöver två saker ske:

1, Polisen och samhället behöver effektiva koncept för att hejda brottslingarna.

2, Statistiken behöver visa att våldet minskar avsevärt.

Polisen och berörda kommuner hoppas nu att Sluta skjut ska minska våldet ännu mer i Malmö och att samma utveckling sen ska följa i Göteborg samt att ännu fler städer i Sverige kan följa efter.

[yop_poll id="377"]

22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen