Så ska Göteborg hejda skjutningarna och dödliga gängvåldet

2021 07 20

Nu ska Göteborg ta efter Malmö och satsa på den amerikanska modellen som kallas för ”Sluta skjut”.

Malmö drabbades av hela 65 skjutningar 2017 varpå polisen under 2018 inledde satsningen ”Sluta skjut” och sedan dess har antalet skjutningar minskat varje år.  2020 resulterade i 20 skjutningar vilket är en minskning med 69 % och även antalet sprängningar har minskat rejält. Polisen har inte fått nämnvärt resurstillskott avseende Sluta skjut utan har istället omprioriterat resurserna och nu planerar även Göteborg kommun att satsa på Sluta skjut. De senaste tio åren har Göteborg drabbats av 400 skjutningar varav 43 med dödlig utgång uppger SR.

Så funkar Sluta skjut

Strategin bygger på en beprövad amerikansk modell, Gruppvåldsintervention, som visat goda resultat i våldsutsatta städer i USA, uppger Malmö stad på sin hemsida.

Kommunen beskriver Sluta skjut med följande punkter:

◾De grupper som är våldsammast får ökade insatser och kontroller mot hela gruppen.

◾ Stort fokus på individerna i den mest våldsamma gruppen genom att polisen samarbetar med myndigheter som Skatteverket, Tullverket och miljöförvaltningen.

◾Tydligt ställningstagande från respekterade medborgare och lokalsamhället med följande budskap till gruppmedlemmar – ”Vi ser dig som en viktig del av samhället och du är bättre än det här”.

◾Fokus på att vid gruppvåld kan den som dödar snabbt bli offer. Snabba konsekvenser men även erbjuda skydd och en väg ut.

Så ser målbilden ut

Malmö Stad punktar även upp vad målet med Sluta skjut är:

🔸Minskat dödligt och grovt våld hos kriminella grupper

🔸Ökad upplevd trygghet i samhället

🔸Minskat behov av polisens resurser  

🔸Minskat behov av sjukvårdens resurser

Positiv utveckling

Malmö kommun har sett ett mycket bra resultat av Sluta skjut och så här ser statistiken ut senaste åren. Skjut och spräng står för antalet skjutningar respektive antalet sprängningar:

År           Skjut   Spräng   Döda  Skadade

2017     65         62            7           35

2018     47         39            12        23

2019     34         36            7           13

2020     20         17            3           5

ANALYS

Sveriges skakas av ett förfärligt våld utfört av gängkriminella och avseende dödliga skjutningar är läget katastrofalt. En rapport från Brottsförebyggande rådet visar att Sverige ligger värst till av alla 22 europeiska länder som ingår i rapporten när det gäller dödsskjutningar mellan 2000 och 2019.

Rapporten fick som sig bör enorm uppmärksamhet och allmänheten har följaktligen en tydlig bild av det allvarliga kriminella läget i Sverige.

Två mål

Drömmen vore att allmänheten i framtiden istället får en bild av att Sverige blivit väldigt framgångsrikt i att bekämpa gängkriminaliteten och för att nå dit behöver två saker ske:

1, Polisen och samhället behöver effektiva koncept för att hejda brottslingarna.

2, Statistiken behöver visa att våldet minskar avsevärt.

Polisen och berörda kommuner hoppas nu att Sluta skjut ska minska våldet ännu mer i Malmö och att samma utveckling sen ska följa i Göteborg samt att ännu fler städer i Sverige kan följa efter.

[yop_poll id="377"]

13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen