Så ska Göteborg hejda skjutningarna och dödliga gängvåldet

2021 07 20

Nu ska Göteborg ta efter Malmö och satsa på den amerikanska modellen som kallas för ”Sluta skjut”.

Malmö drabbades av hela 65 skjutningar 2017 varpå polisen under 2018 inledde satsningen ”Sluta skjut” och sedan dess har antalet skjutningar minskat varje år.  2020 resulterade i 20 skjutningar vilket är en minskning med 69 % och även antalet sprängningar har minskat rejält. Polisen har inte fått nämnvärt resurstillskott avseende Sluta skjut utan har istället omprioriterat resurserna och nu planerar även Göteborg kommun att satsa på Sluta skjut. De senaste tio åren har Göteborg drabbats av 400 skjutningar varav 43 med dödlig utgång uppger SR.

Så funkar Sluta skjut

Strategin bygger på en beprövad amerikansk modell, Gruppvåldsintervention, som visat goda resultat i våldsutsatta städer i USA, uppger Malmö stad på sin hemsida.

Kommunen beskriver Sluta skjut med följande punkter:

◾De grupper som är våldsammast får ökade insatser och kontroller mot hela gruppen.

◾ Stort fokus på individerna i den mest våldsamma gruppen genom att polisen samarbetar med myndigheter som Skatteverket, Tullverket och miljöförvaltningen.

◾Tydligt ställningstagande från respekterade medborgare och lokalsamhället med följande budskap till gruppmedlemmar – ”Vi ser dig som en viktig del av samhället och du är bättre än det här”.

◾Fokus på att vid gruppvåld kan den som dödar snabbt bli offer. Snabba konsekvenser men även erbjuda skydd och en väg ut.

Så ser målbilden ut

Malmö Stad punktar även upp vad målet med Sluta skjut är:

🔸Minskat dödligt och grovt våld hos kriminella grupper

🔸Ökad upplevd trygghet i samhället

🔸Minskat behov av polisens resurser  

🔸Minskat behov av sjukvårdens resurser

Positiv utveckling

Malmö kommun har sett ett mycket bra resultat av Sluta skjut och så här ser statistiken ut senaste åren. Skjut och spräng står för antalet skjutningar respektive antalet sprängningar:

År           Skjut   Spräng   Döda  Skadade

2017     65         62            7           35

2018     47         39            12        23

2019     34         36            7           13

2020     20         17            3           5

ANALYS

Sveriges skakas av ett förfärligt våld utfört av gängkriminella och avseende dödliga skjutningar är läget katastrofalt. En rapport från Brottsförebyggande rådet visar att Sverige ligger värst till av alla 22 europeiska länder som ingår i rapporten när det gäller dödsskjutningar mellan 2000 och 2019.

Rapporten fick som sig bör enorm uppmärksamhet och allmänheten har följaktligen en tydlig bild av det allvarliga kriminella läget i Sverige.

Två mål

Drömmen vore att allmänheten i framtiden istället får en bild av att Sverige blivit väldigt framgångsrikt i att bekämpa gängkriminaliteten och för att nå dit behöver två saker ske:

1, Polisen och samhället behöver effektiva koncept för att hejda brottslingarna.

2, Statistiken behöver visa att våldet minskar avsevärt.

Polisen och berörda kommuner hoppas nu att Sluta skjut ska minska våldet ännu mer i Malmö och att samma utveckling sen ska följa i Göteborg samt att ännu fler städer i Sverige kan följa efter.

[yop_poll id="377"]

20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen