JUST NU: Så ska regeringen bekämpa gängkriminaliteten

2022 04 28

Regeringen vill införa så kallade ungdomskriminalitetsnämnder i ett försök att stoppa nyrekrytering till Sveriges kriminella gäng.

Förslaget presenterades på en presskonferens under torsdagen som statsministern höll tillsammans med justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.

Ungdomskriminalitetsnämnder

Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) redogjorde för det nya förslaget om ungdomskriminalitetsnämnder. Förslaget är inspirerat av Danmark.

Nämnderna i Danmark består enligt ministern av sammansatta personer från socialtjänsten och polisen. Barn och unga får träffa domaren som fastlår en vård- och behandlingsplan.

Nu vill regeringen ta fram en svensk modell.

– Det gället att samhället fångar upp ungdomar i riskzonen för kriminalitet tidigare än vad vi gör i dag, säger Anders Ygeman.

Bryta segregationen

Presskonferensen hölls med anledning av påskhelgens våldsamma upplopp i Sverige.

Statsminister Magdalena Andersson konstaterade att det svenska samhället i dag är för svagt för att bryta den utbredda segregationen. Det handlar om mer än kriminalitet.

– Integrationen har varit för dålig samtidigt som vi har haft en för stor migration och samhället har varit för svagt, säger Magdalena Andersson.

Nytt paket med åtgärder

Tillsammans med sina kollegor presenterade statsministerns ett paket med åtgärder för att bekämpa kriminaliteten och bryta segregationen i samhället.

Förutom nämnda ungdomskriminalitetsnämnder handlar det bland annat om att ge polisen en utökad möjlighet till elektronisk avlyssning samt vistelseförbud för gängkriminella, även för personer som inte är dömda för brott.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

S har bestämt sig – det blir SD

2026 01 21

Socialdemokraterna har bestämt sig.

Partiet pekar ut Sverigedemokraterna som sin huvudsakliga motståndare i valet 2026.

Det bekräftar Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna, rapporterar Expressen.

– Ulf Kristersson och Moderaterna är andrafiolen i Tidösamarbetet, det är därför vi väljer bort Moderaterna, säger han till tidningen.

"Råder ingen tvekan"

Redan i oktober kom uppgifter om att det hade börjat diskuteras i Socialdemokraterna vilket parti som ska utnämnas som Magdalena Anderssons (S) huvudsakliga motståndare till valet.

Nu har man alltså bestämt sig.

Tobias Baudin kallar valet “naturligt” eftersom SD är det näst största partiet i riksdagen. Sverigedemokraterna är dessutom största parti i Tidösamarbetet.

– Det råder ingen tvekan om vem som egentligen kommer att bestämma om Tidöpartierna vinner det här valet. Oavsett om Jimmie Åkesson blir statsminister eller inte så är det han som kommer att styra regeringen inifrån, säger Tobias Baudin.

"Inte orimligt"

SD har kommenterat S-beskedet via partisekreterare Mattias Bäckström Johansson som säger att valet “inte är orimligt”, just med tanke på partiets storlek.

Även inför förra valet ville Socialdemokraterna i första hand mäta sig med Sverigedemokraterna. Inför några av de sista tv-sända debatterna tog S kontakt med SVT och TV4 i syfte att få Magdalena Andersson att debattera mot Jimmie Åkesson istället för Ulf Kristersson (M), uppgav Aftonbladet vid tillfället.

Då fick man inte gehör för önskemålet.

LÄS MER: Trump storhånar Nato

"Går bra i stora delar av landet"

I den senaste opinionsmätningen från Verian i mitten av januari uppgick Sverigedemokraternas väljarstöd till 21,3 procent.

– Partiet går bra i stora delar av landet, med undantag för några av storstäderna. Stödet på 21,3 procent är nu bara 2,3 procentenheter lägre än vad regeringspartiernas stöd summerar till, framhöll Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, i en kommentar då.

Moderaterna nådde 17,5 procent och Socialdemokraterna 33,8 procent.

LÄS MER: Över 18 000 svenska ägare – aktie sparkas ut från börsen

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen