JUST NU: Så vill Vänsterpartiet lösa elkrisen

2022 08 11

Vänsterpartiet föreslår en ny lösning för att sänka elpriserna i Sverige.

På en pressträff meddelar Nooshi Dadgostar (V) att Vänsterpartiet vill dela upp prissättningen mellan utlandspriser och svenska priser.

”Sverigepriser”

– Vi vill införa Sverigepriser. Det vill säga att vi separerar prissättningen i Sverige från prissättningen i utlandet. Det innebär att vi omedelbart skulle vilja att man börjar med att beräkna volymen i Sverige, tillgodoser konsumenternas behov och prissätter Sverige för sig, säger Nooshi Dadgostar.

I ett andra steg vill Vänsterpartiet att den el som Sverige exporterar till utlandet ska bli en egen enhet som får en egen prissättning.

Stabilisera det svenska priset

– Det skulle ge oss ett Sverigepris på el, som sätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden. Att separera marknaderna på det sättet skulle stabilisera det svenska elpriset på i genomsnitt 40 öre per kWh. Exporten skulle inte påverkas, utan skulle kunna fortsätta i samma omfattning och till samma pris som i dag, framhåller Vänsterpartiet i ett pressmeddelande.

– Det innebär i praktiken att Sverige kommer få mycket lägre priser. De enda som tjänar på det nuvarande systemet är elbolagen, som kan ta ut stora övervinster på billig svensk vind- och vattenkraft, säger Nooshi Dadgostar.

Enligt Vänsterpartiet gör de skenande elpriserna i Europa det lönsamt för elbolagen att tillverka dyrt framtagen el och exportera till utlandet. Produktionen blir prissättande för den billiga el som de svenska hushållen använder, vilket enligt Vänstern leder till skyhöga elpriser i Sverige.

”Misslyckat experiment”

Vänsterpartiets ledare anser att dagens elmarknad är ännu ett exempel på ett ”misslyckat marknadsexperiment”.

– Det är inte brist på el som gör att det är höga priser på el i Sverige. Tvärtom, Sverige var Europas största elexportör under första halvåret i år. Detta handlar om ännu ett misslyckat marknadsexperiment, där politiken lämnat över ansvaret för viktiga samhällsfunktioner till marknaden. Nu behöver politiken ta ansvar och styra upp det här haveriet, fastslår Nooshi Dadgostar.

Foto: Anna Tärnhuvud Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

ELGIGANTEN: Intresset har ”exploderat” – ny storsatsning i 24 butiker

2025 11 27

Elektronikjätten Elgiganten ser ett nytt segment som går som tåget.

En av årets stora shoppingveckor är i full gång.

Elgiganten slår nya rekord, men ser också ett nytt produktsegment som säljer på helt nya nivåer.

Det handlar om komponenter för att bygga egna gamingdatorer.

– Från blygsam försäljning i fjol har segmentet exploderat och är nu näst största produktgruppen inom datorer – större än både konsoler och färdigbyggda datorer, framhåller elektronikkedjan.

Ökar i popularitet

Den stora rusningen efter gamingkomponenter är något som kedjan hade på känn.

Gaming är en hobby som har ökat i popularitet år efter år, och utrustningen står ofta i fokus för de som spelar.

Förra året omsatte den svenska spelbranschen drygt 36 miljarder kronor.

– Det här är ett kvitto på att vi läst marknaden rätt och att våra nya leverantörssamarbeten har varit avgörande för att kunna möta efterfrågan på komponenter, säger Elgigantens vd Niclas Eriksson, i ett uttalande.

– Det är en utveckling som gått otroligt snabbt och vi har ett försäljningsindex på +344 procent mot fjolårets Black Friday.

Kedjans storsatsning

Bakom den ökade försäljning ligger, förutom det ökande intresset, en storsatsning i flera av kedjans butiker.

– Under året har Elgiganten investerat stort i gamingsegmentet. Totalt har 24 varuhus fått dedikerade gamingexperter som guidar kunderna i valet av komponenter och hjälper dem att bygga egna datorer, uppger Elgiganten.

– Dessutom har åtta varuhus lanserat fullskaliga butikskoncept för komponenter, där kunderna kan uppleva hela sortimentet och få guidning av utbildade gamingexperter på plats.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Satsar på festivaler

Elektronikjätten satsar på sina butiker, men också på att finnas på plats där gamingentusiaster samlas.

– Vi har varit engagerade där gamers finns, på festivaler som DreamHack Stockholm, Glitched och Gibaway samt samarbetet med Esportstudion. Det här är bara början på vår resa mot att bli en av Sveriges ledande destinationer för gaming och komponenter, säger Elgigantens gamingansvarige Alexander Åberg.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet.

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen