JUST NU: Så vill Vänsterpartiet lösa elkrisen

2022 08 11

Vänsterpartiet föreslår en ny lösning för att sänka elpriserna i Sverige.

På en pressträff meddelar Nooshi Dadgostar (V) att Vänsterpartiet vill dela upp prissättningen mellan utlandspriser och svenska priser.

”Sverigepriser”

– Vi vill införa Sverigepriser. Det vill säga att vi separerar prissättningen i Sverige från prissättningen i utlandet. Det innebär att vi omedelbart skulle vilja att man börjar med att beräkna volymen i Sverige, tillgodoser konsumenternas behov och prissätter Sverige för sig, säger Nooshi Dadgostar.

I ett andra steg vill Vänsterpartiet att den el som Sverige exporterar till utlandet ska bli en egen enhet som får en egen prissättning.

Stabilisera det svenska priset

– Det skulle ge oss ett Sverigepris på el, som sätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden. Att separera marknaderna på det sättet skulle stabilisera det svenska elpriset på i genomsnitt 40 öre per kWh. Exporten skulle inte påverkas, utan skulle kunna fortsätta i samma omfattning och till samma pris som i dag, framhåller Vänsterpartiet i ett pressmeddelande.

– Det innebär i praktiken att Sverige kommer få mycket lägre priser. De enda som tjänar på det nuvarande systemet är elbolagen, som kan ta ut stora övervinster på billig svensk vind- och vattenkraft, säger Nooshi Dadgostar.

Enligt Vänsterpartiet gör de skenande elpriserna i Europa det lönsamt för elbolagen att tillverka dyrt framtagen el och exportera till utlandet. Produktionen blir prissättande för den billiga el som de svenska hushållen använder, vilket enligt Vänstern leder till skyhöga elpriser i Sverige.

”Misslyckat experiment”

Vänsterpartiets ledare anser att dagens elmarknad är ännu ett exempel på ett ”misslyckat marknadsexperiment”.

– Det är inte brist på el som gör att det är höga priser på el i Sverige. Tvärtom, Sverige var Europas största elexportör under första halvåret i år. Detta handlar om ännu ett misslyckat marknadsexperiment, där politiken lämnat över ansvaret för viktiga samhällsfunktioner till marknaden. Nu behöver politiken ta ansvar och styra upp det här haveriet, fastslår Nooshi Dadgostar.

Foto: Anna Tärnhuvud Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen