Sabotage i Norrland – Säpo kopplas in

2024 08 31

Säpo är inkopplade till en situation i Kiruna.

Tidigare i veckan gick Säpo ut och varnade för att det råder en ökad risk för ryskt sabotage på svensk mark.

I dag lördag kommer uppgifter om att sabotage har inträffat i Norrland.

Närmare bestämt är det i närheten av Per Geijer-fyndigheten i Kiruna som det har skett.

Det rapporterar NSD och Omni.

Fyra maskiner

Det är fyra maskiner vid Per Geijer-fyndigheten som är drabbade.

Det förklarar det statliga svenska gruvbolaget LKAB.

– Maskinerna står i skogen och används för undersökningsborrningar på den plats där LKAB funnit järnmalm och kritiska mineral, meddelar LKAB.

– Någon har skurit sönder vattenslangar och däck, och tömt ut bränsledunkar. Detta har skett medan personal från entreprenörsfirman befunnit sig inne i borrmaskinerna.

Säpo kopplas in

LKAB bekräftar även att Säpo kopplas in i ärendet.

– LKAB har polisanmält händelserna och stärkt skyddet vid maskinerna. 

– Även Säpo har kontaktats. Om allmänheten har gjort eller framöver gör några iakttagelser som kan kopplas till skadegörelsen, kontakta polisen.

Oklart vem

Det står ännu inte klart vem som bär ansvar för sabotaget.

För bara några dagar sedan gick dock Säpo ut med en varning för att det råder en ökad risk för ryskt sabotage på svensk mark.

– Vi har från Säkerhetspolisens sida under en period sett indikationer på en ökad rysk riskbenägenhet och det gäller då den säkerhetshotande verksamheten, säger presschef Karl Melin till SVT.

– Det här är brett, allting från påverkansoperationer till även sabotage, som riktar sig mot västvärlden och därmed mot Sverige.

Är en skillnad

Karl Melin fortsätter.

– Vi har från Säkerhetspolisens sida lyft främmande makts olovliga underrättelseverksamhet under många år, men det är nu som vi ser den här skillnaden och eventuellt en tendens till ett ökat ryskt risktagande.

Den ökade svenska militära, humanitära och ekonomiska stödet till Ukraina bedöms vara en bidragande anledning till det höjda hotet.

Foto: N. Söderman

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tvärvänder om kritiserad skatt – höjdes 2024

2025 06 23

Regeringen har tidigare beslutat att höja avfallsskatten (deponisskatten).

– Från och med den 1 januari 2024 ska du som har ett företag som bedriver en verksamhet på en avfallsanläggning betala avfallsskatt med 725 kronor per ton avfall. Samma skatt per ton avfall kommer att gälla för företag som har en industrianläggning där avfall bildas, fastslog Skatteverket.

Nu låter det annorlunda.

Regeringen har beslutat att göra en översyn av skatten, vilket flera aktörer inom avfallshanteringsbranschen har efterfrågat.

– Det är hög tid att vi ser över deponiskatten. Det finns tecken på att skatten bidrar till att avfall hanteras sämre ur miljösynpunkt, därför får nu myndigheterna detta uppdrag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har också uttalat sig om det nya beslutet.

–  Det är viktigt att styrmedel som ska ge incitament till hållbar resursanvändning är effektiva och verkningsfulla. Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan, säger hon.

”Samhällsekonomisk förlust”

Branschorganisationen Avfall Sverige har framhållit att avfallsskatten inte är ett effektivt styrmedel, varken miljömässigt eller ekonomiskt.

– I själva verket förefaller skatten ge en samhällsekonomisk förlust och dess utformning riskerar att hindra tillkomsten av attraktiva cirkulära lösningar för olika slags avfall, fastslog organisationen i september 2023.

Ska utreda skatten

Skatteverket och Naturvårdsverket får i uppdrag att göra en översyn av avfallsskatten och analysera skattens miljöstyrande effekt. Myndigheterna ska vid behov föreslå förändringar och lämna förslag på lagändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2026.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Mordförsök på Zelenskyj

2025 06 23

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har stoppat två mordförsök på landets president Volodymyr Zelenskyj.

Det första mordförsöket planerades av den ryska säkerhetstjänsten FSB, rapporterar nyhetsbyrån Ukrainian National News (UNN).

Enligt UNN planerade FSB att mörda Zelenskyj när han befann sig i presidentkansliet i Kyiv. Den ryska säkerhetstjänsten ska ha rekryterat två överstar från UDO (Administration of State Guard of Ukraine) – en ukrainsk säkerhetsstyrka som är direkt underställd presidenten.  

– Komplotten gick ut på att döda Zelenskyj under hans förflyttning inom Ukrainas presidentkansli, uppger den ukrainske underrättelsechefen Vasyl Malyuk i ett samtal med journalister.

Efter incidenten har flera personer frihetsberövats, bland annat en överste i UDO.

– Det är dessa som ska skydda höga tjänstemän i vårt land. Samtidigt förberedde de ett mordförsök på vår president, säger Malyuk.

Andra mordförsöket

Det andra mordförsöket var planerat att äga rum på flygplatsen Rzeszów i Polen.

Enligt Malyuk hade en pensionerad polsk militär anlitats för uppgiften.

Den polska pensionären ska ha rekryterats av Moskva redan under sovjettiden.

Han "återaktiverades" för att eliminera Zelenskyj på flygplatsen i Rzeszów. Planen var att skjuta presidenten eller döda honom med en drönare.

Ukrainsk och polsk underrättelsetjänst satte stopp för mordförsöket.

– Vi grep honom tillsammans. Våra polska kollegor agerade professionellt; det var en gemensam operation, säger Malyuk.

Överlevt flera mordförsök

Volodymyr Zelenskyj har överlevt flera mordförsök de senaste åren.

Under krigets första veckor försökte Ryssland mörda honom flera gånger.

Två olika grupper av legosoldater fick i uppdrag att döda presidenten. Den ryskstödda Wagnergruppen och tjetjenska specialstyrkor, rapporterade The Times.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen