Sänker prognosen – ”ta oron på allvar”

2025 05 09

Prognosen sänks från 2,1 procent till 1,8 procent.

Det meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff.

Prognosen justeras med anledning av det osäkra ekonomiska läget i världen. Svantesson hänvisar till USA:s handelstullar mot flera länder, inklusive EU.

Finansministern konstaterar att utvecklingen har lett till en ökad oro hos svenska hushåll.

– Den här oron ska man ta på allvar, säger Svantesson.

Flaggar för ny höjning

I april pausade Donald Trump sina skyhöga strafftullar mot alla länder förutom Kina i 90 dagar. En 10-procentig grundtull ligger dock kvar och även de tullar som Trump infört mot bilar, stål och aluminium finns kvar.

Finansministern understryker att läget är osäkert.

– Vi vet inte exakt var det kommer att landa. Däremot vet vi att det blir tullar och i flera fall riskerar de att bli betydligt högre än dagens 10 procent, säger hon. 

WTO: ”Allvarligaste krisen sedan covid-19”

Regeringen revidering av Sveriges BNP-tillväxt kommer kort efter att Världshandelsorganisationen WTO sänkt sin prognos för global handel från solid tillväxt till nedgång.

Under rådande förhållanden väntas volymen av världshandeln med varor sjunka med 0,2 procent under 2025. Nedgången förväntas bli särskilt kraftig i Nordamerika, där exporten förutspås falla med 12,6 procent.

Siffrorna kan dock komma att justeras ned ytterligare.

Enligt WTO finns det ”allvarliga risker” som kan leda till en kraftigare nedgång på 1,5 procent i den globala varuhandeln. Organisationen pekar ut tillämpning av "ömsesidiga tullar” och större spridning av politisk osäkerhet som två risker.

– Jag är djupt oroad över osäkerheten kring handelspolitiken, inklusive relationen mellan USA och Kina. Den senaste tidens nedtrappning av tullspänningarna har tillfälligt lättat på en del av trycket på den globala handeln. Den bestående osäkerheten kan dock fungera som en broms för den globala tillväxten, och de svåraste konsekvenserna drabbar världens mest utsatta ekonomier, säger WTO:s generaldirektör Ngozi Okonjo-Iweala.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen