26nov2025

Sänker prognosen – ”ta oron på allvar”

2025 05 09

Regeringen sänker prognosen för Sveriges BNP-tillväxt.

Prognosen sänks från 2,1 procent till 1,8 procent.

Det meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff.

Prognosen justeras med anledning av det osäkra ekonomiska läget i världen. Svantesson hänvisar till USA:s handelstullar mot flera länder, inklusive EU.

Finansministern konstaterar att utvecklingen har lett till en ökad oro hos svenska hushåll.

– Den här oron ska man ta på allvar, säger Svantesson.

Flaggar för ny höjning

I april pausade Donald Trump sina skyhöga strafftullar mot alla länder förutom Kina i 90 dagar. En 10-procentig grundtull ligger dock kvar och även de tullar som Trump infört mot bilar, stål och aluminium finns kvar.

Finansministern understryker att läget är osäkert.

– Vi vet inte exakt var det kommer att landa. Däremot vet vi att det blir tullar och i flera fall riskerar de att bli betydligt högre än dagens 10 procent, säger hon. 

WTO: ”Allvarligaste krisen sedan covid-19”

Regeringen revidering av Sveriges BNP-tillväxt kommer kort efter att Världshandelsorganisationen WTO sänkt sin prognos för global handel från solid tillväxt till nedgång.

Under rådande förhållanden väntas volymen av världshandeln med varor sjunka med 0,2 procent under 2025. Nedgången förväntas bli särskilt kraftig i Nordamerika, där exporten förutspås falla med 12,6 procent.

Siffrorna kan dock komma att justeras ned ytterligare.

Enligt WTO finns det ”allvarliga risker” som kan leda till en kraftigare nedgång på 1,5 procent i den globala varuhandeln. Organisationen pekar ut tillämpning av "ömsesidiga tullar” och större spridning av politisk osäkerhet som två risker.

– Jag är djupt oroad över osäkerheten kring handelspolitiken, inklusive relationen mellan USA och Kina. Den senaste tidens nedtrappning av tullspänningarna har tillfälligt lättat på en del av trycket på den globala handeln. Den bestående osäkerheten kan dock fungera som en broms för den globala tillväxten, och de svåraste konsekvenserna drabbar världens mest utsatta ekonomier, säger WTO:s generaldirektör Ngozi Okonjo-Iweala.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen


25 mars 2026

Ryssland hotar Sverige – kan skicka in allt

2026 03 25

Rysslands utrikesdepartement går till skarpt angrepp mot Sverige.

Sverige har i närtid bordat och beslagtagit två fartyg som misstänks tillhöra den ryska skuggflottan.

Och genom agerandet mot Sea Owl 1 och Caffa vill Kustbevakningen skicka en signal.

– Vi räknar med att vi förr eller senare får ut vårt budskap. På våra vatten är de inte välkomna, säger myndighetens biträdande operativa chef Daniel Stenling, till DN.

Ryssland rasande

Sverige är inte ensamt om att slå till mot fartyg från den ryska skuggflottan.

Flera europeiska länder har gått samma väg, vilket nu får Ryssland att rasa.

– Europeiska länder som Frankrike, Sverige och Finland agerar ostraffat när de stoppar fartyg som de anser vara oönskade och eskorterar dem till sina hamnar, uppger Rysslands utrikesdepartement i ett uttalande, rapporterar TV4.

Hotar Sverige

Det ryska uttalandet stannar inte där.

Nu riktar Moskva också ett hot, bland annat mot Sverige, om att tillslagen mot fartygen inte kommer lämnas obesvarade.

Ryssland är beredda att skicka in alla åtgärder som behöver för att slå tillbaka sådana aktioner.

– Sådana aktioner av sjöröveri och laglöshet kommer inte att bli obesvarade från vår sida, inklusive genom användning av alla nödvändiga medel, dundrar det ryska utrikesdepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Kommer fortsätta

Beskedet från den svenska kustbevakningen är att fartygen inte uppfyller de krav som finns i havsrättskonventionen från FN.

Certifikat, försäkringar, underhåll och kompetent besättning saknas, menar Daniel Stenling.

– Det är ett hot mot sjösäkerheten i våra områden och det kommer vi att ingripa mot, säger han till DN.

Tydlig ökning

Den ryska skuggflottans trafik i Östersjön ökar kraftigt, Jonas Kjellén, militäranalytiker på FOI, rapporterar SVT.

Och fartygen i Östersjön är avgörande för den ryska ekonomin, eftersom hamnarna i Svarta havet till stor del skurits av.

– Fartygen är livlinan för Ryssland just nu. Man är ekonomiskt beroende av skuggflottan i Östersjön, säger Jonas Kjellén till kanalen.

LÄS MER: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen