Sverige fortsätter att stötta Ukraina militärt, ekonomiskt och humanitärt.

Stödet har varit pågående sedan inledningen av Rysslands fullskaliga invasion, precis som för många andra europeiska länder.

Samtidigt växer ett besvärande hot i samband med det, rapporterar SVT.

Säpo varnar

Säpo går nu ut med en skarp varning gällande ryskt sabotage på svensk mark till följd av Ukrainastödet.

– Dels har det varit incidenter där man har försökt ta sig in på företagens anläggningar fysiskt men vi har även sett drönare som försökt att dokumentera verksamheten och även transporterna till och från de här anläggningarna, säger generalsekreteraren Robert Limmergård till SVT.

“Tas på största allvar”

Säpo framhåller vidare att de tar hotet på stort allvar.

– Vi har från Säkerhetspolisens sida lyft främmande makts olovliga underrättelseverksamhet under många år, men det är nu som vi ser den här skillnaden och eventuellt en tendens till ett ökat ryskt risktagande. 

– Det är en förändring vi tar på största allvar och som vi agerar utifrån för att möta det hotet.

Bedöms ha ökat

I en lägesuppdatering från tidigare i somras framhöll Säpo att hotet mot Sveriges militära stöd till Ukraina bedöms ha ökat.

– I samband med Rysslands anfallskrig i februari 2022 identifierade Säkerhetspolisen tre sektorer där det finns skäl att vara vaksam för att motverka spionage och sabotage, förklarar Säpo.

– Det rör sig om energiförsörjningen, telekomsektorn och transporter av kritiska leveranser.

Runt om i Europa

Under den senaste tiden har flera olika sabotagedåd skett runt om i Europa som kopplas till rysk inblandning, bland annat i Tyskland.

Det är någonting som Säkerhetspolisen i Sverige följer noggrant.

– Sverige ingår numera i försvarsalliansen Nato vilket innebär att Sverige är säkrare, men även att den underrättelseverksamhet som riktas mot oss kan förändras, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

– Sverige befinner sig i ett allvarligt omvärldsläge som sannolikt kommer att bestå under en längre tid. Vi behöver därför lära oss att leva med det försämrade säkerhetsläget.

Foto: Säkerhetspolisen

Text: Redaktionen

Det nya läkemedlet kan tas i tablettform och har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic.

Ozempic och andra populära GLP-1-baserade läkemedel påverkar hungern genom signalöverföring mellan tarmen och hjärnan, men kan ofta ge biverkningar som minskad aptit, förlust av muskelmassa och problem med mage och tarm.

Den nya substansen ger inte samma biverkningar. Enligt forskarna aktiverar läkemedlet i stället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen.

Slipper vanliga biverkningar

I studier har den nya substansen visat sig ha positiva effekter på blodsockerkontroll och kroppssammansättning, utan att orsaka biverkningar som ofta förekommer vid användning av Ozempic och liknande läkemedel.

– Våra resultat pekar mot en framtid där vi kan förbättra den metabola hälsan utan att förlora muskelmassa. Muskler är viktiga både vid typ 2-diabetes och obesitas, och muskelmassa är också direkt korrelerat till livslängd.

Det säger Tore Bengtsson, som är professor vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

”Stor betydelse”

Shane C. Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, är en annan av forskarna bakom studien.

Han beskriver det nya läkemedlet som ett stort genombrott i behandlingen av diabetes och obesitas.

– Det här läkemedlet representerar en helt ny typ av läkemedelsbehandling. Jag tror att det här kan komma att få stor betydelse för patienter med typ 2-diabetes och obesitas. Vår substans verkar främja hälsosam viktminskning och dessutom slipper patienten ta sprutor.

FAKTA: Nya läkemedlet

- Läkemedelssubstansen bygger på en molekyl – en sorts β2-agonist som forskarna har utvecklat i ett laboratorium.

- Molekylen kan aktivera viktiga signalvägar i kroppen på ett nytt sätt, vilket ger en positiv effekt på musklerna utan att överstimulera hjärtat, vilket är ett känt problem med β2-agonister.

- Nästa steg är en större, klinisk fas II-studie som planeras av Atrogi AB, det företag som utvecklar läkemedelssubstansen. I den första studien deltog 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes.

Källa: Karolinska institutet

Foto: Magnus Pehrsson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen