JUST NU: Säpo varnar – Ryssland avlyssnar svenska mobiler

2022 04 04

Säkerhetspolisen mobiliserar för att kunna stå emot ökat ryskt spionage på svensk mark.

Det ryska spionaget i Sverige ökar på nytt, rapporterar Sveriges Radio i natt.

Ryska agenter

Enligt Säkerhetspolisen (Säpo) tvingas nu myndigheten lägga i ytterligare en växel för att för att både förhindra och störa pågående spionage som ryska agenter bedriver i Sverige.

– Det handlar bland annat om att försöka störa de underrättelseofficerare som finns i landet, säger Daniel Stenling, som är chef för kontraspionaget på Säpo, till SR.

Avlyssnar mobiler

Enligt Stenling använder sig de ryska spionerna av en mängd olika omfattande tekniska verktyg för att lägga vantarna på viktig myndighetsinformation. Bland annat bedriver man signalspaning och lyssnar av mobiltelefoner.

Främst handlar det om att säkra uppgifter om Sveriges försvar och forskning, men Säpo säger att man även är angelägna om att följa hur politiker och andra beslutsfattare tänker i särskilda frågor.

Hundratals spioner

Förekomsten av ryskt spionage mot Sverige har ökat de senaste åren. I november uppgav Säpo att det fanns hundratals spioner på plats i landet, enligt SVT.

– Vi vet att var tredje rysk diplomat jobbar under det vi kallar diplomatisk täckmantel och egentligen arbetar åt någon av Rysslands underrättelsetjänster, sade Daniel Stenling enligt DN i höstas.

Maskerade företag

Enligt Säpos uppgifter till SR är dock spionaget betydligt mer omfattande än så. Utöver “diplomater” handlar det även om spioner som tillfälligt reser in i landet.

En del spionage maskeras också i vad som framstår som legitim företagsverksamhet.

Intensifierat arbete

När den säkerhetspolitiska utvecklingen har spänts ytterligare sedan Rysslands invasion av Ukraina har också det ryska intresset för Sveriges angelägenheter intensifierats, precis som Säpos arbete för att stå emot spionaget.

– Det gäller att vara extra uppmärksam i rådande läge, sade Anna Sjöberg, operativ chef på Säkerhetspolisen, i mitten av mars.

Säkerhetshotande konspirationer

Enligt myndighetens hemsida arbetar Säpo aktivt med att analysera utländskt spioneri och säkerhetshotande konspirationer.

– Konspirativt beteende är en naturlig del i spioneri för att ge omgivningen en falsk bild av vad som verkligen pågår, som till exempel att använda falska namn eller täckbefattningar, framhäver Säpo.

Foto: Säpo

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen