Sätter ned foten – här är kriskraven Sverige inte klarar

2023 05 02

Sverige måste rycka upp sig när det kommer till landets beredskap att stå emot kris och krig.

För närvarande håller inte Sveriges förutsättningar för att hantera krissituationer. Det bedömer landets länsstyrelser enligt en stor undersökning av Sveriges Radio.

Specifikt gäller bristerna det svenska civilsamhället som för närvarande inte duger, givet att Sverige kommer att gå med i Nato.

– Vår mångåriga satsning på en hög krisberedskap mallar väldigt bra in i Natostrukturen, men det är också så att vi har mycket kvar att göra, säger Leif Gustavsson som är beredskapsdirektör på länsstyrelsen i Värmland.

Måste utöka lager

Leif Gustavsson lyfter framför allt de svenska försörjningssystemen som inte är så pass robusta som det egentligen behövs, till exempel när det gäller el och mat.

Flera andra behov lyfts också upp. Bland annat måste lagren av medicin, vårdmaterial och bränsle utökas. 

Man måste också se till att nödvändig information finns på fysiska papper vid händelse av att el eller digitala uppkopplingar slås it.

"Måste kunna verka i krig"

Ansvaret för ovanstående ligger på kommunerna.

Och de behöver mer resurser, konstaterar Jennie Berg på Länsstyrelsen Gävleborg.

– Det handlar om att vi behöver stärka kommunerna ännu mer för att de ska kunna verka i en kris eller ytterst i ett krig, säger hon till SR.

Större tillgänglighet och service

Sverige måste också bli bättre på att hjälpa militära transporter genom landet och ha bättre tillgänglighet och service för utländsk militär eller personal som besöker Sverige.

Det är bland annat detta man nu övar på under den stora övningen Aurora.

Och grundförutsättningarna bedöms ändå som goda, enligt Leif Gustavsson.

– Jag tror att vi kan bidra till Nato. Vi kommer inte bara in som den som behöver hjälp.

Utesluter inte Ukrainascenario

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, lade förra året fram flera förslag för hur Sverige måste förbereda sig för krig.

Det gällde då i synnerhet civilförsvaret.

– Det går inte att utesluta att det som händer i Ukraina kan hända här, framhöll myndigheten i en rapport.

Återinföra civilplikt

Några av åtgärderna som MSB vill se är följande:

- Återinförd civilplikt

- Upprustning av skyddsrum

- Fler bränsledepåer

Läs hela artikeln här: MSB förbereder inför krig i Sverige – föreslår flera åtgärder

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Rejäl löneökning för svenska folket

2025 06 17

Medianlönen ökar ordentligt i Sverige.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten, SCB. 

Under 2024 steg medianlönen till 37 100 kronor – en ökning med 4,2 procent jämfört med föregående år.

Uppgången är betydligt högre än industriavtalets märke på 3,3 procent, som fungerar som norm eller riktmärke för övriga branscher på arbetsmarknaden.

Konsumtionen ökar inte

Trots att lönerna ökar fortsätter hushållens att hålla i plånboken.

– Trots ökade reallöner och höjda tullar kan man varken se någon tydlig upp- eller nedgång i konsumtionen under 2025, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

– De senaste fyra veckorna fram till den 8 juni minskade konsumtionen med 0,3 procent jämfört med de fyra veckorna som föregick dessa.

Kritik mot regeringen

Höjningen av medianlönen innebär också att regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring ökar. Den nya siffran innebär att försörjningskravet höjs från 28 480 kronor i månaden till 29 680 kronor.

Regeringen planerar dock att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen i Sverige, vilket skulle innebära att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ökar till 37 100 kronor i månaden.

Helt orimligt, enligt arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Det här är orimlig konsekvens av en ogenomtänkt reformering av systemet kring arbetskraftsinvandring. Nästan varenda bransch i Sverige letar febrilt efter medarbetare med rätt kompetens, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.

”Långt över de kollektivavtalade nivåerna”

Joakim Wirén, chefsekonom för arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare, delar kritiken.

– Regeringen vill gå in i lönebildningen genom att kräva minimilöner i nivå med medianlönen för att ta in arbetskraft utanför EU, och dagens siffror från SCB visar på att detta medför kostnader långt över de kollektivavtalade nivåerna. Kostnader som dessutom ökar för varje år, säger han.

Svarar på kritiken

Regeringen och SD har framhållit att syftet med höjningen av lönegolvet är att personer som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns.

– Det finns ingen anledning för Sverige att ha omfattande arbetskraftsinvandring till yrken som saknar särskilda kvalifikationer. Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet inom EU. Utgångspunkten bör således vara att svenska jobb i första hand ska gå till de som bor i Sverige, sade Magnus Persson (SD), arbetsmarknadsutskottets ordförande, när den nya nivån presenterades.

Foto:

Text. Reda

JUST NU: Historiskt besked om hönor i Sverige

2025 06 17

Ett nytt besked om hönor i Sverige får djurrättsorganisationer att jubla.

För första gången någonsin sitter inga hönor i bur i Sverige. Gallerburarna står tomma, uppger organisationen Djurens Rätt som har tagit del statistik från länsstyrelserna och äggbranschen.

Beskedet innebär att Sverige är det enda landet i världen som inte håller hönor instängda i burar utan ett lagstadgat förbud.

– Att Sverige är fritt från burar är enormt viktigt för hönorna – och en seger för alla som har stått på deras sida. Djurens Rätts medlemmar har visat att förändring är möjlig, även när politiken sviker, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt, i ett uttalande.

Företag avgörande

Enligt Djurens Rätt har flera företags agerande i frågan varit avgörande för dagens besked.

Sedan 2008 har 85 företag – från livsmedelskedjor till hotell och restauranger – tagit ställning mot burhållning av hönor efter dialog med djurrättsorganisationen.

Arbetet har inneburit att cirka 17 miljoner hönor sluppit ett liv i bur, uppger Djurens Rätt.

– Det är engagerade djurvänner runtom i Sverige som har rott detta i hamn. Vi har påverkat företag, kommuner och drivit kampanjer utan att ge upp. Detta är ett tydligt bevis på att långsiktigt och enträget påverkansarbete gör skillnad, säger Benny Andersson.  

Förbud på väg

I Sverige har ett totalförbud mot burhållning av hönor varit uppe på agendan. För två år sedan föreslog riksdagsledamoten Magnus Manhammar (S) ett sådant förbud.

– I ett modernt samhälle hör inte burhållning av höns hemma. Av den svenska djur­skyddslagen framgår det att djur ska kunna bete sig naturligt, vilket innebär att hönsen ska kunna krafsa och sprätta runt. Vilket de inte kan göra instängda i en bur, skrev han i en motion.

Riksdagens utskott avslog dock förslaget.

Djurens Rätt är en av flera organisationer som driver på för ett totalförbud.

–  Vi har sett en fantastisk utveckling, men nu måste Sverige ta nästa steg. Djurens Rätt kräver ett lagstadgat förbud mot burhållning omgående. Det finns inget att vänta på nu, säger Benny Andersson.

Foto: F. Mund

Text: Redaktionen