Scania pausar – 9 000 berörs i Södertälje, Oskarshamn och Luleå

2021 09 01

Nu är läget så ansträngt att vi går in i en fas där vi behöver sakta ner lite grann tillfälligt i vår lastbilsproduktion.

Det säger Scanias presschef Karin Hallstan till Ekot avseende det faktum att företaget drabbas hårt av globala bristen på så kallade halvledarkomponenter.

Hela denna veckan

Tappar volym

Detta gör att fabrikerna i Södertälje, Oskarshamn och Luleå måste pausa  hela den här veckan vilket påverkar nästan 9 000 anställda.

– Det har varit extremt utmanande under en lång period nu. Scania har lyckats hålla emot och i den mån vi har behövt sakta ner har vi kunna öka upp och kompensera strax därefter. Men nu är läget så ansträngt att vi går in i en fas där vi tappar lite volym, säger Karin Hallstan till Ekot.

Får ledig vecka

Hon berömmer de anställda som berörs.

– De får en ledig vecka nu. Alla har varit helt fantastiska i att kliva in när vi behöver kompensera så det kan ju möjligen vara lite tacksamt, säger hon.

ANALYS

Halvledare är en grundläggande komponent i elektriska apparater med en specifik egenskap att leda ström. Numer används halvledare i allt från datorer och bilar till tandborstar och torktumlare och efterfrågan har ökat rejält i takt med digitaliseringen klargör analytiker vid amerikanska CNBC.

Kina hamstrar

En hel del företag, inte minst i Kina, har passat på att köpa upp en massa halvledare för att skapa stora lager vilket har förvärrats utbudsbristen enligt CNBC.

Får skylla sig själva

KTH-forskaren Carl-Mikael Zetterling redogör i DN för att det råder hamstring vilket för att problemen verkar större än de är. Samtidigt ger han fordonssektorn en känga för sin låga lagringskapacitet.

– De får lite skylla sig själva eftersom de under många års tid pressat underleverantörer till att leverera enligt ”just in time”- konceptet och till lägsta pris, säger han.

Bosch uppger att utbudskedjan av halvledare inte fungerar och måste göras om.

Foto: Scania


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen