Scania pausar – 9 000 berörs i Södertälje, Oskarshamn och Luleå

2021 09 01

– Nu är läget så ansträngt att vi går in i en fas där vi behöver sakta ner lite grann tillfälligt i vår lastbilsproduktion.

Det säger Scanias presschef Karin Hallstan till Ekot avseende det faktum att företaget drabbas hårt av globala bristen på så kallade halvledarkomponenter.

Hela denna veckan

Tappar volym

Detta gör att fabrikerna i Södertälje, Oskarshamn och Luleå måste pausa  hela den här veckan vilket påverkar nästan 9 000 anställda.

– Det har varit extremt utmanande under en lång period nu. Scania har lyckats hålla emot och i den mån vi har behövt sakta ner har vi kunna öka upp och kompensera strax därefter. Men nu är läget så ansträngt att vi går in i en fas där vi tappar lite volym, säger Karin Hallstan till Ekot.

Får ledig vecka

Hon berömmer de anställda som berörs.

– De får en ledig vecka nu. Alla har varit helt fantastiska i att kliva in när vi behöver kompensera så det kan ju möjligen vara lite tacksamt, säger hon.

ANALYS

Halvledare är en grundläggande komponent i elektriska apparater med en specifik egenskap att leda ström. Numer används halvledare i allt från datorer och bilar till tandborstar och torktumlare och efterfrågan har ökat rejält i takt med digitaliseringen klargör analytiker vid amerikanska CNBC.

Kina hamstrar

En hel del företag, inte minst i Kina, har passat på att köpa upp en massa halvledare för att skapa stora lager vilket har förvärrats utbudsbristen enligt CNBC.

Får skylla sig själva

KTH-forskaren Carl-Mikael Zetterling redogör i DN för att det råder hamstring vilket för att problemen verkar större än de är. Samtidigt ger han fordonssektorn en känga för sin låga lagringskapacitet.

– De får lite skylla sig själva eftersom de under många års tid pressat underleverantörer till att leverera enligt ”just in time”- konceptet och till lägsta pris, säger han.

Bosch uppger att utbudskedjan av halvledare inte fungerar och måste göras om.

Foto: Scania


17 nov 2026

Slår igen dörren för V – ny mätning

2026 11 17

Socialdemokraterna har presenterat ett regeringsalternativ utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Partiledningen och Nooshi Dadgostar (V) har dock inte vikt en tum i partiets regeringskrav.

Nu har S-väljarna sagt sitt.

Nära hälften av dem, 47 procent, säger nej till Vänsterpartiet i regeringen, visar en ny mätning från SvD/Demoskop. Av S-väljarna är 28 procent positiva till vänsterpartister på ministerposter i en S-ledd regering medan 25 är tveksamma.

Mätningen talar sitt tydliga språk, menar Demoskops opinionschef Johan Martinsson.

– Det är ett ganska slående resultat. Det är inte bara sossarnas ledning med Andersson och Ygeman det handlar om, utan det är också väljarna som är rätt ovilliga att ta in V i en regering, säger han till SvD.

C-väljarna slår igen dörren

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist har både före och efter valet hållit en benhård röd linje till Vänsterpartiet. Så sent som igår gick hon ut och lovade en regering utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Hon tycks ha sitt parti bakom sig. Bland Centerns väljare är siffrorna än mer förkrossande. 77 procent säger nej till V i regeringen och enbart 10 procent är för.

Mer positivt är det dock för Vänstern bland Miljöpartiet. 60 procent av MP-väljarna vill se V i regeringen tillsammans med MP.

– MP:s väljare är väldigt långt ut till vänster numera, de är nuförtiden ganska lika i sina åsikter. Så det i sig är inte så konstigt att miljöpartister vill se V i regering, säger Johan Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Stort stöd i V

Inom Vänsterpartiet finns det samtidigt ett starkt stöd för partiets hållning i regeringsfrågan. 74 procent anser att V gör rätt i att ställa krav på ministerposter för att släppa fram Magdalena Andersson. Blott 7 procent är emot kravet.

– Det är ett överväldigande stöd för det här inom Vänsterpartiet. Och nu är vi ändå ganska sent i regeringsbildningsprocessen, säger Johan Martinsson till SvD.

Noterbart är också att 7 procent av Tidöväljarna tycker att V ska ingå i regeringen. 35 procent anser att Dadgostar gör rätt i att ställa krav på ministerposter.

– Det ena alternativet kan ju vara att Tidöpartiernas väljare tycker att det är bra att Vänsterpartiet ställer krav för att det försvårar för en Anderssson-regering och ökar sannolikheten för ett nyval, säger Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Foto: Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


17 nov 26

UPPGIFTER: V har bestämt sig – omstridd skatt ska införas

2026 11 17

Regeringsförhandlingarna fortsätter mellan de rödgröna partierna.

De så kallade ”totalpaketet” som Magdalena Andersson (S) lämnat till Centerpartiet beskrivs som en grund inför kommande samtal.

Samtidigt kritiseras det sakpolitiska innehållet av både MP och V.

Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson uppger att MP inte accepterar innehållet i paketet.

– Totalpaketet var väldigt tydligt ett S-bud till Centerpartiet. Men vi tycker det är en bra utgångspunkt att börja i för nya förhandlingar, säger hon till SVT.

"Berett att slåss" för omtalade skatten 

Källor inom V beskriver totalpaketet som ett nytt januariavtal.

– Det är väldigt mycket ett januariavtal. Vi hade aldrig gått med på det, sade en V-källa till TV4 förra veckan.

Socialdemokraterna uppges ha erbjudit Vänsterpartiet flera reformer, däribland ett slopat karensavdrag, förändringar för Arbetsförmedlingen i linje med V:s krav, en tandvårdsreform, ett stopp för tonårsutvisningarna och en höjning av straffbarhetsåldern till 15 år.

Förslagen övertygar dock inte Vänsterpartiet. Flera V-företrädare anser att reformerna inte tillmötesgår partiets krav, rapporterar DN.

I förhandlingarna driver V linjen att flera av partiets vallöften också måste förverkligas. Det handlar bland annat om ett införande av en miljardärskatt, frysta hyror och höjda löner för anställda inom vård och omsorg, erfar tidningen.

En källa inom Vänsterpartiet pekar särskilt ut miljardärskatten som en fråga som partiet är ”berett att slåss för”.

Läs också: Varnar för avhopp inom partiet

Omstridd skatt

Den tidigare förmögenhetsskatten  avskaffades i Sverige 2007. När den fanns uppgick den till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Skatten kritiserades för att påverka ekonomin negativt. Detta eftersom många förmögna svenskar valde att flytta sina tillgångar eller bosätta sig utomlands för att undvika skatten. Kritiker lyfte också att förmögenhetsskatten hämmade sparande och investeringar.

Det finns dock starka röster som förespråkar ett införande av en ny förmögenhetskatt. En av dem är den franske ekonomiprofessorn Gabriel Zucman.

– Vi har stärkta bevis för att de allra rikaste betalar väldigt lite i skatt, betydligt mindre i procent jämfört med andra grupper i samhället, har han sagt till DN.

Enligt Zucman finns det andra sätt att hantera problemen som förmögenhetsskatten gav upphov till, exempelvis att framgångsrika entreprenörer riskerar att lämna landet.

– Och de principiella argumenten är starka. Har du gjort dig en stor förmögenhet i Sverige borde du också betala skatt i Sverige, uppger ekonomiprofessorn.

Andra läser: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen