SD-basen i Göteborg frias

2021 09 29

SD:s interna utredning om anklagelser mot Jörgen Fogelklou har lett till ett friande.

Det innebär att Sverigedemokraternas kommunalråd och gruppledare i Göteborg kan stanna kvar i partiet.

Finns starka indicier

– Även om det finns starka indicier som kopplar Fogelklou till kontot har vi inte kunnat styrka att inläggen faktiskt är hans. Mot bakgrund av detta har partiets medlemsutskott lagt ner utredningen. Ärendet är därmed att betrakta som avslutat, uppger SD:s pressekreterare Christian Krappedal till TT.

Grov rasism

Det var Aftonbladet som granskade ett konto på skvaller- och smutskastningssajten Flashback som påstods ha kopplingar till Fogelklou. Mellan 2010 och 2011 publicerades bland annat följande kommentarer på kontot:

Juden är roten till allt ont

Jag skulle gladeligen deportera varenda jävla svartskalle i dag! Sieg Heil!

Stort säkerhetsbolag

Aftonbladet hävdade att man kopplat en mejladress till Fogelklou samt att säkerhetsexperter ansåg det osannolikt att någon annan än SD-kommunalrådet låg bakom kommentarerna.

SD framhåller till TT enligt Expressen att partiet låtit ett av Nordens största säkerhetsbolaget granska ärendet.

Välkomnas av Fogelklou

Jörgen Fogelklou har hela tiden nekat till anklagelserna och andas nu ut.

– Det är välkommet men också väntat att partiet landat i samma slutsats som tidigare. Det är inte jag som skrivit inläggen och jag har varit medgörlig och transparent under hela processen för att det ska bli tydligt, meddelar Jörgen Fogelklou enligt Expressen.

Foto: Jörgen Fogelklou, FB

ANALYS

För SD är anklagelser om rasism i sociala medier något som bland annat försvårar samverkan med Moderaterna och KD. Med mindre än ett år till valet är dylika anklagelser och skandaler det sista SD:s samarbetspartier vill höras talan om och det blir av stor vikt för SD att agera resolut och med nolltolerans i liknande frågor framöver.

Samtidigt måste givetvis varje enskilt ärende granskas och bedömas individuellt. För SD är det dock viktigt att antalet ärenden minimeras.

Ryskt blodbad – ”Magyars fåglar” slår till

2026 03 18

Ukraina slår rekord i Zaporizjzja och Donetsk.

Sedan årsskiftet har Ukraina radat upp framgångar längs med frontlinjen.

Hundratals kvadratkilometer mark har tagits tillbaka från de ryska styrkorna.

Nu kommer uppgifter om att de ökända “Magyars fåglar” har slagit till mot ryska styrkor – och det rör sig om ett blodbad.

Ryskt blodbad

Robert Brovdi är grundare och befälhavare för en ukrainsk drönarspaningsgrupp.

Han går under smeknamnet ”Magyar”, och hans grupp kallas därför för "Magyars fåglar”.

Nu kommer uppgifter om att Ukrainas obemannade systemstyrkor – bland annat “Magyars fåglar” – har slagit ut 900 ryska soldater på bara ett och ett halvt dygn längs en 100 kilometer lång del av frontlinjen i Donetsk- och Zaporizjzja-regionerna.

“Nytt rekord”

Enligt Brovdi har det varmare vädret lett till att ryssarna tryckt på framåt kring Zaporizjzja och Donetsk.

Men, säger han.

– 900 på ett och ett halvt dygn är något av ett nytt rekord! Bra jobbat, herrar inom USF:s “fågel”-subkultur, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Drönaroperatörer från våra grannbrigader arbetade också häcken av sig. Och försvararna på marken var oslagbara – fienden lyckades inte bryta igenom en enda del under ett och ett halvt dygn på den ovan nämnda sträckan.

Läs mer: Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska långdistansattacker.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot en rysk flygplansreparationsanläggning i Novgorod oblast natten mellan den 16 och 17 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Filmklipp uppges visa

ISW fortsätter.

– En ukrainsk källa publicerade videomaterial som uppges visa en drönarattack mot anläggningen och uppgav att ryska flygövervakningskanaler rapporterade att två A-50-flygplan för luftburen tidig varning och kontroll befann sig vid anläggningen vid tillfället.

Det är oklart om planen träffades.

Läs mer: Bunker busters har avfyrats

Foto: 414th Separate Unmanned Strike Aviation System Brigade of Ukraine

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen