SD-basen i Göteborg frias

2021 09 29

SD:s interna utredning om anklagelser mot Jörgen Fogelklou har lett till ett friande.

Det innebär att Sverigedemokraternas kommunalråd och gruppledare i Göteborg kan stanna kvar i partiet.

Finns starka indicier

– Även om det finns starka indicier som kopplar Fogelklou till kontot har vi inte kunnat styrka att inläggen faktiskt är hans. Mot bakgrund av detta har partiets medlemsutskott lagt ner utredningen. Ärendet är därmed att betrakta som avslutat, uppger SD:s pressekreterare Christian Krappedal till TT.

Grov rasism

Det var Aftonbladet som granskade ett konto på skvaller- och smutskastningssajten Flashback som påstods ha kopplingar till Fogelklou. Mellan 2010 och 2011 publicerades bland annat följande kommentarer på kontot:

Juden är roten till allt ont

Jag skulle gladeligen deportera varenda jävla svartskalle i dag! Sieg Heil!

Stort säkerhetsbolag

Aftonbladet hävdade att man kopplat en mejladress till Fogelklou samt att säkerhetsexperter ansåg det osannolikt att någon annan än SD-kommunalrådet låg bakom kommentarerna.

SD framhåller till TT enligt Expressen att partiet låtit ett av Nordens största säkerhetsbolaget granska ärendet.

Välkomnas av Fogelklou

Jörgen Fogelklou har hela tiden nekat till anklagelserna och andas nu ut.

– Det är välkommet men också väntat att partiet landat i samma slutsats som tidigare. Det är inte jag som skrivit inläggen och jag har varit medgörlig och transparent under hela processen för att det ska bli tydligt, meddelar Jörgen Fogelklou enligt Expressen.

Foto: Jörgen Fogelklou, FB

ANALYS

För SD är anklagelser om rasism i sociala medier något som bland annat försvårar samverkan med Moderaterna och KD. Med mindre än ett år till valet är dylika anklagelser och skandaler det sista SD:s samarbetspartier vill höras talan om och det blir av stor vikt för SD att agera resolut och med nolltolerans i liknande frågor framöver.

Samtidigt måste givetvis varje enskilt ärende granskas och bedömas individuellt. För SD är det dock viktigt att antalet ärenden minimeras.

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen