SD-basen i Göteborg frias

2021 09 29

SD:s interna utredning om anklagelser mot Jörgen Fogelklou har lett till ett friande.

Det innebär att Sverigedemokraternas kommunalråd och gruppledare i Göteborg kan stanna kvar i partiet.

Finns starka indicier

– Även om det finns starka indicier som kopplar Fogelklou till kontot har vi inte kunnat styrka att inläggen faktiskt är hans. Mot bakgrund av detta har partiets medlemsutskott lagt ner utredningen. Ärendet är därmed att betrakta som avslutat, uppger SD:s pressekreterare Christian Krappedal till TT.

Grov rasism

Det var Aftonbladet som granskade ett konto på skvaller- och smutskastningssajten Flashback som påstods ha kopplingar till Fogelklou. Mellan 2010 och 2011 publicerades bland annat följande kommentarer på kontot:

Juden är roten till allt ont

Jag skulle gladeligen deportera varenda jävla svartskalle i dag! Sieg Heil!

Stort säkerhetsbolag

Aftonbladet hävdade att man kopplat en mejladress till Fogelklou samt att säkerhetsexperter ansåg det osannolikt att någon annan än SD-kommunalrådet låg bakom kommentarerna.

SD framhåller till TT enligt Expressen att partiet låtit ett av Nordens största säkerhetsbolaget granska ärendet.

Välkomnas av Fogelklou

Jörgen Fogelklou har hela tiden nekat till anklagelserna och andas nu ut.

– Det är välkommet men också väntat att partiet landat i samma slutsats som tidigare. Det är inte jag som skrivit inläggen och jag har varit medgörlig och transparent under hela processen för att det ska bli tydligt, meddelar Jörgen Fogelklou enligt Expressen.

Foto: Jörgen Fogelklou, FB

ANALYS

För SD är anklagelser om rasism i sociala medier något som bland annat försvårar samverkan med Moderaterna och KD. Med mindre än ett år till valet är dylika anklagelser och skandaler det sista SD:s samarbetspartier vill höras talan om och det blir av stor vikt för SD att agera resolut och med nolltolerans i liknande frågor framöver.

Samtidigt måste givetvis varje enskilt ärende granskas och bedömas individuellt. För SD är det dock viktigt att antalet ärenden minimeras.

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen