SD med i gemensamt förslagspaket med M-KD-L

2021 10 12

Nu går Moderaterna, KD, SD och Liberalerna ut med 20 gemensamma förslag mot brottsligheten.

De fyra partierna som tillsammans utgör det regeringsunderlag som statsministerkandidat Ulf Kristersson (M) kan komma att regera med vid en eventuell valseger 2022 gör ett utspel på DN Debatt.

De fyra går samman

Utspelet handlar om brottsligheten.

– Socialdemokraterna och Miljöpartiet har misslyckats med att stoppa den grova kriminaliteten. Vi söker stöd i riksdagen för 20 förslag för att vända utvecklingen, skriver Moderaternas Johan Forssell, SD:s Adam Marttinen, KD:s Andreas Carlson och Liberalernas Johan Pehrson som alla har rollen som rättspolitisk talesperson för sina respektive partier.

Förslag mot brottsligheten

Bland de 20 stycken förslagen märks bland annat följande:

▪1, Inför en möjlighet till proaktiv hemlig avlyssning och dataavläsning mot gängkriminella.

▪2, Utvisa fler gängkriminella.

▪3, Skärp straffen kraftigt för gängkriminella.

▪4, Skärp straffen som är typiska för gängbrottslighet.

▪6, Inför anonyma vittnen.

▪9, Inför nya straffet vistelseförbud.

▪13, Öka antalet poliser med en särskild lönesatsning.

▪14, Fler övervaknings­kameror.

▪20, Stärk föräldraansvaret.

ANALYS

Att både SD och L är med i utspelet visar på en speciell styrka för M-KD-SD-L-sidan som Lag Löfven saknar – och det är att Team Ulf är mer samspelt och har lättare att komma överens jämfört med andra sidan där Centern vägrar att acceptera Vänstern. Splittringen på vänstermitten-sidan är en betydande svaghet inför valåret och det är något som M-SD-KD-L  nu riktar in sig på allt mer.

Sannolikt kommer utspelet att följas av fler gemensamma utspel där M-SD-KD-L gör gemensam sak. 

Utspelet kommer bara timmar före kvällen stora TV-debatt och det indikerar att Ulf Kristersson i kvällens debatt kan komma att gå till attack mot splittringen på den andra sidan.

[yop_poll id="756"]

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen


KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen