JUST NU: SD har släppt sin vitbok – så beskrivs grundarna

2022 07 15

Sverigedemokraterna har släppt den första delen av den vitbok som ska redogöra för partiets historia.

Vitboken kom på tal 2014 och Tony Gustafsson, doktor i idé och lärdomshistoria på Uppsala universitet, har nu släppt delen som handlar om partiets grundare, rapporterar Sveriges Radio och SVT.

“Nazistiska sammanhang”

En slutsats i boken är att en stor del av de som grundade Sverigedemokraterna i slutet av 1980-talet härstammade från “nazistiska, rasistiska och odemokratiska sammanhang”, uppger SR.

Drygt 40-45 procent av grundarna kommer från sådana rörelser har Tony Gustafsson kommit fram till.

Kopplingar till Bevara Sverige svenskt

– Den omedelbara kopplingen till Sverigedemokraterna är genom rörelsen “Bevara Sverige svenskt” men det finns även nationalsocialister, fascister och delar av nazi-skinhead-kulturen som är representerade i partiets grundargeneration, säger författaren till SVT.

SD: Positivare än mediebilden

Enligt Martin Kinnunen, ledamot i SD:s verkställande utskott tillika projektansvarig för vitboken, gav genomgången en mer positiv bild av partiets historia än vad han anser varit fallet genom medier.

Däremot säger han att informationen inte är relevant 2022.

Inget i den här skriften ger uttryck för att partiet var rasistiskt när det bildades. Det var en brokig skara som bildade partiet. Jag hade självklart hellre sett att dessa personer inte hade bildat partiet. Den här skriften har historisk betydelse men saknar relevans för vårt parti i dag, säger han.

Trovärdigheten kritiserad

Vitboken är beställd av SD själva och syftet ska vara att ge en akademisk genomgång av hur partiets koppling till högerextrema organisationer sett ut på ett historiskt plan.

Gustafsson har varit avlönad av partiet för att skriva boken och har kunnat använda sig av SD:s arkiv. 

Författaren har dock varit föremål för kritik eftersom han vid ett tidigare tillfälle varit med och tagit fram en rapport för Oikos, en tankesmedja med kopplingar till Sverigedemokraterna.

Avfärdar kritiken

Kritiken avvisas dock från Tony Gustafsson, som menar att han har kunnat arbeta opåverkat.

– Jag gjorde en utredning åt Oikos för två år sedan. Jag ser inte att det har någon påverkan på mitt arbete med den här rapporten. Det är ett oberoende forskningsarbete, framhäver han till SVT.

Nästa del släpps 2023

Inte heller SD själva anser att Oikos-rapporten påverkar trovärdigheten i vitbokens slutsatser. 

Nästa del av boken planeras att släppas i början av 2023 och ska handla om partiets ideologiska utveckling fram till 2010, då Sverigedemokraterna för första gången tog plats i Sveriges riksdag.

Foto: O. Gozha

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen