Vitboken kom på tal 2014 och Tony Gustafsson, doktor i idé och lärdomshistoria på Uppsala universitet, har nu släppt delen som handlar om partiets grundare, rapporterar Sveriges Radio och SVT.

“Nazistiska sammanhang”

En slutsats i boken är att en stor del av de som grundade Sverigedemokraterna i slutet av 1980-talet härstammade från “nazistiska, rasistiska och odemokratiska sammanhang”, uppger SR.

Drygt 40-45 procent av grundarna kommer från sådana rörelser har Tony Gustafsson kommit fram till.

Kopplingar till Bevara Sverige svenskt

– Den omedelbara kopplingen till Sverigedemokraterna är genom rörelsen “Bevara Sverige svenskt” men det finns även nationalsocialister, fascister och delar av nazi-skinhead-kulturen som är representerade i partiets grundargeneration, säger författaren till SVT.

SD: Positivare än mediebilden

Enligt Martin Kinnunen, ledamot i SD:s verkställande utskott tillika projektansvarig för vitboken, gav genomgången en mer positiv bild av partiets historia än vad han anser varit fallet genom medier.

Däremot säger han att informationen inte är relevant 2022.

– Inget i den här skriften ger uttryck för att partiet var rasistiskt när det bildades. Det var en brokig skara som bildade partiet. Jag hade självklart hellre sett att dessa personer inte hade bildat partiet. Den här skriften har historisk betydelse men saknar relevans för vårt parti i dag, säger han.

Trovärdigheten kritiserad

Vitboken är beställd av SD själva och syftet ska vara att ge en akademisk genomgång av hur partiets koppling till högerextrema organisationer sett ut på ett historiskt plan.

Gustafsson har varit avlönad av partiet för att skriva boken och har kunnat använda sig av SD:s arkiv. 

Författaren har dock varit föremål för kritik eftersom han vid ett tidigare tillfälle varit med och tagit fram en rapport för Oikos, en tankesmedja med kopplingar till Sverigedemokraterna.

Avfärdar kritiken

Kritiken avvisas dock från Tony Gustafsson, som menar att han har kunnat arbeta opåverkat.

– Jag gjorde en utredning åt Oikos för två år sedan. Jag ser inte att det har någon påverkan på mitt arbete med den här rapporten. Det är ett oberoende forskningsarbete, framhäver han till SVT.

Nästa del släpps 2023

Inte heller SD själva anser att Oikos-rapporten påverkar trovärdigheten i vitbokens slutsatser. 

Nästa del av boken planeras att släppas i början av 2023 och ska handla om partiets ideologiska utveckling fram till 2010, då Sverigedemokraterna för första gången tog plats i Sveriges riksdag.

Foto: O. Gozha

Text: Redaktionen

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen