Vitboken kom på tal 2014 och Tony Gustafsson, doktor i idé och lärdomshistoria på Uppsala universitet, har nu släppt delen som handlar om partiets grundare, rapporterar Sveriges Radio och SVT.

“Nazistiska sammanhang”

En slutsats i boken är att en stor del av de som grundade Sverigedemokraterna i slutet av 1980-talet härstammade från “nazistiska, rasistiska och odemokratiska sammanhang”, uppger SR.

Drygt 40-45 procent av grundarna kommer från sådana rörelser har Tony Gustafsson kommit fram till.

Kopplingar till Bevara Sverige svenskt

– Den omedelbara kopplingen till Sverigedemokraterna är genom rörelsen “Bevara Sverige svenskt” men det finns även nationalsocialister, fascister och delar av nazi-skinhead-kulturen som är representerade i partiets grundargeneration, säger författaren till SVT.

SD: Positivare än mediebilden

Enligt Martin Kinnunen, ledamot i SD:s verkställande utskott tillika projektansvarig för vitboken, gav genomgången en mer positiv bild av partiets historia än vad han anser varit fallet genom medier.

Däremot säger han att informationen inte är relevant 2022.

– Inget i den här skriften ger uttryck för att partiet var rasistiskt när det bildades. Det var en brokig skara som bildade partiet. Jag hade självklart hellre sett att dessa personer inte hade bildat partiet. Den här skriften har historisk betydelse men saknar relevans för vårt parti i dag, säger han.

Trovärdigheten kritiserad

Vitboken är beställd av SD själva och syftet ska vara att ge en akademisk genomgång av hur partiets koppling till högerextrema organisationer sett ut på ett historiskt plan.

Gustafsson har varit avlönad av partiet för att skriva boken och har kunnat använda sig av SD:s arkiv. 

Författaren har dock varit föremål för kritik eftersom han vid ett tidigare tillfälle varit med och tagit fram en rapport för Oikos, en tankesmedja med kopplingar till Sverigedemokraterna.

Avfärdar kritiken

Kritiken avvisas dock från Tony Gustafsson, som menar att han har kunnat arbeta opåverkat.

– Jag gjorde en utredning åt Oikos för två år sedan. Jag ser inte att det har någon påverkan på mitt arbete med den här rapporten. Det är ett oberoende forskningsarbete, framhäver han till SVT.

Nästa del släpps 2023

Inte heller SD själva anser att Oikos-rapporten påverkar trovärdigheten i vitbokens slutsatser. 

Nästa del av boken planeras att släppas i början av 2023 och ska handla om partiets ideologiska utveckling fram till 2010, då Sverigedemokraterna för första gången tog plats i Sveriges riksdag.

Foto: O. Gozha

Text: Redaktionen

I dag beräknas över 1,5 miljoner personbilar i Sverige vara utrustade med eCall.

Vid besiktning av fordonen kontrolleras funktionen. En varningslampa som indikerar för fel i eCall-systemet kan komma att tändas och enligt nuvarande regler ska fordon då underkännas och beläggas med körförbud.

Men nu slopas kravet, som en konsekvens av att telekombranschen avvecklar 2G- och 3G-näten.

Transportstyrelsen uppmanar samtliga besiktningsföretag att avstå från att kontrollera eCall vid besiktning. Detta eftersom flera fordon skulle underkännas i samband med att eCall inte längre kan kopplas upp mot de gamla näten.

– Den här lampan kan alltså komma att indikera ett fel som beror på att uppkopplingen mot nät saknas – inte att något i själva fordonet är trasigt. Det behövs ytterligare information från diagnossystemet för att förstå av vilken anledning varningslampan tänds och den informationen är svår att få fram, säger Mikael Kyller, sektionschef på Transportstyrelsen.

Nya regler 1 januari

Den nya regeln väntas formellt träda i kraft i början av januari. Men besiktningsföretagen uppmanas redan nu att avstå från att kontrollera eCall.

– Vi har ingen reell rätt att kräva att besiktningsföretagen gör så här men de är också måna om att hantera den här situationen på ett bra sätt gentemot sina kunder. Fordonsägare skulle annars kunna drabbas av brister som både är svåra att kontrollera och reparera och regelförändringen är på gång, säger Mikael Kyller.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden 

FAKTA: eCall i svenska bilar

- Bara sedan kravet på eCall infördes 2018 har det registrerats cirka 1,6 miljoner personbilar.

- Utöver dessa kan även äldre bilar drabbas av fel på komfortfunktioner eller eCall.

- Även om systemet inte var obligatoriskt innan 2018 kan det anses utgöra en brist hos fordonet om funktionen uteblir, exempelvis om man köpt en begagnad bil som säljaren lovat ska ha eCall.

Källa: Riksförbundet M Sverige

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i ”bisarr” olycka – enorm samling skänks bort 

Foto: Obi

Text: Redaktionen