JUST NU: SD har släppt sin vitbok – så beskrivs grundarna

2022 07 15

Sverigedemokraterna har släppt den första delen av den vitbok som ska redogöra för partiets historia.

Vitboken kom på tal 2014 och Tony Gustafsson, doktor i idé och lärdomshistoria på Uppsala universitet, har nu släppt delen som handlar om partiets grundare, rapporterar Sveriges Radio och SVT.

“Nazistiska sammanhang”

En slutsats i boken är att en stor del av de som grundade Sverigedemokraterna i slutet av 1980-talet härstammade från “nazistiska, rasistiska och odemokratiska sammanhang”, uppger SR.

Drygt 40-45 procent av grundarna kommer från sådana rörelser har Tony Gustafsson kommit fram till.

Kopplingar till Bevara Sverige svenskt

– Den omedelbara kopplingen till Sverigedemokraterna är genom rörelsen “Bevara Sverige svenskt” men det finns även nationalsocialister, fascister och delar av nazi-skinhead-kulturen som är representerade i partiets grundargeneration, säger författaren till SVT.

SD: Positivare än mediebilden

Enligt Martin Kinnunen, ledamot i SD:s verkställande utskott tillika projektansvarig för vitboken, gav genomgången en mer positiv bild av partiets historia än vad han anser varit fallet genom medier.

Däremot säger han att informationen inte är relevant 2022.

– Inget i den här skriften ger uttryck för att partiet var rasistiskt när det bildades. Det var en brokig skara som bildade partiet. Jag hade självklart hellre sett att dessa personer inte hade bildat partiet. Den här skriften har historisk betydelse men saknar relevans för vårt parti i dag, säger han.

Trovärdigheten kritiserad

Vitboken är beställd av SD själva och syftet ska vara att ge en akademisk genomgång av hur partiets koppling till högerextrema organisationer sett ut på ett historiskt plan.

Gustafsson har varit avlönad av partiet för att skriva boken och har kunnat använda sig av SD:s arkiv.

Författaren har dock varit föremål för kritik eftersom han vid ett tidigare tillfälle varit med och tagit fram en rapport för Oikos, en tankesmedja med kopplingar till Sverigedemokraterna.

Avfärdar kritiken

Kritiken avvisas dock från Tony Gustafsson, som menar att han har kunnat arbeta opåverkat.

– Jag gjorde en utredning åt Oikos för två år sedan. Jag ser inte att det har någon påverkan på mitt arbete med den här rapporten. Det är ett oberoende forskningsarbete, framhäver han till SVT.

Nästa del släpps 2023

Inte heller SD själva anser att Oikos-rapporten påverkar trovärdigheten i vitbokens slutsatser.

Nästa del av boken planeras att släppas i början av 2023 och ska handla om partiets ideologiska utveckling fram till 2010, då Sverigedemokraterna för första gången tog plats i Sveriges riksdag.

Foto: O. Gozha

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen