SD ifrågasätter public service kopplat till gangsterrap

2021 10 30

Sverigedemokraterna öppnar nu för att vidta konkreta åtgärder mot gansterrapen som spelas i Sveriges Radio.

Frågan har blivit en het potatis efter mordet på rapartisten Einár och det faktum att rapmusiken ofta innehåller texter som kan uppfattas som förhärligande av våld och gangsterromantik – samtidigt som andra uppfattar att texterna snarare beskriver en rådande verklighet.

SD vill agera

GP rapporterar att debatten kring skjutningar och kriminella gäng bland annat handlat om rapmusikens påverkan på unga som kan dras in i kriminalitet och nu vill SD agera mot gansterrapen.

– Det finns uppenbarligen en växelverkan mellan gangsterrappen och gangstermiljöer, säger Tobias Andersson (SD), rättspolitisk talesperson som vill få fram mer kunskap om hur kopplingen ser ut mellan musiken om brottsligheten.

Vill har mer kunskapsunderlag

– Det behövs ett större kunskapsunderlag, säger Andersson som enligt GP öppnar för att begränsa SVT:s och Sveriges Radios möjligheter att spela gansterrap.

SD:s nya förslag är att regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att analysera gangsterrappens betydelse för rekrytering och inkomster inom gängkriminaliteten.

Riktar in sig på SVT och SR

Han vill inte förbjuda musiken men riktar in sig på hur SVT och SR hanterar det hela.
– Man kan ifrågasätta rimligheten i att en del av det offentliga, i form av public service, lyfter upp, prisar och erbjuder en plattform till de här aktörerna, för att sedan andra delar av det offentliga ska behöva bekämpa konsekvenserna genom polis, ambulanssjukvård, akutsjukvård och så vidare. Det är en konstig dynamik, säger han till GP.

Damberg kritisk mot gangsterromantiken

Inrikesminister Mikael Damberg gick nyligen ut i radion och kritiserade den romantisering av gangsters som bland annat förekommer i låttexter hos så kallade gansterrappare.

–  Bilden av den här gänglivet är så mycket mer glamoröst än det verkliga livet. Man lockar in unga människor, eller tvingar in dem, och det är farligt, säger inrikesminister Mikael Damberg till SR

ANALYS

Detta är en klar vinnarfråga för SD – en betydande del av väljarna är sannolikt oroliga för gangsterrapmusikens koppling till gängkriminaliteten och är kritiska till att musiken och artisterna får ett så stort utrymme i media.

Mikael Damberg tangerade frågan i Sveriges Radio nyligen men SD går ett steg längre och vill se en statlig utredning.

S anar men SD agerar

Det är lite typiskt S och SD. S anar och inser att många väljare lutar i en viss riktning och även inom S finns samma tankar. Men partiet är inte snabbfotat utan går försiktigt fram och vill inte göra folk upprörda utan försöker göra alla till lags.

Vinnarfråga för SD

SD däremot går mycket snabbare fram och är fenomenala på mediehantering. Samtidigt skapar de stora rubriker och kan även göra en del upprörda – men opinionseffekten är tydlig. SD vinner och S förlorar allt som oftast.

SD:s nya förslag om gansterrapen har stor potential att få tummen upp av väljarna då en betydande andel av väljarkåren torde var rejält kritiska mot gangsterrapen och känna oro för dess potentiella betydelse för gängkriminaliteten som plågar Sverige svårt.

Foto: Riksdagen

[yop_poll id="841"]

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen