SD ifrågasätter public service kopplat till gangsterrap

2021 10 30

Sverigedemokraterna öppnar nu för att vidta konkreta åtgärder mot gansterrapen som spelas i Sveriges Radio.

Frågan har blivit en het potatis efter mordet på rapartisten Einár och det faktum att rapmusiken ofta innehåller texter som kan uppfattas som förhärligande av våld och gangsterromantik – samtidigt som andra uppfattar att texterna snarare beskriver en rådande verklighet.

SD vill agera

GP rapporterar att debatten kring skjutningar och kriminella gäng bland annat handlat om rapmusikens påverkan på unga som kan dras in i kriminalitet och nu vill SD agera mot gansterrapen.

– Det finns uppenbarligen en växelverkan mellan gangsterrappen och gangstermiljöer, säger Tobias Andersson (SD), rättspolitisk talesperson som vill få fram mer kunskap om hur kopplingen ser ut mellan musiken om brottsligheten.

Vill har mer kunskapsunderlag

– Det behövs ett större kunskapsunderlag, säger Andersson som enligt GP öppnar för att begränsa SVT:s och Sveriges Radios möjligheter att spela gansterrap.

SD:s nya förslag är att regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att analysera gangsterrappens betydelse för rekrytering och inkomster inom gängkriminaliteten.

Riktar in sig på SVT och SR

Han vill inte förbjuda musiken men riktar in sig på hur SVT och SR hanterar det hela.
– Man kan ifrågasätta rimligheten i att en del av det offentliga, i form av public service, lyfter upp, prisar och erbjuder en plattform till de här aktörerna, för att sedan andra delar av det offentliga ska behöva bekämpa konsekvenserna genom polis, ambulanssjukvård, akutsjukvård och så vidare. Det är en konstig dynamik, säger han till GP.

Damberg kritisk mot gangsterromantiken

Inrikesminister Mikael Damberg gick nyligen ut i radion och kritiserade den romantisering av gangsters som bland annat förekommer i låttexter hos så kallade gansterrappare.

–  Bilden av den här gänglivet är så mycket mer glamoröst än det verkliga livet. Man lockar in unga människor, eller tvingar in dem, och det är farligt, säger inrikesminister Mikael Damberg till SR

ANALYS

Detta är en klar vinnarfråga för SD – en betydande del av väljarna är sannolikt oroliga för gangsterrapmusikens koppling till gängkriminaliteten och är kritiska till att musiken och artisterna får ett så stort utrymme i media.

Mikael Damberg tangerade frågan i Sveriges Radio nyligen men SD går ett steg längre och vill se en statlig utredning.

S anar men SD agerar

Det är lite typiskt S och SD. S anar och inser att många väljare lutar i en viss riktning och även inom S finns samma tankar. Men partiet är inte snabbfotat utan går försiktigt fram och vill inte göra folk upprörda utan försöker göra alla till lags.

Vinnarfråga för SD

SD däremot går mycket snabbare fram och är fenomenala på mediehantering. Samtidigt skapar de stora rubriker och kan även göra en del upprörda – men opinionseffekten är tydlig. SD vinner och S förlorar allt som oftast.

SD:s nya förslag om gansterrapen har stor potential att få tummen upp av väljarna då en betydande andel av väljarkåren torde var rejält kritiska mot gangsterrapen och känna oro för dess potentiella betydelse för gängkriminaliteten som plågar Sverige svårt.

Foto: Riksdagen

[yop_poll id="841"]
24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen