SD ifrågasätter public service kopplat till gangsterrap

2021 10 30

Sverigedemokraterna öppnar nu för att vidta konkreta åtgärder mot gansterrapen som spelas i Sveriges Radio.

Frågan har blivit en het potatis efter mordet på rapartisten Einár och det faktum att rapmusiken ofta innehåller texter som kan uppfattas som förhärligande av våld och gangsterromantik – samtidigt som andra uppfattar att texterna snarare beskriver en rådande verklighet.

SD vill agera

GP rapporterar att debatten kring skjutningar och kriminella gäng bland annat handlat om rapmusikens påverkan på unga som kan dras in i kriminalitet och nu vill SD agera mot gansterrapen.

– Det finns uppenbarligen en växelverkan mellan gangsterrappen och gangstermiljöer, säger Tobias Andersson (SD), rättspolitisk talesperson som vill få fram mer kunskap om hur kopplingen ser ut mellan musiken om brottsligheten.

Vill har mer kunskapsunderlag

– Det behövs ett större kunskapsunderlag, säger Andersson som enligt GP öppnar för att begränsa SVT:s och Sveriges Radios möjligheter att spela gansterrap.

SD:s nya förslag är att regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att analysera gangsterrappens betydelse för rekrytering och inkomster inom gängkriminaliteten.

Riktar in sig på SVT och SR

Han vill inte förbjuda musiken men riktar in sig på hur SVT och SR hanterar det hela.
– Man kan ifrågasätta rimligheten i att en del av det offentliga, i form av public service, lyfter upp, prisar och erbjuder en plattform till de här aktörerna, för att sedan andra delar av det offentliga ska behöva bekämpa konsekvenserna genom polis, ambulanssjukvård, akutsjukvård och så vidare. Det är en konstig dynamik, säger han till GP.

Damberg kritisk mot gangsterromantiken

Inrikesminister Mikael Damberg gick nyligen ut i radion och kritiserade den romantisering av gangsters som bland annat förekommer i låttexter hos så kallade gansterrappare.

– Bilden av den här gänglivet är så mycket mer glamoröst än det verkliga livet. Man lockar in unga människor, eller tvingar in dem, och det är farligt, säger inrikesminister Mikael Damberg till SR

ANALYS

Detta är en klar vinnarfråga för SD – en betydande del av väljarna är sannolikt oroliga för gangsterrapmusikens koppling till gängkriminaliteten och är kritiska till att musiken och artisterna får ett så stort utrymme i media.

Mikael Damberg tangerade frågan i Sveriges Radio nyligen men SD går ett steg längre och vill se en statlig utredning.

S anar men SD agerar

Det är lite typiskt S och SD. S anar och inser att många väljare lutar i en viss riktning och även inom S finns samma tankar. Men partiet är inte snabbfotat utan går försiktigt fram och vill inte göra folk upprörda utan försöker göra alla till lags.

Vinnarfråga för SD

SD däremot går mycket snabbare fram och är fenomenala på mediehantering. Samtidigt skapar de stora rubriker och kan även göra en del upprörda – men opinionseffekten är tydlig. SD vinner och S förlorar allt som oftast.

SD:s nya förslag om gansterrapen har stor potential att få tummen upp av väljarna då en betydande andel av väljarkåren torde var rejält kritiska mot gangsterrapen och känna oro för dess potentiella betydelse för gängkriminaliteten som plågar Sverige svårt.

Foto: Riksdagen

[yop_poll id="841"]

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen