SD ifrågasätter public service kopplat till gangsterrap

2021 10 30

Sverigedemokraterna öppnar nu för att vidta konkreta åtgärder mot gansterrapen som spelas i Sveriges Radio.

Frågan har blivit en het potatis efter mordet på rapartisten Einár och det faktum att rapmusiken ofta innehåller texter som kan uppfattas som förhärligande av våld och gangsterromantik – samtidigt som andra uppfattar att texterna snarare beskriver en rådande verklighet.

SD vill agera

GP rapporterar att debatten kring skjutningar och kriminella gäng bland annat handlat om rapmusikens påverkan på unga som kan dras in i kriminalitet och nu vill SD agera mot gansterrapen.

– Det finns uppenbarligen en växelverkan mellan gangsterrappen och gangstermiljöer, säger Tobias Andersson (SD), rättspolitisk talesperson som vill få fram mer kunskap om hur kopplingen ser ut mellan musiken om brottsligheten.

Vill har mer kunskapsunderlag

– Det behövs ett större kunskapsunderlag, säger Andersson som enligt GP öppnar för att begränsa SVT:s och Sveriges Radios möjligheter att spela gansterrap.

SD:s nya förslag är att regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att analysera gangsterrappens betydelse för rekrytering och inkomster inom gängkriminaliteten.

Riktar in sig på SVT och SR

Han vill inte förbjuda musiken men riktar in sig på hur SVT och SR hanterar det hela.
– Man kan ifrågasätta rimligheten i att en del av det offentliga, i form av public service, lyfter upp, prisar och erbjuder en plattform till de här aktörerna, för att sedan andra delar av det offentliga ska behöva bekämpa konsekvenserna genom polis, ambulanssjukvård, akutsjukvård och så vidare. Det är en konstig dynamik, säger han till GP.

Damberg kritisk mot gangsterromantiken

Inrikesminister Mikael Damberg gick nyligen ut i radion och kritiserade den romantisering av gangsters som bland annat förekommer i låttexter hos så kallade gansterrappare.

– Bilden av den här gänglivet är så mycket mer glamoröst än det verkliga livet. Man lockar in unga människor, eller tvingar in dem, och det är farligt, säger inrikesminister Mikael Damberg till SR

ANALYS

Detta är en klar vinnarfråga för SD – en betydande del av väljarna är sannolikt oroliga för gangsterrapmusikens koppling till gängkriminaliteten och är kritiska till att musiken och artisterna får ett så stort utrymme i media.

Mikael Damberg tangerade frågan i Sveriges Radio nyligen men SD går ett steg längre och vill se en statlig utredning.

S anar men SD agerar

Det är lite typiskt S och SD. S anar och inser att många väljare lutar i en viss riktning och även inom S finns samma tankar. Men partiet är inte snabbfotat utan går försiktigt fram och vill inte göra folk upprörda utan försöker göra alla till lags.

Vinnarfråga för SD

SD däremot går mycket snabbare fram och är fenomenala på mediehantering. Samtidigt skapar de stora rubriker och kan även göra en del upprörda – men opinionseffekten är tydlig. SD vinner och S förlorar allt som oftast.

SD:s nya förslag om gansterrapen har stor potential att få tummen upp av väljarna då en betydande andel av väljarkåren torde var rejält kritiska mot gangsterrapen och känna oro för dess potentiella betydelse för gängkriminaliteten som plågar Sverige svårt.

Foto: Riksdagen

[yop_poll id="841"]

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen