SD ifrågasätter public service kopplat till gangsterrap

2021 10 30

Sverigedemokraterna öppnar nu för att vidta konkreta åtgärder mot gansterrapen som spelas i Sveriges Radio.

Frågan har blivit en het potatis efter mordet på rapartisten Einár och det faktum att rapmusiken ofta innehåller texter som kan uppfattas som förhärligande av våld och gangsterromantik – samtidigt som andra uppfattar att texterna snarare beskriver en rådande verklighet.

SD vill agera

GP rapporterar att debatten kring skjutningar och kriminella gäng bland annat handlat om rapmusikens påverkan på unga som kan dras in i kriminalitet och nu vill SD agera mot gansterrapen.

– Det finns uppenbarligen en växelverkan mellan gangsterrappen och gangstermiljöer, säger Tobias Andersson (SD), rättspolitisk talesperson som vill få fram mer kunskap om hur kopplingen ser ut mellan musiken om brottsligheten.

Vill har mer kunskapsunderlag

– Det behövs ett större kunskapsunderlag, säger Andersson som enligt GP öppnar för att begränsa SVT:s och Sveriges Radios möjligheter att spela gansterrap.

SD:s nya förslag är att regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att analysera gangsterrappens betydelse för rekrytering och inkomster inom gängkriminaliteten.

Riktar in sig på SVT och SR

Han vill inte förbjuda musiken men riktar in sig på hur SVT och SR hanterar det hela.
– Man kan ifrågasätta rimligheten i att en del av det offentliga, i form av public service, lyfter upp, prisar och erbjuder en plattform till de här aktörerna, för att sedan andra delar av det offentliga ska behöva bekämpa konsekvenserna genom polis, ambulanssjukvård, akutsjukvård och så vidare. Det är en konstig dynamik, säger han till GP.

Damberg kritisk mot gangsterromantiken

Inrikesminister Mikael Damberg gick nyligen ut i radion och kritiserade den romantisering av gangsters som bland annat förekommer i låttexter hos så kallade gansterrappare.

– Bilden av den här gänglivet är så mycket mer glamoröst än det verkliga livet. Man lockar in unga människor, eller tvingar in dem, och det är farligt, säger inrikesminister Mikael Damberg till SR

ANALYS

Detta är en klar vinnarfråga för SD – en betydande del av väljarna är sannolikt oroliga för gangsterrapmusikens koppling till gängkriminaliteten och är kritiska till att musiken och artisterna får ett så stort utrymme i media.

Mikael Damberg tangerade frågan i Sveriges Radio nyligen men SD går ett steg längre och vill se en statlig utredning.

S anar men SD agerar

Det är lite typiskt S och SD. S anar och inser att många väljare lutar i en viss riktning och även inom S finns samma tankar. Men partiet är inte snabbfotat utan går försiktigt fram och vill inte göra folk upprörda utan försöker göra alla till lags.

Vinnarfråga för SD

SD däremot går mycket snabbare fram och är fenomenala på mediehantering. Samtidigt skapar de stora rubriker och kan även göra en del upprörda – men opinionseffekten är tydlig. SD vinner och S förlorar allt som oftast.

SD:s nya förslag om gansterrapen har stor potential att få tummen upp av väljarna då en betydande andel av väljarkåren torde var rejält kritiska mot gangsterrapen och känna oro för dess potentiella betydelse för gängkriminaliteten som plågar Sverige svårt.

Foto: Riksdagen

[yop_poll id="841"]

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen